Från Rilpedia

Jacob De la Gardie, född 16 juni 1768 i Stockholm, död 26 april 1842, greve, militär och politiker; lantmarskalk 1834-1835. Även utnämnd till En af rikets herrar.

Jakob Gustaf De la Gardie började 1785 tjänstgöra vid Lätta dragonerna av livgardet. Han blev kapten 1788, men tog av politiska skäl avsked under riksdagen 1789. 1792 blev han kaptenlöjtnant vid Livdrabantkåren och knöts till hovet, där han 1829 blev övermarskalk hos drottningen. Inom armén avancerade han till generalmajor (1812), generallöjtnant (1818) och general av kavalleriet (1826). Såsom diplomat verkade han i Wien 1799-1801. Där löste han tvisten mellan kejsaren och Gustaf IV Adolf kring länseden för Pommern. 1813-1819 var han envoyé i Madrid. Inom politiken intog han vid flera tillfällen en ganska framträdande roll. Han var lantmarskalk vid Pommerns lantdag i Greifswald 1806 och ordförande i hemliga utskottet vid 1809 års riksdag i Sverige. Tillsammans med Erik Ruuth var han ledare för de s. k. "gustavianerna" vid riksdagen. Gustavianerna ville ha den avsatte kung Gustav IV Adolfs son som tronföljare. Han väckte uppseende med ett förslag att adeln skulle avsäga sig alla privilegier förutom sköldemärkena. Han ville införa en ny nationalrepresentation, "mer förenlig med tidevarvets upplysning, varje medborgares rätt och det allmännas nytta" och en förändring av den nya regeringsformen.

Vid 1812 års riksdag var han ordförande i bankoutskottet och 1834-1835 lantmarskalk. Han var ledamot av Rikets allmänna ärendens beredning från 1812 och ordförande från 1819. Vidare deltog han när Stockholms stads sparbank grundades 1821. Tillsammans med Rutger Macklean och Ramel skickade han en sakkunnig till Schweiz att studera Pestalozzis verksamhet. Likaså främjade han att vaccination infördes i Sverige.

Han blev "en av rikets herrar" 1823, var medlem av ett flertal akademier och samfund. Han var intresserad av allt, man särskilt historia och vetenskap. På sitt gods Löberöd i Skåne samlade han ett bibliotek med över 12 000 band och ett av de största enskilda arkiv, som funnits i Norden. En del av dessa urkunder lät han på egen bekostnad, med hjälp av Peter Wieselgren, ge ut i tryck.

Han översatte en del av texten till Haydns Oratorium över skapelsen (1800), skrev dramat Fale Bure (1795) samt översatte Monvels drama Clementine och Desormes (1793) och Michel-Jean Sedaines komedi Det oförsiktiga vadet (1793).

Se även

• Lista över lantmarskalkar

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Jakob Gustav de la Gardie, 1904–1926 ^(Not).