Sjukvårdsman
Från Rilpedia
En sjukvårdsman (sjvm) är en särskilt sjukvårdsutbildad soldat som är ansvarig för att ge första hjälpen och behandla trauma på slagfältet. De är också ansvariga för att hela tiden ge sjukvård i frånvaro av en utbildad läkare, inklusive vård av sjukdom och behandling av skador som inte erhållits i strid. Sjukvårdsmän arbetar vanligtvis tillsammans med skyttesoldater för att lättare kunna röra sig med truppen och fortlöpande kontrollera soldaternas hälsa.
I de flesta arméer har sjukvårdspersonal en särskild beteckning, med ett framträdande rött kors på en vit bakgrund. Islamiska länder använder en röd halvmåne och israelisk sjukvårdspersonal bär Magen David Adom. De här symbolerna syftar till att visa att bärarna är icke stridande personal som endast ger sjukvård. I många år har sjukvårdspersonal haft minst ett sidovapen såsom en pistol och en kniv (numera ofta gevär, karbin eller kulsprutepistol), som används som självförsvarsvapen. Medicinsk personal kan vara beväpnad, men använder i så fall vapnet endast för att skydda sig själv eller de skadade. Om de använder vapnet offensivt (det vill säga i en stormning eller en attack), eller bär vapen som kvalificerar sig som offensiva (såsom prickskyttegevär, kulspruta eller granatkastare), avsäger de i så fall sitt skydd under Genèvekonventionerna och ses som kombattanter.
Vanligtvis är sjukvårdspersonal som hanterar vapen betraktad som ett beväpnat och militärt hot. Dock är det, enligt Genèvekonventionerna, ett krigsbrott att medvetet skjuta mot en sjukvårdare med en tydlig beteckning.
Historik
Under andra världskriget (och innan genomförandet av fjärde genévekonventionen gjorde det olagligt), fanns det en norm mellan de allierade och de tyska trupperna att inte avsiktligt beskjuta en sjukvårdare som behandlar en sårad kamrat. Det här var en skarp motsättning till policyn hos de japanska soldaterna, som såg sjukvårdare som primära mål, vilket resulterade i att allierade sjukvårdare ibland avlägsnade sin beteckning.