Från Rilpedia

Manlig omskärelse är beteckningen på kirurgiskt avlägsnande av hela eller delar av förhuden på penis. Oftast benämns den bara omskärelse utan könsspecifikation, eftersom det endast är det manliga ingreppet som avsetts fram till på senare år. Kvinnlig omskärelse, eller som många hellre vill kalla det, kvinnlig könsstympning, var till nyligen ett tämligen okänt begrepp i Sverige, och är ett ingrepp av helt annan art och med annan innebörd än den manliga.

Omskärelsen har mycket gamla traditioner: Den förekommer på egyptiska avbildningar från 2300 f.Kr. Idag är ca 15 % av världens män omskurna.

Det finns huvudsakligen tre olika typer av anledningar till att utföra detta ingrepp: religiösa/kulturella, medicinska eller estetiska skäl.

Innehåll 1 Religion och kultur 2 Medicin 3 Estetik 4 För och emot 5 Omskärelse i Sverige 6 Lagen om omskärelse av pojkar 7 Fotnoter

Religion och kultur

Inom judendom och islam är omskärelse av pojkar en självklarhet, och anses likvärdig med det kristna dopet. Judisk omskärelse föreskrivs äga rum åtta dagar efter födelsen och är en över 3000 år gammal tradition. Denna ceremoni sker som ett tecken på förbundet mellan det judiska folket och Gud. Pojkar får sina namn i samband med omskärelsen och flickor när det passar, namngivningen sker i synagogan.

I flera av Nya testamentets böcker (bland andra Apostlagärningarna 15:1-12, Romarbrevet 2:25-29, Första Korinthierbrevet 7:18-20) skriver man att det inte är nödvändigt för hedningarna, de icke-judiska folken, att låta sig omskäras för att bli frälsta. Där menas att omskärelsen genom Jesu gärningar förlorat sin tidigare betydelse.

I den anglosaxiska världen blev emellertid omskärelse en utbredd företeelse under 1800-talet. En starkt bidragande orsak var att man föreställde sig att det skulle förhindra onani, som ansågs både syndigt och hälsovådligt. Numera är det mest en fråga om tradition i dessa länder, även om det är vanligt att motivera den med de hygieniska fördelarna. Under 1900-talet senare del har den dock blivit mindre vanlig, men i USA är ännu en klar majoritet av den manliga befolkningen omskuren. Dock är trenden fallande i USA, 1997 omskars ungefär 35 procent av alla nyfödda ^[1].

Även i andra delar av världen förekommer "sekulär" omskärelsekultur. Den förekommer till exempel som initiationsrit på många håll i Afrika, och i Sydkorea är den på frammarsch som en del av en urban, modern livsstil.

Gemensamt för den kulturellt betingade omskärelsen – med eller utan religiösa inslag – är att den är identitetsskapande.

Medicin

Förhuden kan också tas bort av medicinska skäl, men då är det vanligt att bara en del av den avlägsnas, eller att endast ett snitt görs i den.

Förhudsförträngning, fimosis, är ett vanligt tillstånd hos pojkar. Det växer ofta bort av sig själv, eller kan avhjälpas med mindre drastiska metoder, men ibland kan kirurgisk behandling vara påkallad. En annan grund för operation är upprepade problem med inflammation av ollonet, balanit, vilket ofta – men inte alltid – är en följd av fimosis.

Lite förenklat kan man säga att omskärelse är medicinskt motiverad endast om den är nödvändig för att kunna hålla en god underlivshygien. Benägenheten att se det som den bästa lösningen är dock, naturligt nog, beroende på det omgivande samhällets syn på omskärelse i allmänhet.

Estetik

Icke omskuren penis.

Omskuren penis.

Under senare år har det blivit vanligare att vuxna män låter omskära sig för att få ett enligt dessa män mer estetiskt tilltalande utseende på sin penis. Detta kan ses som en del av det markant ökade intresset för kosmetisk kirurgi.^{[källa behövs]}

Ännu så länge är det dock en mycket liten andel av alla omskärelser som utförs på denna grund.

För och emot

Omskärelse som företeelse väcker starka känslor. Det finns grupper av starkt övertygade anhängare, och andra som är lika passionerade motståndare. Det finns också gott om forskning som direkt eller indirekt berör området, vars olika rön används som argument av respektive åsikts härförare. Det finns dock ingen samstämmig vetenskaplig syn på det hela.

• Ingreppet sker oftast så tidigt i livet att de som blir omskurna inte själva har möjlighet att välja om de vill bli omskurna. Inom judendomen sker omskärelsen endast 8 dagar efter födseln, och inom islam vanligtvis innan puberteten.

• Varje kirurgiskt ingrepp medför en risk, om än liten, och även i länder med fullt moderna sanitära förhållanden har förekommit fall där omskärelseingrepp har fått allvarliga följder.

• Viss forskning har pekat på att omskärelse kan motiveras medicinskt då den minskar risken för peniscancer hos män och cervixcancer hos kvinnor. Senare har man konstaterat att det inte är omskärelsen i sig som är avgörande, utan möjligheten och intresset för en god intimhygien. Judar, med tradition av god intimhygien, har en låg frekvens av cervix- och peniscancer, oavsett om de är omskurna eller inte.^[2]

• En studie från 2005 indikerade att omskurna män i lantliga delar av Afrika löper hälften så stor risk att smittas med HIV. ^[3]. Observationstiderna har dock varit korta, som regel två år, och huruvida detta är applicerbart på andra folkgrupper är ej etablerat.^[2]

• En omskuren penis kan antas vara mindre känslig för stimulans, bland annat beroende på att man vid ingreppet skär bort tusentals sexuellt känsliga nervändar. Sexuellt kan det anses vara en fördel med ett mindre känsligt ollon. Vissa rön hävdar dock att det inte går att påvisa vare sig förhöjd eller försämrad känslighet på grund av omskärelse. ^[4]

• Omskurna män löper ökad risk för urinrörsförträngning som kan leda till njurskador.^[5]

• En omskuren penis är, till skillnad från vad en vanlig myt säger, inte mer hygienisk. Ollon och urinrör lämnas mer exponerat för smuts och baktierieangrepp och den antibakteriella och skyddande funktion som så kallad smegma ger saknas på en omskuren penis. På nyfödda kommer ollonet i ständig kontakt med urin och avföring på grund av avsaknaden av förhud.^[1]

Omskärelse i Sverige

I Sverige omskärs varje år ett fyrtiotal judiska pojkar, samt närmare tre tusen muslimska pojkar. Inom den judiska gruppen utförs omskärelserna av en religiös auktoritet (en mohel) och en sjukvårdskunnig person som bistår med smärtlindring. Färre än tusen muslimska pojkar omskärs inom sjukvården. Ingreppet är lågt prioriterat och väntetiderna långa. Var de övriga cirka två tusen pojkarna omskärs är idag inte kartlagt.^[6] Under senare år har det blivit vanligare att komplikationer i samband med illa utförda omskärelser på pojkar lyfts fram i media.^{[7] [8][9]} Bland svenskar – frånsett minoritetsgrupperna muslimer och judar – är omskärelse relativt ovanligt, och kan understundom betraktas med misstänksamhet eller oförståelse.^{[källa behövs]}

Lagen om omskärelse av pojkar skärptes 2001. Bland annat infördes nu krav på att omskärelse ska utföras av sjukvårdsutbildad personal (eller en mohel med särskilt tillstånd) och att smärtlindring ska ges barnet. 2001 dog en treårig pojke i samband med omskärelse på en vårdcentral.^{[källa behövs]}

Det har på lägre politisk nivå väckts förslag om att införa åldersgräns, så att ingreppet inte ska kunna utföras på pojkar innan de är förmögna att själva ta ställning och ge sitt medtyckande. Detta har dock inte väckt någon genklang, utan mötts av hård kritik, bl.a. har det setts som ett försök att inskränka på religionsfriheten. Ett argument som ibland framförs är, att alla icke-medicinskt motiverad kirurgiska ingrepp, oavsett omfattning, i de kvinnliga yttre könsorganen redan är förbjudna i lag i Sverige eftersom skyddsbehovet ansetts vara viktigare än religionsfriheten.

Den springande punkten är huruvida det enskilda barnets integritet inskränks av föräldrarnas rätt att utföra ett oåterkalleligt ingrepp på det med hänvisning till religionen. I dagsläget är dock det politiska stödet mycket svagt för att införa en sådan åldersgräns. Manlig omskärelse anses inte medföra risk för sådana men, att det skulle motivera en så kontroversiell lagstiftning.

Däremot har en viss skärpning skett i kraven på under vilka förhållanden omskärelse ska utföras.

Lagen om omskärelse av pojkar

Ur Lag (2001:499) om omskärelse av pojkar ^[10]

3 § Omskärelse får utföras på begäran av eller efter medgivande av pojkens vårdnadshavare och efter det att vårdnadshavaren har informerats om vad ingreppet innebär. Står pojken under vårdnad av två vårdnadshavare, skall vad som nu sagts gälla båda. Den som skall utföra ingreppet svarar själv för att informationen ges eller att den ges av en medicinskt kunnig person. Sådan information skall ges också till pojken, om han har uppnått den ålder och mognad som krävs för att förstå informationen. Pojkens inställning till ingreppet skall så långt det är möjligt klarläggas. Ett ingrepp får inte utföras mot en pojkes vilja.

4 § Ingreppet skall utföras med smärtlindring som ombesörjs av legitimerad läkare eller legitimerad sjuksköterska, under betryggande hygieniska förhållanden och med hänsyn till vad som är bäst för pojken.

5 § Omskärelse får utföras endast av legitimerad läkare eller av den som har särskilt tillstånd att utföra omskärelse av pojkar. Annan person än legitimerad läkare får inte utföra omskärelse på pojkar som är äldre än två månader.

6 § Särskilt tillstånd att utföra omskärelse får meddelas den som föreslagits av ett trossamfund där omskärelse ingår som en del i en religiös tradition, om personen har den kompetens som föreskrivs med stöd av 11 §, bedöms kunna utföra ingreppet i enlighet med de krav som gäller för ingreppet och i övrigt är lämplig att utföra omskärelser.

Fotnoter

1. ↑ ^{1,0 1,1} Mothering (1997): "The Case Against Circumcision"
2. ↑ ^{2,0 2,1} Läkartidningen (2007-04-12): "Manlig omskärelse inte medicinskt motiverad"
3. ↑ PLoS Medicine: "Randomized, Controlled Intervention Trial of Male Circumcision for Reduction of HIV Infection Risk: The ANRS 1265 Trial"
4. ↑ "Circumcision: Position Paper on Neonatal Circumcisio"
5. ↑ SVD (2007-08-20): "Pojkens penis är oskyddad"
6. ↑ Hofvander, Yngve: “Omskärelse av pojkar – tänk om!”. Läkartidningen 104(5):354-355, 2007.
7. ↑ Radioprogrammet Kaliber, P1, 22 oktober 2006-10-22: ”Snitt som kostar – om omskärelse av pojkar”. http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?ProgramID=1316&Artikel=974694
8. ↑ SDS 2008-01-23, ”Varnas efter för stor omskärelse”. http://sydsvenskan.se/malmo/article295564.ece
9. ↑ DN, 2005-10-05 00:12: ”Vanligt att pojkar i Sverige skadas när de omskärs”. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=469986&previousRenderType=1
10. ↑ http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2001:499