Mesfåglar

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
?Mesfåglar
Blåmes (Cyanistes caeruleus) eller (Parus caeruleus)
Blåmes (Cyanistes caeruleus) eller (Parus caeruleus)
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Familj: Mesfåglar
Paridae
Vetenskapligt namn
§Paridae
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Mesfåglar (Paridae) är en familj av små tättingar som häckar på norra halvklotet och i Afrika.

Innehåll

Systematik

Merparten av arterna inom denna familj tillhör släktet Parus, som är en av de största fågelsläktena med 52 arter och åtskilliga hundra underarter.[1] Denna familj har nu splittrats upp i ett större antal släkten av olika taxonomiska kommittéer runt om i världen men kommittéerna förhåller sig än så länge olika till hur familjen ska delas upp. Exempelvis vidhåller SOF:s taxonomiska kommitté att behandla det som ett släkte.[2]

Molekylära analyser har visat att släktet Parus består av sex härstamningslinjer, klader, vilka är: blåmesar (Cyanistes), äkta mesar (Parus), gråmesar (Baelophus), tofsmesar (Lophophanes), svartmesar (Periparus) och titor (Poecile) som i USA kallas för "chickades".[1] Vissa taxonomer menar dock att de enda släktena inom familjen mesfåglar som är väl åtskiljda från den ursprungliga indelningen Parus är Pseudopodoces, Baeolophus, Melanochlora och Sylviparus[3].

Talgoxe (Parus major)

Dessa molekylära analyser visar också på att blåmesen och azurmesen förmodligen var den första utvecklingslinjen som grenade ut från mesarnas stamträd.[1]

Den asiatiska fågeln markhackare (Pseudopodoces humilis) ansågs tidigare tillhöra familjen kråkfåglar och hette då på engelska "Tibetan Ground-jay" eller "Hume's Ground jay" men delas idag in i familjen mesfåglar som enda art i släktet Pseudopodoces och heter numera "Hume's Ground Tit" på engelska.[4]

Tidigare räknades ibland släktet kungsfåglar (Regulus) till mesfåglarna men idag delas de istället in antingen som den egna familjen kungsfåglar (Regulidae)(Sibley-Ahlquists taxonomi) eller som underfamilj (Regulinae) till Sylviidae(klassisk taxonomi).

Enligt Sibley-Ahlquists taxonomi räknas även stjärtmessläktet (Aegithalos) och släktet pungmesar (Remiz) in i familjen mesfåglar men detta är mycket omdiskuterat.

Utseende och beteende

Mesfåglarna är till större delen små kompakta skogslevande arter som ofta har en kort, rak och konisk näbb med små fjäderklädda näsöppningar. De häckar i hål och lägger vitspräckliga ägg. Många av arterna inom familjen är mycket anpassningsbara med en varierad föda som bland annat består av olika sädesslag och insekter. Många av arterna finns i människans närhet och de arter som är stannfåglar ses ofta vid fågelbord. Många arter har visat sig vara läraktiga och opportunister i sitt val av föda. I England har man noterat att både blåmes och talgoxe lärt sig öppna aluminiumförslutningen på mjölkflaskor som står ute vid leverans till hushåll. Dessa fåglar äter av grädden som flyter högst upp på mjölken.[4]

Släkten och ett urval arter

Här följer en lista som använder sig av indelningen där Parus delats upp i sex släkten. De tidigare vetenskapliga namnet står sist i raden. Detta är inte efter Sibley-Ahlquists taxonomi varför exempelvis inte pungmesar är med i listan.

Amerikansk talltita (Poecile atricapillus) eller (Parus atricapillus)
Lappmes (Poecile cincta) eller (Parus cinctus)

Källor

  1. ↑ 1,0 1,1 1,2 Lennart Nilsson, Hur många Cyanistes caeruleus har du i din trädgård?, Vår Fågelvärld, nr.8, 2005
  2. ↑ Förändringar i listan över holarktiska fåglar, rapport Nr 2 från SOF:s taxonomikommitté, Vår Fågelvärld, nr 1, 2007
  3. ↑ Harrap & Quinn, Tits, Nuthatches & Treecreepers, 1996, ISBN 0-7136-3964-4
  4. ↑ 4,0 4,1 http://en.wikipedia.org - Parus

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Mesf%C3%A5glar"
Personliga verktyg