Kräfta

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Den här artikeln handlar om djuret Kräfta.
För sjukdomen hos människor och djur, se Cancer. För sjukdomen hos fruktträd, se Trädkräfta.
Mexikansk dvärgkräfta, Cambarellus patz­cuarensis. Snäckan till vänster är en posthornssnäcka, Planorbarius corneus
Klor efter kräftor fåglar kalasat på
Kräfta, troligen flodkräfta

Kräftor är en typ av kräftdjur. Man brukar i Sverige ofta avse havskräfta, flodkräfta och signalkräfta. Emellertid är kräftorna samlade i tre familjer, Astacidae, Cambaridae och Parastacidae, som tillsammans omfattar 618 arter.[1] Man brukar ofta förknippa kräftor med både stjärntecknet Kräftan och med de kräftskivor som vanligtvis hålls i augusti.

Kräftor går inte baklänges, vilket har givit upphov till uttrycket kräftgång'. De har alltid vänt sig 180 grader och gått därifrån framlänges. De kan dock simma baklänges genom att slå med stjärten, ofta vid revirstrider eller om de till exempel blir skrämda.

Kräftorna är oftast uppe på kvällen och natten och letar föda i grundare vatten men på dagarna trycker de i sina "hålor" dessa hålor kan vara ruttna träd i vass eller dylikt. Kräftor är allätare och äter bland annat löv, insekter, fisk och kadaver. En hankräfta har två extra ben på stjärten medan honorna har en blank yta.

Innehåll

Kräftfiske

Kräftmjärden sänks i en å i Småland.

Kräftfiske är fångst av kräftor. Kräftfisket äger rum i insjöar i augusti innan kräftans lektid, och har varit en svensk lantlig tradition (följt av kräftskiva). I de delar av landet där den nordamerikanska signalkräftan satts ut har flodkräftan utrotats på grund av att signalkräftan är bärare av kräftpest. Även smittade redskap och båtar har bidragit till kräftpestens spridning.

Kräftor är nattaktiva och fångsten sker därför nattetid - förr fiskade man oftast under fullmånens ljus.[källa behövs]

De vanligaste fångstredskapen är mjärdar, som agnas med fisk (ofta mört, förr kunde t ex ekorre och katt användas), sänks ned i vattnet nattetid med hjälp av roddbåt och vittjas ett par timmar senare. Andra redskap är agnade sänkhåvar. Det går att driva in kräftor i fällor med ficklampa, men detta anses oetiskt av många kräftfiskare.

Kräftfiskepremiär

Innan år 1994 var det reglerat i Fiskeriförodningen när kräftpremiären skulle starta och det var efter första onsdagen i augusti. Ytterligare ett datum som brukar förekomma i diskussionen är andra onsdagen i augusti. Innan 1982 gällde fiskeförbudet istället fram till 7 augusti kl. 17:00, och det finns de som fortfarande anser 8 augusti vara det riktiga kräftpremiärsdatumet[2]. I dag finns det inga allmänna regler för kräftfiske i Sverige, men det förekommer lokala bestämmelser som till exempel i Vänern.

Hantering och kokning

Kräftorna har kraftiga klor och kan slita sig loss genom att vifta på stjärten. Därför är det viktigt att lära sig det rätta greppet på en levande kräfta - man fattar ryggskölden mellan tummen och pekfingret. Infångade kräftor transporteras bäst i hinkar.

Efter fångsten ska kräftorna hållas vid liv och hälsa fram till kokningen. Det görs lämpligast i en sump med god vattenomsättning och skydd från solljus. De bör svältas i minst ett dygn så att tarmen töms.

Kräftorna avlivas genom att man släpper dem i kokvattnet med huvudet före. För att bespara dem eventuella plågor bör vattnet hållas aggressivt kokande ända tills alla kräftor ligger i vattnet.

Kräftskiva

Huvudartikel: kräftskiva

Fotnoter

  1. Crayfish Taxon Browser: Current World List of Described Freshwater Crayfish Species
  2. Om kräftpremiären på Högtider

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg