Ladislaus Horatius

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Laszlo Horvath)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Ladislaus Horatius

Ladislaus Horatius (pseudonym för László Horváth), född 1954, är en ungersk-svensk klassiskt skolad pianist, kompositör, filosof, författare och debattör.

Innehåll

Liv och verk

Ladislaus Horatius föddes i Ungern men flyttade till Sverige i unga år. Efter utbildning på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm var han verksam som pianist, repetitör (på diverse operahus) och arrangör (Stoppa världen, jag vill hoppa av). Som kompositör är han enligt egen utsago "periodare" för vilken det ibland går tio år mellan verken. Horatius skriver gärna för röst och har också en förkärlek för synthesizers. Bland hans verk kan nämnas Progressiv Pest (1980), Det ouphinneliga (1981), The lobster´s tune when he is boiling (1983), Frostblomma i ett nostalgiskt universum (1984) och Albumblad (1990-2002). På slutet av 1990-talet försökte han poppa till sig under namnet "Mad Dogs and Hungarians" och lanserade vad han kallade salongs-rap.

Under 1990-talet kom Horatius dock att finna musiken vara ett alltför begränsat arbetsfält och började experimentera även på andra arenor. Han gjorde sig känd långt utanför musikerkretsarna då han den 8 februari 1993 drog i nödbromsen på snabbtåget X 2000. Denna så kallade Operation sköldpadda var den första i en rad av teatrosofiska aktioner, följd av Osjälvständighetsdagen (Dependence Day), Nyårssörjande samt Lunds bokbad. Horatius började också med "stå upp-filosofi" samt öppnade filosoficaféet Café Sofi och filosofiskolan VVV ("Våga vara vis").

Horatius utvecklade sina tankegångar kring tidens "gudar" eller avgudar (snabbheten hade en självskriven plats i detta pantheon) i boken Offensiv nostalgi (Nya Doxa 1993). Han skrev vackra saker om dueller, etikett och pigor och sågs av vissa recensenter som en "farlig mörkerman". Själv titulerade han sig "progressiv bakåtsträvare" och "hovnarr utan hov".

Nu inledde också Horatius sin verksamhet som föreläsare. Inte minst under IT-rushens glada dagar (sent 1900-tal, tidigt 2000-tal) var han ute och predikade om IT som informationstyranni. Han skrev debattartiklar, startade Djupbandsbolaget, höjde ett varnande finger i TV-soffor samt tillverkade rockslagsmärken ("Jobba på distans så vi slipper se dig", "Uteliggare - saknar e-mailadress", "Uppgradera eller dö!", m. fl.). Filosofins mest brännande fråga kring millennieskiftet var IT, ansåg han.

Hans föredrag fick en alltmer musikalisk, eller musisk, prägel. Var kommer musiken från, och vart tar den vägen? Att "leva musikaliskt" blev en central fråga. Horatius tog upp Boëthius' tankar om de tre musikaliska våningarna (Musica mundana, humana, instrumentalis). Inpirerad av Victor Borge och Leonard Bernstein försökte han göra en syntes av domänerna konsert och föredrag (ord + ton).

Hans ambition att föra ut filosofin "till folket" nådde ett slags kulmen när han 1999 hade en helsida i Expressens söndagsbilaga under rubriken "Fråga filosofen". Han trivdes dock inte med rollen som orakel, titulerade sig själv "felosof" och försökte ge förvirrande svar så att läsarna skulle tänka själva. Han kåserar med viss regelbundenhet i Hälsa, Computer Sweden, Östgöta Correspondenten och Upsala Nya Tidning.

Recensent i musiktidskriften Opus finns också på hans meritlista.

Politikens domän behövde också utforskas. Kan filosofi och politik samexistera? Platon ansåg att de måste det. Till riksdagsvalet 1998 lanserade Horatius Bakpartiet och i valet 2002 hade han två nya partier: Minutpartiet (bort med sekundvisarna, vanligt folk klarar sig gott med minuter) samt Ingentingpartiet (in med taoismen i politiken). Han förstod att politik + humor var en explosiv blandning men valde att leva farligt. För ögonblicket har han lagt politiken på hyllan men har gott hopp om att hans partier ska röna stor framgång om hundra år eller så.

Horatius har kallat sig själv för "salongsmadam" som en kritik mot att kvinnor övergivit sin roll som umgängesvitaliserare. Han har arrangerat konstfulla salonger och skriver just nu på en bok om ämnet. Andra aktuella experiment inkluderar bloggen Kalla linjen samt en egen "micronation" (han var en tid Sofism-minister och hovnarr i Ladonien).

Flera nya böcker är i antågande: Skånsk lokaltrafik - en studie i förnedring, en erotisk-filosofik novell Det intressantas förbannelse, samt titlar om umgänge, filosoficaféer och fester.

UT - umgängesteknologi - intresserar numera Horatius mer än IT (informationsteknologi) och han säger sig vilja starta en "salongsrevolution".

På sistone har han också intresserat sig för Facebook och titulerar sig "Facebookforskare". Detta hör delvis ihop med teorin "six degrees removed".

Utmärkelser

2002 tilldelades Horatius Miljöpartiets "Tid att leva-pris" [4].

Politik

Bakpartiet

Bakpartiet var ett politiskt parti som grundades av Ladislaus Horatius inför riksdagsvalet 1998.

Bakpartiets huvudfrågor var:[1]

  • Att vidga det politiska samtalet till att innefatta etiska, filosofiska och existentiella frågor. Politik får inte handla om bara ekonomi.
  • Att fungera som broms i ett samhälle som fastnat med foten på gaspedalen.
  • Att motverka samhällets växande infantilisering.

Partiets budskap spreds bland annat i en appell[2], som även innehöll receptet på savarinkaka. Partiet fick minst 27 röster i valet 1998[3]. Efter valet var Horatius aktiv som representant för partiet i ungefär ett halvår, varefter Bakpartiet förde en tynande tillvaro. Ladislaus Horatius fortsatte dock sin politiska gärning genom att starta två helt nya partier, Minutpartiet och Ingentingpartiet, inför riksdagsvalet 2002 (se nedan).

Referenser

  1. Bakpartiets partiprogram. [1]
  2. Andra bullar! (Bakpartiets apell) [2]
  3. Bakpartiets veckobrev, vecka 50, 1998. [3]

Ingentingpartiet

Ingentingpartiet grundades av Ladislaus Horatius som vill ha in taoismen i politiken.

Enligt partiet finns det två element i världen: Något och Inget. Av dessa är det senare det viktigare.

Partiets slogan: Ropen skalla, ingenting åt alla!

Biblio- och diskografi

  • Offensiv nostalgi (Bokförlaget Nya Doxa, Nora 1993)
  • Det bästa gömstället - Prozak och peosi (Det allvarliga förlaget, Malmö 2003)
  • Life's a beach (and then you swim) (CD, Nosag records 2006; med utförligt texthäfte av upphovsmannen)

Referenser

Litteratur och källor (urval)

  • Gabriella Ahlström: "Ladislaus vägrar anpassa sig till 90-talets jäkt: Jag vill bromsa tiden" (intervju i Expressen 14 mars 1993)
  • Per Brinkemo: "Jag räknar tiden baklänges!" (intervju i Expressens bilaga eva&adam 18-19 april 1999
  • Kettil Johansson: "Uppgradera eller dö!" (intervju i tidningen Monitor, okänt nummer 1995)

Externa länkar

Personliga verktyg