Kuala Lumpur
Från Rilpedia
 Territoriet Kuala Lumpurs flagga |
|
| Land | Malaysia |
|---|---|
| Borgmästare | Ahmad Fuad Ismail |
| Folkmängd (2007) | 1 448 000[1] |
| Topografi | |
| Medelhöjd | 21,95 m ö.h. |
| Yta | 243,65 km2 |
| Läge | Koordinater: |
Kuala Lumpur, (av malaysier ofta kallad KL), är huvudstad i Malaysia, och även namnet på det federala territorium (Wilayah Persekutuan Kuala Lumpur) denna stad är belägen i. Namnet Kuala Lumpur betyder Den grumliga flodmynningen, vilket kan härledas ifrån att staden grundades på de grumliga floderna som finns där. Den exekutiva grenen av den malajsiska regeringen finns inte längre kvar i Kuala Lumpur, utan har flyttat till den nya administrativa huvudstaden Putrajaya, men kungens residens, Malaysias parlament samt delar av den lagstiftande grenen finns kvar i Kuala Lumpur.
Innehåll |
Historia
Med sina 150 år på nacken är Kuala Lumpur en av världens yngsta huvudstäder. Staden grundades 1857, och var tidigare ett läger för kinesiska tenngruvarbetare. Lägret byggdes vid Gombakfloden, som tidigare hade hetat Sungai Lumpur (som egentligen betyder Lerig flod), varav staden Kuala Lumpur fick sitt namn ifrån. Senare skulle tenngruvor öppna vid Pudu och Batu. Gruvorna växte sedan till en handelsplats. Den unga staden möttes dock tidigt av problem, såsom inbördeskrig, epidemier, översvämningar och bränder.
Vid 1870-talet blev Yap Ah Loy huvudansvarig för att staden skulle klara sig, och dessutom se till att staden växte till sig. 1880 flyttades huvudstaden för Selangor från Klang till Kuala Lumpur, som var bättre strategiskt belägen. Dock så drabbades staden senare av en översvämning, följt av en brand, som nästintill tillintetgjorde stadens struktur, som bestod mest av trä och stråtak. På grund av det, begärde den brittiska residenten att staden skulle byggas upp av tegelsten och kakel.
I samband med det började även Kuala Lumpur moderniseras. Järnvägen kom snart till staden, vilket gjorde att staden blev lättare att nå. Under 1890-talet ökade utvecklingen något, vilket ledde till att saniteten också blev bättre. 1896 valdes Kuala Lumpur till huvudstad i det nybildade Federalstaten Malaysia. Ett flertal olika grupper av etniciteter började växa runt staden. Kineserna flyttade främst till området runt marknadplatsen, öster om Kelangfloden. Malajerna och de Indiska grupperna slog sig ner vid Javagatan (nu kallad Jalan Tun Perak). Britterna intog Padang (som nu är Merdeka square), som senare blev det brittiska administrativa kontoret.
Kuala Lumpur ockuperades under andra världskriget av japanerna, och var det ända till 1945, då kriget tog slut, de gamla näringarna tog dock slut då. 1957 fick Federationen Malaysia sin självständighet erkänd av Storbritannien. 1963 blev Kuala Lumpur huvudstad i Malaysia.
Den 13 maj, 1969 inträffade en av de största upploppen i Kuala Lumpurs historia. Sammandrabbningarna ägde rum mellan malajer och kineser, som var besvikna över den sociala situationen i staden vid det tillfället. 196 personer dödades under upploppen, vilket ledde fram till en stor förändring i landets ekonomiska politik.
1972 blev staden först att erhålla statsstatus i hela landet. Senare blev men ett federalt distrikt, men då förlorade man sin status som huvudstad i Selangor till Shah Alam. den 14 maj, 1999, firade stadens sitt 100-årsjubileum. Fedetoriets nuvarande flagga och stadssång togs fram då.
Geografi
Kuala Lumpur byggdes mitt ute i den malaysiska djungeln, där floderna Kelang och Gombak flyter samman. Kuala Lumpur ligger i västra Malackahalvön, och är med sina runt två miljoner invånare Malaysias största stad. Staden ligger i en dal, och kantas av berg. I väster finns Malackasundet. Staden täcker en yta på 243.65 km².
Översvämningar är rätt vanliga, och de orsakar ofta stor skada. Rökpartiklar från skogsbränder i närliggande Sumatra når också staden, och bildar tillsammans med andra föroreningar från förbränningar, motorfordon och byggnadsarbetsplatser smog över staden.
Klimat
Kuala lumpurs klimat är ekvatorialt, vilket innebär ett mycket soligt och varmt, men också ganska fuktigt klimat, och liksom resten av landet är här regnperiod mellan augusti-november. Kuala Lumpur har i genomsnitt 200 regndagar per år. Medeltemperaturen är strax över 25 grader.
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Administration
Kuala Lumpur adminitrateras av Kuala Lumpurs City Hall, som är en byrå under federatorationsministeriet. Rådhusets ansvarar för hälsa och sanitet, soppröjning, stadsplanering, miljöskydd, byggnadskontroller, social- och ekonomisk utveckling och stadens säkerhet. Den verkställande makten ligger hos borgmästaren, som tillsätts av federatoriets minister, och borgmästarens mandatperiod är tre år. Sådan ordning har rått sedan 1970, då lokala val avskaffades. Sedan den 1 februari 1974, då Kuala Lumpur blev ett federalt territorium, har staden haft nio borgmästare. Den nuvarande borgmästaren är Ahmad Fuad Ismail. Det är hans första mandatperiod och han tillsattes den 14 decmber 2008.
Borgmästare
- Lokman Yusof (1972)
- Yaakob Latiff (1973 - 1983)
- Elyas Omar (1983 - 1992)
- Mazlan Ahmad (1992 - 1995)
- Kamaruzzaman Shariff (1995 - 2001)
- Mohmad Shaid Mohd Taufek (2001 - 2004)
- Datuk Ruslin Hasan (2004 - 2008 ) [2]
- Ahmad Fuad Ismail (2008 - nuvarande)
Ekonomi
Kuala Lumpur med omgivningar är en av de mest industraliserade i hela Malaysia. Staden har även den snabbaste växande ekonomin där, och har blivit ett ekonomiskt och affärscentrum. Det är också en vikitg knutpunkt för finans, försäkring, fastighet media och konst i landet. Utbyggningar inom infrastrukturen, som bygget av Kuala Lumpurs internationella flygplats vid Sepang, bygget av Multimedia Super Corridor och utbyggnaden av Hamnen i Klang förstärker den ekonomiska betydelsen. Staden har också utvecklats till en internationell shoppingdestination med ett brett urval av shoppingcentrum och enorma köpcentrum som säljer både globala och lokala varumärken.
Turism
Turismen är en viktig del i stadens ekonomi, den ger inkomster, sysselsättning och växande affärsmöjligheter. Många stora, globala hotellkedjor har etablerat sig i Kuala Lumpur.
En stor turistattraktion är tvillingskyskrapan Petronas Twin Towers (i folkmun Twin Towers) som mäter 451,9 meter. Med sina 88 våningar är det världens näst eller tredje högsta byggnad, beroende på hur man räknar. Tvillingtornen invigdes år 1997, efter ett arbete som pågått sedan 1992.
Ett annat välbesökt turistmål är tornet Kuala Lumpur Tower (i folkmun KL Tower), som förövrigt är landets näst högsta byggnad. Tillsynes är tornet högre än Petronas Twin Towers, vilket beror på att KL Tower är byggt ovanpå en hög kulle. Men KL Tower mäter bara 421 meter, vilket inte är högre än tvillingtornen. På 335 meters höjd finns en utkiksplats som ofta lockar turister.
Kuala Lumpur har även ett eget Chinatown. Där finns bland annat den kända handelsgatan Jalan Petaling, som ligger under ett tak av plast för att skydda stånden mot ofta återkommande nederbörd.
Shopping
Kuala Lumpur har utvecklats till en livlig shoppingstad. Idag finns det 66 varuhus. Det har blivit en knutpunkt för shopping och mode i Malaysia. Utöver varuhusen finns det också flera marknader med lokala produkter, som textiler och hantverk. Sedan 2000 har ministeriet för turism ett program för att öka konsumitionen i staden. De så kallade mega säljar-dagarna hålls i mars, maj och december. Alla köpcenter i staden deltar i programet.
Demografi
Befolkningen i staden har tydligt blandad etnicitet; huvuddelen av befolkningen är malajer, men det finns även en stor del kineser och indier. Den snabba tillväxten i staden har också lockat utländska arbetare från Sydostasien. Språket som talas är i huvudsak malajiska, men även engelska, tamil, kantonesiska, mandarin och hokkien talas. Bland de största religionerna i staden kan märkas islam, hinduism, buddhism, konfucianism, taoism och kristendom. 27% av befolkningen är under 15 år, 15- 59-åriga upptar 67% av befolkningen. Endast 6% är över 60 år (2000). Brottsligheten har på senare årblivit en viktig angelägenhet för invånarna. De vanligaste brotten är snatteri, drogmissbruk och spel.
83% av stadens arbetande invånare arbetar inom servicesektorn. Övriga är verksamma inom tillverknings och konstruktionssektorn.
Vänorter
- Mall:Landsdata Iran Mashhad, Iran [3]
- Mall:Landsdata Iran Esfahan, Iran [4]
- Mall:Landsdata Marocko Casablanca, Marocko[5]
- Mall:Landsdata Malaysia Malacca, Malaysia [5]
- Mall:Landsdata Japan Osaka, Japan [5]
- Mall:Landsdata Turkiet Ankara, Turkiet [6]
- Mall:Landsdata Indien Delhi, Indien [7]
Områden
Externa länkar och källor
- Wikimedia Commons har media som rör Kuala Lumpur
- Delar av denna artikel består av en översättning från engelska Wikipedia
Noter
- ↑ United Nations; World Urbanization Prospects: The 2007 Revision Population Database
- ↑ Dewan Bandaraya Kuala Lumpur
- ↑ http://kuala-lumpur-news.newslib.com/story/453-3234431/
- ↑ http://www.council.isfahan.ir/EStatic/WFESisterhood.aspx
- ↑ 5,0 5,1 5,2 http://www.urc.or.jp/summit/summit/map/more_e.php?id=0605&apcs_mbr=715654f62317576a55d2271bbc82c814
- ↑ http://www.chessbase.com/newsdetail.asp?newsid=3201
- ↑ http://timesofindia.indiatimes.com/articleshow/15278423.cms
|
|||||
