Maurice Halbwachs

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Maurice Halbwachs, född 1877 i Reims, död 1945 i Buchenwald, fransk sociolog, psykolog, statistiker.

Innehåll

Hans liv

Hans far var katolik och lärare från Alsace, som sedermera flyttade till Paris, där Maurice Halbwachs kom att växa upp i en kultiverad liberal miljö. Hans familj var hängiven den franska tredje republiken. Maurice Halbwachs studerade på École normale supérieure i Paris, ett starkt fäste för dreyfusarderna. Han var själv dreyfusard och det var här han anslöt sig till Jean Jaurès socialistiska parti. Därefter fick han en lärartjänst vid universitetet i Göttingen 1904. År 1911 skrev han en artikel i Humanité om polisbrutalitet gentemot en demonstration i Berlin. Han utvisades p.g.a. den och åkte till Wien. Sedan kom Maurice Halbwachs tillbaka till Frankrike. Under första världskriget fick han frisedel, men kom att tjänstgöra i försvarsdepartementet mied organisering av krigsindustrin.

Efter kriget fick han en tjänst vid universitetet i Caen, och strax därefter i Strasbourg. Dess universitet hade nyss övergått från att vara tyskt till att bli franskt. Universitetet kännetecknades av tvärvetenskaplighet och öppenhet, mer än traditionsbundenhet. Det var här Maurice Halbwachs hade ett fuktbart utbyte med Lucien Febvre, Marc Bloch och Georges Lefèvre samt psykologen Charles Blondel.

När Maurice Halbwachs var 58 år kallades han till en lärostol i Sorbonne. Han fick utmärkelser av alla de slag; blev medlem i det konservativa Académie des sciences morales et politiques, vice ordförande i franska psykologiska sällskapet, kort före sin död erhöll han en lärostol i kollektiv psykologi i Collège de France.

År 1940 miste Maurice Halbwachs sin svåger genom självmord p.g.a. den vanära kapitulationen för Hitlers trupper medförde. Under Vichyregimen mördades hans judiska svärföräldrar av regimens franska milis och tyska Gestapo. Hans svärfar var Victor Basch, en betydande figur inom estetik vid Sorbonne samt ledare för en medborgarrättsorganisation. Maurice Halbwachs åkte personligen till Lyon för att utröna omständigheterna kring deras död. Han arresterades emellertid genast och skickades till Buchenwald, där han dog kort före krigsslutet.

Hans arbete

Maurice Halbwachs är Durkheims elev, även om han i sin ungdom hade Henri Bergson som lärare. Efter Bergson, Durkheim och vännen François Simiand påverkades Halbwachs av kollegerna i psykologi och historia vid universitetet i Strasbourg.

Maurice Halbwachs var mer konsiliär till sin natur än den polemiske Durkheim. Han var inte heller en ortodox durkheimian, även om han beundrade sin lärare. Han vidareutvecklade teorierna, och man kan spåra ett visst inflytande från Bergson, den individualistiske filosofen Bergson i dem. Han var den förste franske sociologen att uppfatta betydelsen hos utländska kolleger som Max Weber, Vilfredo Pareto, Thorstein Veblen och Schumpeter. Därför utvecklades inte hans teorier, framför allt inom vetenskapssociologi, bara ur fransk miljö.

Kollektivt minne

Maurice Halbwachs är mest känd för begreppet kollektivt minne, om minnets sociala ramar. Halbwachs utgick från att minnet är ett socialt faktum som är strukturerat och understött av de sociala grupper som en aktör har ingått i under livsförloppet. Individen minns genom att mentalt rekonstruera de sociala grupper som utgjorde ramarna inom vilka handlingarna ägde rum. Eftersom rekonstruktionen äger rum i samtiden, påverkas den också starkt av samtida sociala strukturer. Minnet blir därför hårt strukturerat av och samtidigt funktionellt för vår nuvarande gruppmedlemskap. Underförstått kommer detta också att kunna öppna för olikheter, och därmed också konflikter, mellan olika gruppers tolkningar av minnet.

Bibliografi

  • La topographie légendaire des évaniles en terre sainte (1941)
  • Morphologie sociale (en. övers. Population and society, 1960)
  • Esguisse d'une psychologie des classes sociales (en. övers. The psychology of social classes, 1958)
  • Les cadres sociaux de la mémoire (en. övers. The Collective Memory, 1950)
  • Sources of Religious Sentiment (1962)
  • The Cause of Suicide (1978)
  • Le calcul des probabilités à la portée de tous (1924, med Maurice Frechet)
  • L'évolution des besoins dans les classes ouvrières (1933)

Litteratur

  • Halbwachs, Maurice, On Collective Memory (1992)
  • Sociologiskt lexikon. Red: Thomas Brante, Heine Andersen & Olav Korsnes (2001)

Se även

Personliga verktyg