Uppslagsverk

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Konversationslexikon)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Bokrygg för
Nordisk Familjebok,
uggleupplagan

Ett uppslagsverk eller en encyklopedi är en facklitterär genre, vars innehåll består av en sammanfattning av mänsklig kunskap. Uppslagsverken ligger formmässigt nära ordboken, med artiklar i varierande längde om en längre rad olika ämnen, vanligen sorterade alfabetiskt. I många fall samsas ordboken och uppslagsverket inom samma verk, oavsett om verket består av en eller flera volymer.

Innehåll

Etymologi och alternativa benämningar

Termen encyklopedi kommer från grekiskans enkyklios paideia, ordagrant "rundad bildning", i betydelsen "allmänbildning". Någon skillnad mellan synonymerna encyklopedi och uppslagsverk föreligger egentligen inte, även om den förra termen oftare synes användas om mer omfattande och vetenskapligt upplagda verk, medan uppslagsverk eller uppslagsbok ofta används för mer populärt skrivna framställningar.

Konversationslexikon är ett annat namn för uppslagsverk. Undertiteln på Nordisk Familjebok var exempelvis Konversationslexikon och realencyklopedi. Tanken var att man under saklig diskussion skulle ha konversationslexikonet till hands, och snabbt kunna ta reda på fakta i vilken fråga som helst.

Termen "encyklopedi" användes för dylika kunskapssamlingar först under 1700-talet. Därefter har många uppslagsverk internationellt sett använt -pedi eller -pedia som ett suffix för att ange att verket är en encyklopedi.

Uppslagsverkets egenskaper

Persiska uppslagsverk.

Till skillnad från ordböcker, som innehåller rent formmässig information om orden, som stavning och böjning, behandlar uppslagsverk varje ämne tämligen ingående, ofta med illustrationer eller kartor, bibliografier och statistik. Båda har dock, traditionellt, skrivits av betalda ämnesexperter.

Ett uppslagsverk definieras av fyra större element: dess ämnesområde, dess vidd, dess struktur och dess produktionsmetod.

  • dess ämnesområde kan, men behöver inte vara, allomfattande, med artiklar om ämnen inom alla områden, såsom Encyclopædia Britannica eller Brockhaus Enzyklopädie. De kan också vara specialiserade inom särskilda områden, till exempel ett medicinskt, eller filosofiskt uppslagsverk. Varianter finns där ämnesurvalet är brett, men artiklarna är skrivna ur en speciell kulturell eller etnisk infallsvinkel, till exempel Encyclopaedia Judaica. Dessutom finns uppslagsverk vars tyngdpunkt ligger på ämnen som knyter an till dess produktionsland, till exempel den svenska Nationalencyklopedin.
  • dess vidd begränsas av den tänkta målgruppens behov av kunskap inom det valda ämnesområdet. Verkets vidd varierar både i antal volymer och artiklarnas längd.
  • dess struktur är avgörande för hur användbar som referenslitteratur det är. Genom historien har det funnits två huvudmetoder att organisera tryckta uppslagsverk: alfabetiskt och hierarkiskt. Den förstnämnda metoden har varit den vanligaste, framför allt i allmänna uppslagsverk. Med de elektroniska uppslagsverken har möjligheten uppstått att strukturera artiklarna på flera sätt samtidigt. Dessutom har nya sökmetoder, indexering och korsferenser utvecklats. I Denis Diderots Encyclopédie betonas uppslagsverkets struktur med hjälp av ett citat av Horatius: "Tantum feries juncturaque pollet, tantum de medio fumptis accedit honoris!" (ungefär "Vilken skönhet kan läggas till vardagliga ämnen genom ordning och kopplingar.")
  • dess produktionsmetod har utvecklats från experter som skriver om sina respektive ämnen under ledning av en redaktör, för produktionen av en rad tryckta volymer, till flera alternativa (ofta tekniska) lösningar för att samla in, verifiera, summera och presentera informationen. Projekt såsom Everything2, Encarta, h2g2 och Wikipedia är exempel på nya sådana former av uppslagverk.

Uppslagsverkets struktur och utvecklande egenskaper är speciellt lämpligt för lagring på skiva eller datornätverk, och alla större tryckta encyklopedier har utkommit i sådan form under senare år. Skivbaserade utgåvor (särskilt cdrom-format) har fördelarna att vara billiga att producera och lätta att distribuera. Dessutom kan de ha ett innehåll som är omöjligt att trycka, såsom rörliga bilder, ljud och filmer. En annan stor fördel är att man kan använda hyperlänkar för hänvisningar till andra artiklar. Uppslagsverk på nätverk, till exempel Internet, har å andra sidan även fördelen att vara (potentiellt) dynamiska. Ny information kan visas nästan omedelbart, istället för att behöva vänta på nästa utgåva, som är fallet med encyklopedier på skiva eller i bokform.

Historia

Tidiga uppslagsverk

Titelsidan på Diderots Encyclopédie

Många klassiska författare från antiken, som Aristoteles försökte skriva utförligt om mänsklig kunskap. Engelsmannen John Harris är oftast angiven som den förste som etablerade det nutida formatet 1704 med sitt Lexicon technicum. Den berömda Encyclopædia Britannica hade en blygsam början: från 1768 till 1771 publicerades tre volymer. Den kanske mest berömda encyklopedin är den franska Encyclopédie, skriven av Jean Baptiste le Rond d'Alembert och Denis Diderot och slutfördes 1772 (28 volymer, 71818 artiklar, 2885 illustrationer).

Kända encyklopedister före 1700

Se även

  • Wiktionary small.svg Se även ordet "uppslagsverk" på svenskspråkiga Wiktionary.


Externa länkar

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Uppslagsverk"
Personliga verktyg
På andra språk