Johan Gabriel Sparfwenfeldt
Från Rilpedia
Johan Gabriel Sparfwenfeldt född 17 juli 1655 i Åmål, avliden 2 juni 1727 på Åbylund i Romfartuna socken (Västmanland), svensk språkforskare och orientalist.
Sparfwenfeldt studerade i Uppsala samt besökte därefter Nederländerna, Frankrike och Italien Efter fem års bortovaro hemkommen till Sverige, avgick han med en svensk beskickning till Moskva samt företog 1689-94 en resa med uppdrag att i främmande länder uppsöka svenska och "götiska" minnesmärken, gamla manuskript m. m. Under denna färd begav han sig även till Afrika, men måste inom kort återvända till Europa i följd av en härjande pest.
Resultaten av hans efterforskningar föreligger i en kostbar samling handskrivna och tryckta verk, av vilka en del (39 st.) kom Antikvitetsarkivet till godo (en tryckt förteckning över dessa utgavs 1705), en annan del (30 handskrifter och 118 tryck), mest på spanska, tilldelades Kungliga biblioteket (tryckt katalog utgavs av Gustaf Lillieblad 1706) samt ännu en del (112 st.), mest bestående av arabiska, persiska, turkiska, grekiska och latinska författares arbeten (katalog, utarbetad av Celsius och E. Benzelius, utgavs 1706). Utnämnd till ceremonimästare 1694, tog Sparfwenfeldt avsked från denna befattning 1712.
Sparfwenfeldt åtnjöt av sina samtida stort anseende för sin lärdom, särskilt för sin ovanliga språkkunnighet. Han talade och skrev icke mindre än fjorton olika språk. Av hans arbeten må nämnas Vocabularium germanico-turcico-arabico-persicum (utan årtal), Parentation på ryska över Karl XI (1697; 4 bl. föl.; tr. ej med ryska, utan latinska typer) och Lexicon slavonicum (handskrift i Uppsala univ:s bibi.). I Linköpings stiftsbibliotek förvaras Sparwenbergs korrespondens, bl. a. nio brev från Leibniz (utg. av H. Wieselgren i "Antiqv. tidskr. f. Sverige", d. 7, 1883).
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Blad, 1904–1926 (Not).
