Stavning
Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Alla ord i alla skriftspråk har en bestämd stavning. Samma ord kan stavas annorlunda i stort sett endast vid olika böjningsformer, så ordet stavas på samma sätt även om det kan uttalas på olika sätt. Det är inte ovanligt att ord stavas i strid mot till och med det officiella uttalet. Ordet "tomte" uttalas annorlunda än hur det stavas även i den officiella svenskan. Om ord stavas på samma sätt som de uttalas i den mån det går kallas det för translitteration. Vad som är ljudstridig stavning och inte beror dock naturligtvis på hur ett skriftspråks allmänna regler för stavning är.
Vanliga stavfelstyper
- Substitutioner, d.v.s. bokstavs- eller ljudutbyten. Exempel:
-
-
- Vokalfel som inte är ljudstridiga, vanligen förväxlingar o-å och e-ä, men även dialektala varianter förekommer.
- Ljudenlig stavning av oregelbundet stavade ord, t.ex. desajn för design eller sykel för cykel.
- Morfemanalysfel med ljudenlig stavning, t.ex. vanlikt för vanligt eller bommul för bomull.
- Felstavningar av sje-ljud (måste läras in lexikalt).
- Felstavningar av j-ljud (j/g) och tj-ljud (tj/k) före främre och bakre vokaler.
- Fonologiska fel, t.ex. förväxlingar mellan tonande/tonlösa språkljud (b-p, d-t, g-k, v-f) eller förväxlingar av språkljud med olika artikulationsställe (m-n-ng, i-y) eller artikulationssätt (r-l, s-t).
- Andra typiska förväxlingar, t.ex. b-d (som kan vara förväxling av artikulationsställe eller visuell förväxling).
-
- Utelämningar. Exempel:
-
-
- Ljudenlig stavning av oregelbundet stavade ord, t.ex. jur för djur, jus för ljus.
- Morfemanalysfel med ljudenlig stavning, t.ex. vanlit för vanligt eller handuk för handduk.
-
- Tillägg. Exempel:
-
-
- Ljudenlig stavning av oregelbundet stavade ord, t.ex. kapittel för kapitel.
- Fonologiska och morfologiska missuppfattningar, t.ex. andvända för använda eller åtminstånde för åtminstone.
-
- Omkastningar.
- Dubbelteckningsfel. I svenskan förekommer dubbelteckning av konsonanter normalt efter kort vokal i betonad stavelse om inga andra konsonanter följer inom morfemet. Det är detta som gör skillnaden på flyta (lång vokal) och flytta (kort vokal) eller släkt (flera morfemfinala konsonanter) och släckt (ett morfemfinalt språkljud [k] + ett bundet grammatiskt morfem -t).
(Morfem = minsta betydelsebärande enheten, morfemanalys av ordet pepparkakshjärtan ger morfemen peppar+kak+s+hjärta+n.)
