Från Rilpedia

Kimstads kyrka är en kyrkobyggnad i Kimstad, Kimstads socken och församling, Östergötland. Den ligger ca 12 km sydväst om Norrköping och tillhör Linköpings stift.

Kyrkan hör nära samman med Löfstad slott, vars ägare erhöll patronatsrätt 1699. Till formen är den en skeppig salkyrka, med ett fullbrett korparti och med tornet placerat i väst.

Kyrkan betraktas som en av landets ståtligaste barockkyrkor. Den ger ett enhetligt intryck, men har en mer invecklad byggnadshistoria.

Kimstads kyrka reser sig över omgivande hus

Två korsförsedda pelare utgör entre

Kyrka och torn är i fullbredd

Kimstads kyrka är en församlingskyrka i Kullerstad, Vånga, Kimstad och Skärkinds pastorat i Norrköpings kommun.

Innehåll 1 Kyrkobyggnaden 2 Inventarier 3 Orgel 4 Externa länkar och källor 5 Litteratur och källor

Kyrkobyggnaden

En i koret inmurad lockhäll till en gravkista från 1000-talet tyder på en tidig kyrka på platsen. Nuvarande kyrka har rektangulärt långhus med rakslutet kor, västtorn med svängd huv, sakristia i norr och ett gravkor utbyggt på södra sidan. Långhusets sydmur härstammar från en 1100-talskyrka, till vilken fogades nytt kor och ett gravkor på 1650-talet. Från denna period härstammar även nordväggens skulpterade portal, tidigare placerad längre österut. Under 1730-talet ombyggdes kyrkan och fick sin nuvarande form, förutom ombyggnad av långhuset höjdes koret och gravkorets gavelröste revs. Tornhuven uppfördes 1770. Speciella för Kimstads kyrka är de två ryttarna av plåt på långhusets taknock. Inga större förändringar har gjorts sedan 1700-talet.Kyrkan har två klockor.

Inventarier

• Altaruppsatsen antas ha utförts av någon bildhuggare verksam på Stockholms slott under 1730-talet. Dess målning, ett tidigt exempel på rokokomåleri i Sverige, är utförd av fransmannen Guillaume Taraval som kommit till Sverige för att arbeta på Stockholms slott.
• Predikstolen, i senrenässans, övertogs från 1600-talskoret och är gjord av Mäster Staffan 1660–1669.
• Dopfunten har daterats till 1661.

Orgel

• 1771: Orgelbyggare (privilegierad) Jacob Westervik, Stockholm, bygger kyrkans första orgelverk. Den erhåller 10 stämmor. Fasaden ritad av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz (1716-1796).
• 1897: Åkerman och Lund, Stockholm, ersätter Jacob Westerviks orgel med ett 9-stämmigt verk bakom Adelcrantz fasad.
• 1950: Åkerman och Lund bygger bakom samma fasad en ny orgel med pneumatisk traktur och registratur. Huvudverkets slejflåda från 1897 pneumatiseras. Övriga verk erhåller rooseveltlådor.

Disposition:

Huvudverk	Svällverk	Pedal	Koppel
Borduna 16'	Gedackt 16'	Subbas 16'	Svällverk/huvudverk
Principal 8'	Rörflöjt 8'	Ekobas 16' (transm. fr. hv)	Huvudverk/pedal
Gedackt 8'	Salicional 8'	Oktava 8'	Svällverk/pedal
Oktava 4'	Principal 4'	Koralbas 4'
Flûte octaviante 4'	Gemshorn 4'	Bombard 16'
Kvint 2 2/3'	Blockflöjt 2'	Automatisk pedalväxling
Oktava 2'	Larigot 1 1/3'
Mixtur IV-V ch. 1 1/3'	Scharf IV ch. 1'
Trumpet 8'	Dulcianregal 8'
	Tremulant		2 fria komb.
	Crescendosvällare		Registersvällare

Externa länkar och källor

• Uppgifter från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister.

Litteratur och källor

• Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund 1973. ISBN 91-7114-046-8. 
• Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6. 

• Wikimedia Commons har media som rör Kimstads kyrka
  Bilder & media