Kyrillos av Jerusalem
Från Rilpedia
Sankt Kyrillos av Jerusalem | |
---|---|
Biskop, Bekännare, Kyrkolärare | |
Född | 315, möjligen i Caesarea Maritima |
Död | 18 mars 386, Jerusalem |
Vördas inom | Katolska kyrkan, Östortodoxa kyrkan, Anglikanska kyrkan |
Förklarad kyrkolärare | 28 juli 1882 av Leo XIII |
Helgondag: | 18 mars |
Skyddshelgon för | Doktor för kristen tro och mot kätteri |
Kyrillos av Jerusalem (Κύριλλος Α΄ Ἱεροσολύμων), född omkring 315, död 18 mars 386 i Jerusalem, var Patriark av Jerusalem 350 – 386 och deltog vid första konciliet i Konstantinopel. Han var även en framstående teolog och räknas till kyrkofäderna.
Kyrillos vördas som helgon i Romersk-katolska kyrkan och Östortodoxa kyrkan, med 15 mars som minnesdag. Han har i Katolska kyrkan upphöjts till kyrkolärare.
Innehåll |
Biografi
Kyrillos blev patriark av Jerusalem 350. Han tillhörde i teologiskt avseende den så kallade antiokenska skolan och tvekade att ansluta sig i de arianska striderna till homoousiosianer, varför han ibland sägs ha tillhört homoiousiosianerna den första tiden. Han undviker emellertid själv termerna i sina skrifter.
Genom arianernas åtgöranden blev han tre gånger (358, 360 och 367) avsatt från sitt ämbete. Med homoiusianerna slöt han sig småningom helt till det nicenska partiet (Athanasius och Eusebios av Caesarea anhängare) och medverkade till homoousios seger på det andra ekumeniska mötet i Konstantinopel 381.
Kyrillos höll redan som presbyter i Jerusalem (348) sina berömda tjugutre "katekeser", vilka dock egentligen är predikningar. Deras äkthet är otvivelaktig. De instruerar på ett lättillgängligt sätt, utan vetenskapliga ambitioner, för kristet liv med löpande hänvisningar till Bibeln. Katekeserna innehåller även några historiskt intressanta hänvisningar, som sankta Helenas återfinnande av Kristi kors, samt geografiska redogörelser för var i Jerusalem heliga platser är belägna. I ett avsnitt om chrisma, skriver Kyrillos att det är med denna som människor kan bli kallade kristna, inte utan att smörjas med den.[1]
|
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).