Från Rilpedia

Johanna Carolina Ulrika von Schoultz, född 1813, död 1863, var en finlandssvensk sångare, som under 1830-talet räknades som en av Europas mer kända artister och som uppträdde i Paris och en rad andra större städer. Hon var medlem av Kungliga Musikaliska Akademien 1831.

Född i Stockholm 1813 som barn till landshövdingen i Vasa, Nils Fredrik von Schoultz, och Johanna Henrietta Gripenberg.

Utbildad av Karl Magnus Craelius debuterade hon på en konsert i Ladugårdslands kyrka i Stockholm år 1828. Kort därefter företog hon en studieresa utomlands och studerade under Siboni i Köpenhamn och Romani och Veluti i Italien. År 1833 debuterade hon på italienska operan i Paris som Anne Boleyn vid sidan af Giulia Grisi, och gjorde succé. Under fortsatta konstresor uppträdde hon på La Scala i Milano, San Carlo i Neapel och i flera andra av Italiens förnämsta teatrar, och möttes överallt bifall och lagrar. Även Sverige besökte hon åtskilliga gånger efter sin första utresa, bland annat 1830 och 1831, och det sistnämnda året invaldes hon till musikaliska akademien, samt även 1839 och 1840, och gav vid alla dessa besök konserter i Ladugårdskyrkan och på Operan. Hennes omfångsrika, starka och välklingande röst försvagades under de sista levnadsåren av ett bröstlidande, som förorsakakdes hennes död i Helsingfors den 28 februari 1863.

Johanna von Schoultz var näst efter Justina Casagli ansedd som den första nordiska sångerska, som uppträdde i Sydeuropa.

Gift 1842 med ingenjören Felix Erik Wilhelm Brand.

Källor

• http://runeberg.org/sqvinnor/0359.html
• http://runeberg.org/sbh/b0434.html
• http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=eurkonst&page=0530
• Gustaf Hilleström: Kungl. Musikaliska Akademien, Matrikel 1771-1971