Från Rilpedia

Johan Printzensköld (skrev sig Printzenskiölldh), född 1615, död (mördad) 8 december 1658, var en svensk guvernör på Bornholm år 1658. Bornholm återlämnades till Danmark 1660. Printzensköld bodde i Hammershus under sin guvernörstid.

Liv

Printzensköld var son till prästmannen Jakob Printz och adlades 1645 för att ha räddat livet på kungen i trettioåriga kriget. Efter freden 1648 befordrades han till överste och utnämndes 28 mars 1658 till guvernör på det nyvunna Bornholm, dit han med en liten truppstyrka på 113 man anlände 29 april samma år.

Mordet

Den stränghet, varmed svenska väldet utövades på ön och särskilt de utskrivningar av krigsfolk han på svenska regeringens befallning företog, väckte mot honom ett hat, som underblåstes från Köpenhamn efter krigets återupptagande. Han begärde i brev till kungen förgäves truppförstärkningar, och när han begivit sig till Rönne för att söka påskynda förstärkningarnas ankomst från Ystad, blev han i Rönne 8 december samma år av några sammansvurna överfallen i den ene borgmästarens hus samt därefter skjuten ute på gatan av en bland de sammansvurna, borgaren Villum Clausen.

Att ett allmänt blodbad skulle ha anställts på svenskarna på ön, har uppvisats vara en senare uppfinning av folkfantasin. Den långt efter tilldragelsen diktade, 148 verser långa "Printzensköldsvisan", som förhärligar bornholmarnas gärning och upptecknades av J.C. Urne, amtman på Bornholm 1740-1778, saknar allt historiskt värde.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Printzensköld, 1904–1926 ^(Not).