Adolf Fredrik Munck

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (april 2009)

Karl August Ehrensvärds nidbild av hur "Muncken" assisterar Gustav III vid dennes första samlag med Sofia Magdalena. Från vänster Sofia Magdalena, Gustav III och Adolf Fredrik Munck.

Adolf Fredrik Munck af Fulkila, född 29 april 1749 i Rantasalmi socken i Finland, död 18 juli 1831, var greve af Fulkila och hovman.

Munck utnämdes till första kammarpage två månader innan Gustav III:s statskupp år 1772. Han berättade för kungen på dagen innan kuppen att mössorna tänkte fängsla honom. Utnämningen till hovstallmästare var ett tack för dessa tjänster. För hans förhållande till kungen var det också viktigt att Munck hade höga grader i tidens hemliga ordenssällskap. Muncks bibliotek innehöll många esoteriska verk och som stormästare förfogade han över ett universalmedicin.^[1]

När Gustav III första gången skulle ha samlag med sin fru förefaller han haft uppenbara problem. I en av "Muncken" noga dokumenterad rapport (och av drabanter intygad händelse) uppges hur kungen kallade in honom i sitt sovrum och bad honom om hjälp "att hitta hålet" och fysiskt hjälpa till under denna akt som gått till historien.

Rapporten och ett antal oberoende indicier har gett upphov till ryktet att "Muncken" i själva verket skulle varit far till kronprinsen Gustav IV Adolf. Klart är att Muncks karriär fick en nytändning efter episoden: från att ha varit hovstallmästare steg han snabbt i graderna och blev överhovstallmästare, friherre, greve, ståthållare och riddare av Serafimerorden. Dessutom fick Munck personligen mottaga en magnifik gåva av drottningen; ett briljanterat ur med hennes porträtt.^[2]

Hans fall blev affären med de falska fahnehielmarna. De äkta fahnehielmarna var sedlar, formellt anvisningar på fältkassan, som trycktes i Finland under kriget mot Ryssland 1788–1790. Falska sådana sedlar fabricerades 1791 på Drottningholm under ledning av Munck och med hjälp av mekanicus Charles Appelkvist. Kungen kan ha varit inblandad. Förfalskningarna upptäcktes, och efter kungens död 1792 fick Munck gå i landsflykt. Han dog i misär i Italien.

Källor

• Alf Henrikson: Svensk historia, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1993. ISBN 91-0-047053-8. 
• Svenskt biografiskt handlexikon, 1906 "Munck, Adolf Fredrik",. 

Noter

1. ↑ Oscar Nikula: Svenskt biografiskt lexikon band 25, 1987 "Munck, Adolph Fredric",. 
2. ↑ Henrikson s.697