Jan Hjärpe

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Jan Östen Hjärpe, född 13 juli 1942 i Göteborg, religionshistoriker och professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet (professor sedan 1984) och ansedd som en av Sveriges mest framstående experter på Mellanöstern och politisk islam.[källa behövs]

Hjärpe doktorerade i religionshistoria vid Uppsala universitet 1972 efter studier därstädes och i Strasbourg. Han har haft tjänst vid Uppsala universitet, Umeå, Åbo och sedan 1976 har han till och från tjänstgjort vid Lunds universitet. Docent i religionshistoria 1973, professor i islamologi, Lunds universitet sedan 1984. Hjärpe har varit rådgivare åt bland annat Lennart Bodström vid Utrikesdepartementet. Han är ledamot av Vitterhetsakademien och av Academia Europaea mm. Hjärpe är prästvigd i Svenska kyrkan.

Innehåll

Verk i urval

Monografier

  • Analyse crititique des traditions arabes sur les sabéens harraniens [avhandling], Uppsala 1972.
  • Islam, lära och livsmönster. Stockholm 1979, 1985.
  • Politisk islam. Stockholm, 1980.
  • Politisk islam. Studier i muslimsk fundamentalism. Stockholm/ Göteborg 1983, 1990.
  • Islams värld. Stockholm 1987, 1990, 1993.
  • Araber och arabism . Stockholm 1994, 2002.
  • Islam och traditionen. Religion i förändring. ABFs internationella verksamhet, 2002.
  • Tusen och en natt & den elfte september, Tankar om islam (Prisma, Stockholm 2003)

Uppsatser och artiklar

  • "Den islamiska republiken Iran", i R. Lindahl Utländska Politiska system. Stockholm, 1995 [tillsammans med Sune Persson. Nya utg. följande åren].
  • "Legitimering av krig och fred i muslimsk tankevärld", i Svensk Teologisk Kvartalskrift, 1995:5.
  • "Möte med islam – en pedagogisk utmaning", i Prismet. Pedagogisk Tidskrift, 1995:5.
  • "Den politiska maktens legitimitet: al-Ghazâlî och sultanatet", i Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria 1995. Uppsala 1995 [Recensionsartikel och diskussion av Seyyed Mohammad Fazlhashemis avhandling].
  • "Våldets dysfunktion för det religio-politiska språkets användbarhet", i Svensk religionshistorisk årsskrift 1996.
  • "Some problems in the meeting between European and Islamic legal traditions. Examples from the Human Rights discussion", i T. Forsgren & M. Peterson (red.) Cultural Crossroads in Europe. Forskningsrådsnämnden, Stockholm 1997.
  • "Salvator salvandus", i J. Anshelm (red.) Skall vetenskapen rädda oss? Symposion, Stockholm 1996.
  • "What will be chosen from the Islamic basket?", i European Review. Interdisciplinary Journal of the Academia Europaea. 1997:3.
  • "Normativa strukturer inom islam", i Föreningen lärare i religionskunskap. Årsbok 1997.
  • "Historiography and Islamic Vocabulary in War and Peace: A Memento for Conflict Resulotion in the Muslim World", i D.P. Fry & K. Björkqvist (eds) Cultural Variation in Conflict Resolution , LEA, Mahwah, NJ, 1997.
  • "A Hajj Certificate from the Early 20th century", i P. Schalk & M. Stausberg (eds) Being Religious and Living through the Eyes. Studies in Religious Iconography and Iconology. A Celebratory Publication in Honour of Professor Jan Bergman. Uppsala, 1998.
  • "Den motsägelsefulla bilden. Religionsmöten i en religionshistorikers och islamologs perspektiv", i S. A. Flodell (red) Möte med människor av annan tro. Skellefteå, 1998.
  • "Islam and Scandinavia. the Problem of Religious Influence", i E. Piltz (ed) Byzantium and Islam in Scandinavia. Jonsered, 1998.
  • "Revolution in Religion: From Medievalism to Modernity and Globalization",i G. Therborn (ed) Globalization and Modernities – Experiences and Perspectives of Europe and Latin America. FRN, Stockholm, 1999.
  • "Det svenska studiet av islam", i M. Berg & V Trépagny (red) I andra länder. Historiska perspektiv på svensk förmedling av det främmande. En antologi. Lund, 1999.
  • "Multicultural science: Science and orientalism – The role of the humanities", i Science for development [Svenska Unescorådets skriftserie nr 2] 1999.
  • "Ways of studying the role of religions: Examples from Political Islam", i C. Lindqvist (ed) Globalization and Its Impact on Chinese and Swedish Society. FRN, Stockholm 2000.
  • "Perceptualiseringens kraft, eller: Var Linné en dansande dervisch?", i A. Jönsson & A. Piltz (red.) Språkets speglingar. Festskrift till Birger Bergh. Lund-Ängelholm, 2000.
  • "Boken, universum och människan. Verklighetens nivåer i islamisk religiositet", i Heliga skrifter. Föreningen lärare i religionskunskap, 2000.
  • ”Religion och politik. Några personliga reflexioner utmynnande i en recension av Gilles Kepels Jihad: expansion et déclin de l'islamisme", i Svensk religionshistorisk årsskrift . 2000.
  • "Islamisk demokrati?", i Mennesker & rettigheter 2001:1.
  • "Islam och Sverige - om hur religioners funktioner förändras", i Gåvor från Österland. Tidskriften Livrustkammaren, Stockholm, 2001.
  • "Islam och musik", i Tro & Tanke 2001:1.
  • "Rushdie och Religionshistorien”, i Festschrift für Anders Hultgård. RGA, 2001.
  • "Religion som maktmedel”, i Den gränslösa medborgaren . Agora, 2002).
  • "Riddaren som hellre grät än dödade" (Arbetaren, 2003:6, s 16-17)
  • "Självmordsbombare som spjutspets" (Terrorismens tid. Utg av Gunnar Jervas m.fl. (SNS förlag) Stockholm 2003, s 104-113.
  • "Entangled Music" (Orientalia Suecana Vol. LI-LII, 2002 (2003), s 189-197.)
  • "Att studera religioner och normsystem: från teologisk till antropologisk religionsvetenskap" (Föreningen lärare i religionskunskap. Årsbok 2003, s 41-53.)
  • "Irakkriget sett ur en islamologs perspektiv" (SPHINX. Finska Vetenskaps-Societetens årsbok 2002-2003, s 99-106.)
  • "Political Islam in Sweden . Integration and Deterrence" (Transnational Political Islam. Religion, Ideology and Power. Utg av Azza Karam. (Pluto Press) London, Sterling, Virgina 2003/2004, s 58-78.)
  • "Himmel eller helvete? Diskussionen om självmordsattentatens religiösa legitimitet" (Mänskliga rättigheter - från forskningens frontlinjer. Utg av Diana Amneus och Göran Gunner. (Studia Theologica Holmiensia, Iustus förlag) Uppsala 2003, s 157-172.)
  • "Religionshistorikern och kriget" (Sociologisk forskning 2003:4, s 3-8.)
  • "Förord" i Seyyed Hossein Nasr, Vid det klara morgonljuset: Essäer om islams andliga liv, urval och översättning av Ashk Dahlén (Proprius förlag, Stockholm, 2006.)

Ramiaffären

Under rättegången 1989 mot Ahmed Rami, som stod åtalad för hets mot folkgrupp genom radiokanalen Radio Islam, anlitades Hjärpe och Jan Bergman som sakkunniga. Hjärpe kom senare att kritiseras för vad en del uppfattade som försvar för Rami. Citat av Hjärpe som tolkats som stöd för Rami är bland annat att "Oberoende av de stötande uttrycken och omdömena i det som framförts i Radio Islam och i Ramis bok (Vad är Israel?) är det väl helt klart att Ramis ärende inte är att angripa judarna/judendomen (folkgruppen) i sig, utan att uppsåtet är att kämpa för palestiniernas sak" och att "det primära syftet [med rättegången] är att få tyst på politiska motståndare i den konfliktfyllda palestinafrågan" [1]. Rami dömdes till fängelse för hets mot folkgrupp.

Externa länkar

Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående artikel. Var god modifiera inte diskussionen. Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.

Resultatet av diskussionen blev att koncensus saknas om radera eller infoga och enligt principen att välja det mildaste alternativet infogas artikeln. --Kruosio 16 februari 2007 kl. 19.10 (CET)

Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik

    • Anmälare: StefanB 6 december 2006 kl. 17.09 (CET)
    • Motivering: Verkar vara egen forskning med egna slutsatser, men artikeln är så konstigt skriven så jag undrar vad andra tycker.

Nu har gambiern varit framme och rättat till allt

Jag håller med om att artikeln är en främmande fågel. Samtidigt är/var sidan om Finland inte helt lyckad heller. Det finns en historieskrivning om Finland men den är uppdelad på:

Jag har rättat till artikeln Finland och beaktat de delar som är relevanta i Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik, som alltså kan tas bort. Historieskrivningen har rättats till med lite bättre rubriker. Jag har även sett över rubrikerna rent generellt. Kort och gott har gambiern sett till att Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik kan tas bort. 83.252.52.60 2 januari 2007 kl. 04.17 (CET)


Radera

  1. Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)
  2. -- MVH Svarte Riddaren 6 december 2006 kl. 17.30 (CET)
  3. Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)
  4. Rosp 6 december 2006 kl. 18.35 (CET)
  5. --Bruno Rosta 6 december 2006 kl. 23.51 (CET)
  6. torvindus 7 december 2006 kl. 07.44 (CET)
  7. Bomkia 7 december 2006 kl. 08.22 (CET) (egen forskning och en argumenterande artikel.)
  8. JKn 7 december 2006 kl. 08.38 (CET)
  9. Pralin 8 december 2006 kl. 21.17 (CET)
  10. Riggwelter 11 december 2006 kl. 20.50 (CET)
  11. Islander 12 december 2006 kl. 03.09 (CET) Håller med Dewil nedan.
  12. Greverod 망눗 8 januari 2007 kl. 00.17 (CET)

Blankröst

Behåll

Infoga

  1. korta ner och mindre POV och lägg in i efterkrigshistoria - Gthyni 6 december 2006 kl. 17.22 (CET)
  2. rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET) i Finland under efterkrigstiden som kortfattat säger ungefär samma sak men till skillnad från Varför Finland aldrig blev en Folkrepublik saknar källor...
  3. Izzy 10 december 2006 kl. 09.57 (CET) Korta ner ordentligt och infoga som en rubrik under Finland under efterkrigstiden
  4. Thoasp 11 december 2006 kl. 20.10 (CET)
  5. Ztaffanb 12 december 2006 kl. 12.15 (CET) Artikeln som sådan är en främmande fågel (dvs namnet är inte tillämpbart eftersom det är ställt som en fråga). Innehållet torde kunna inarbetas relativt oförändrat som en underrubrik i Finland under efterkrigstiden, eventuellt som ett tänkbart scenario vilket inte blev verklighet. Jag håller med om den kritik som framförts mot källornas tillförlitlighet men som nyligen nämndes i en artikel i SvD (Diktatorn ser till att aldrig bli ansvarig) lämnar sällan diktaturer bra källförteckningar efter sig...
  6. Chincoteague 18 december 2006 kl. 12.08 (CET)
  7. Angriffer 28 december 2006 kl. 00.19 (CET)
  8. SingleStar 4 januari 2007 kl. 05.17 (CET)

Diskussion
Även bortsett från det nuvarande POV-mässiga innehållet (vilket jag iofs håller med om), så är både artikeltitel och ämne svårt POViga. Delar kanske kan infogas i befintliga artiklar, men jag bedömer radering som det rimligaste alternativet. //Wasell 6 december 2006 kl. 17.25 (CET)

Och vad är det för fel med det då? Källorna anges ju? Om någon har andra åsikter så vore det väl bättre att komplettera sidan? AndersG 6 december 2006 kl. 17.34 (CET)

Wikipedia ska inte innehålla egen forskning, utan bara slå fast vad som redan är känt. Alla artiklar på Wikipedia ska också skrivas ur en neutral synvinkel. Denna artikel bryter mot dessa två riktlinjer. /Grillo 6 december 2006 kl. 17.45 (CET)
Artikeln är en kort men saklig och argumenterande uppsats, komplett med källhänvisningar, och hör som sådan inte hemma i Wikipedia. Vad uppsatsen behandlar är dock ett viktigt ämne som förtjänar en plats i någon av artiklarna om Finland under och efter andra världskriget. /Dewil 6 december 2006 kl. 17.53 (CET)
OK Kan någon plocka russinen ur den och lägga in då?AndersG 6 december 2006 kl. 17.58 (CET)
Artikelns slutsatser bygger inte på de argument som framförs i artikeln. Att DFFF skulle ha planerat en statskupp är i högsta grad ifrågasatt. Artikeln har heller inga källhänvisningar, förutom några få meningar. Jag kan inte se att något i artikeln bör flyttas till andra artiklar. Thuresson 7 december 2006 kl. 00.35 (CET)
Visst finns där väl källhänvisningar, men då artikeln omedelbart föreslogs för radering så avtog mitt intresse för att komplettera denna. Har dock nu kompletterat med flera källhänvisningar AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)
Det står inte heller att DFFF skulle ha planerat en statskupp. Planerna fanns i Moskva och detta finns det källor till.AndersG 7 december 2006 kl. 10.52 (CET)
"I de myckna skriverierna om förmenta planer på en kupp våren 1948 har man inte kunnat presentera någonting konkret om vare sig yttersta vänsterns eller yttersta högerns avsikter. Om det har funnits någon eld under kuppryktenas rök har det varit fråga om små lågor, snarare intentioner och förhoppningar hos enskilda personer eller små grupper snarare än om allvarligt syftande företag." (Osmo Jussilla m.fl. "Finlands politiska historia 1809-1998", Schildts 2000, sida 280). Thuresson 7 december 2006 kl. 12.29 (CET)
Det beror ju på hur man väger det, men om man läser Zjdanovs ord (enligt Milovan Djilas, Conversations with Stalin (New York; Hart-Davis 1961)) och Yrjö Leinos ord, samt kombinerar det med ad som hände i Östeuropa så ser jag inte hur man kan dra någon annan slutsats.


Jag kan inte se den "egna forskningen" i artikeln. Däremot är namnet inte så bra och texten kan väl kanske skrivas något neutralare, men temat är ofta återkommande när man läser finsk historia. Att Finlands oberoende inte var säkrat, var åtminstone i de äldre verk jag läst en allmän synpunkt. Läs gärna Paasikivis dagböcker för att se hur mörkt han tidvis såg på situationen. /rrohdin 7 december 2006 kl. 09.32 (CET)
Ge gärna förslag på ett neutralare namn. Tyckte själv att det var frågan om ett "sidospår" och däför inte hörde hemma i Finland under efterkrigstiden. AndersG 7 december 2006 kl. 10.51 (CET)
Slutsatserna är inte källhänvisade tex, så i nuläget betraktar jag dom som egen forskning. Och artikeln borde inte döpas om, informationen borde snarare infogas på en sida om finlands och rysslands förhållande. --Bomkia 5 januari 2007 kl. 09.37 (CET)
Var god modifiera inte diskussionen ovan.


v • d • r
Islamologer och islamforskare
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Jan_Hj%C3%A4rpe"
Personliga verktyg
På andra språk