Integritet
Från Rilpedia
Integritet är ett komplext begrepp som på ett personligt plan är förknippat med människovärde, stolthet och självkänsla. Den kan återspeglas i två olika kategorier; som egenskap och som rättighet. Integritet som egenskap syftar på hur väl integrerat och motsägelsefritt någonting är. Integritet som rättighet handlar om respekt till sin person och personliga sfär liksom skyddet mot kränkning av detta.
Innehåll |
Integritet som egenskap
Integritet som egenskap innebär att någonting är väl sammanhängande (integrerat) och motsägelsefritt inom ramen för vissa principer. Ju bättre detta någonting hänger ihop och har färre motsägelser (interna fel och konflikter) desto högre grad av integritet finns det.
Exempel på några tillämpningsområden och dess möjliga tolkningar:
- Intellektuell integritet – när tankar och slutledningar hos en enskild person eller grupp är så logiskt sammanhängande och motsägelsefria att individen eller gruppen ifråga känner mod att stå för dem och följa dessa oavsett vilka logiska konsekvenser inom tankesystemet de än leder till (läs t.ex. om Einstein).
- Emotionell integritet – när ens känslovärld är så väl sammansatt att personen ifråga upplever en starkt inre trygghet och tillfredsställelse i hela sin tillvaro. Man upplever sig varken splittrad eller frustrerad utan enbart lugn och harmonisk, uppfylld av ett lyckotillstånd.
- Psykisk (själslig) integritet – ett enhetligt, icke splittrat JAG där olika psykiska egenskaper (psyke) hänger ihop på ett så kompletterande sätt att de upplevs som en helhet (se identitet). Motsatsen är psykisk splittring dvs. schizofreni.
- Andlig integritet – när ens abstrakta idéer och/eller andliga föreställningar hänger ihop på ett så enhetligt och sammanhängande sätt att de leder till en stark övertygelse eller tro (se även trofast eller religiös) att man är beredd aktivt försvara den med handling, ibland även till priset av eget liv. (läs t.ex. om Jesus liv).
- Moralisk integritet – innebär att en individ, grupp eller organisation av egen inre övertygelse inom ramen för ett humanistisk–etiskt system respekterar andra människors värde och är beredd att aktivt försvara deras rätt till okränkbarhet; kämpa mot orättvisor och maktmissbruk (se civilkurage) trots eventuellt motstånd och negativa följder med fara för sitt liv eller social status (t.ex. Sokrates fall).
Begreppet integritet kan även syfta på den offentliga personens förmåga att utöva sin makt, ledarskap eller annat inflytande på ett sådant sätt att den inte låter sig påverkas av sina egna intressen och/eller korrumperas.
Integritet som rättighet
Innefattar:
- Egen integritet - handlar om egna känslor som går att kränka.
- Personlig integritet - är ett rättsligt begrepp. Denna är skyddad genom lag och kränkning av den ses således som ett brott.
- Nationell integritet - nationell suveränitet.
Egen integritet
En känsla av okränkbar rätt till vad en individ uppfattar som sin egen personlighetssfär dvs. den del av sitt liv som personen själv kan bestämma över och ha fredad (tankar, känslor, tro, egen kropp, sina saker, eget utrymme, etc).
Personlig integritet
Ett begrepp som används i rättsliga sammanhang men ännu inte är definierat i svenska lagen.[1] I antologin utgiven av Rättsfonden, 1980 försöker man i stället räkna upp vilka handlingar som kan anses bryta mot någons personliga integritet. Personlig integritet berör bl.a. sekretessfrågor i Personuppgiftslagen men reglerar också tidningsbranschens pressetik. Den handlar om vilket slags personlig information som skall skyddas och innebär rätten till "... åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser" (se Europakonventionen).
I lagen verkar det inte göras någon distinktion mellan begreppen brott, kränkningar, intrång och överträdelser mot den personlig integriteten. ”Personlig integritet” likställs ofta med: integritet, privat sfär, enskild sfär, personlighetssfär, privatliv osv. Vad som än menas med begreppet i rättsliga sammanhang används det till att precisera vad den enskilde har rätt att få skydd till. Det skydd som staten kan erbjuda sammanfaller inte nödvändigtvis med det skydd som den enskilde har behov av och förväntar sig att få.
En stat som saknar eller inte respekterar begreppet integritet gentemot sina medborgare kallas för totalitär, till skillnad från humanistiskt. Människor med högre egen integritet än vad staten kan eller vill erbjuda skydd för, kommer i konflikt med systemet. De som har tillräckligt med civilkurage brukar kämpa för sin rätt till integritet vilket faller inom ramarna för mänskliga rättigheter. Dessa människor kan av totalitära stater stämplas som vanliga kriminella och behandlas därefter. I själva verket handlar det om dissidenter. FN kan blanda sig i om FN:s säkerhetsråd anser att det begås allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna.
Nationell integritet
Integritet på nationell nivå är liktydigt med suveränitet – statens eller nationens rätt att ha ett område skyddat mot intrång från andra och ha bestämmanderätt över sina inre angelägenheter. Stater som inte respekterar eller erkänner varandras suveränitet sårar den nationella stoltheten och tenderar att hamna i konflikt med varandra (se imperialism eller kolonialism). Länder som har svårt att försvara sig gentemot en övermakt och känner sig djupt kränkta kan ta till terrorism som sista desperata vapen (se även Patriotism). FN kan bryta mot suveränitetsprincipen om FN:s säkerhetsråd anser att situationen i landet utgör ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet.
