Jakob Benzelius
Från Rilpedia
|
|||||
|
|
|||||
| Kyrka | Svenska kyrkan | ||||
|---|---|---|---|---|---|
|
|
|||||
| Stift | Göteborgs stift, biskop | ||||
| Period | 1731-1744 | ||||
| Företrädare | Erik Benzelius d.y. | ||||
| Efterträdare | Georg Wallin d.y. | ||||
|
|
|||||
| Stift | Uppsala stift, ärkebiskop | ||||
| Period | 1744-1747 | ||||
| Företrädare | Erik Benzelius d.y. | ||||
| Efterträdare | Henrik Benzelius | ||||
|
|
|||||
| Född | 25 februari 1683 i Uppsala | ||||
| Död | 19 juni 1747 i Stockholm | ||||
Jakob Benzelius, född 25 februari 1683 i Uppsala, död 19 juni 1747 i Stockholm, teolog; professor vid Lunds universitet 1718, vid Uppsala universitet 1728, biskop i Göteborg 1731, ärkebiskop 1744.
Benzelius studerade först i Uppsala, där han 1703 blev filosofie magister och 1704 adjunkt i filosofiska fakulteten, men överflyttade 1706 till den teologiska. Åren 1707-09 gjorde han utrikes resor, besökte flera universitet och ifrån Leipzig uppvaktade kung Karl XII, vilken då hade sitt högkvarter i Sachsen. Återkommen till Sverige sökte han förgäves flera pastorat, innan han 1718 kallades till Lund såsom professor i teologi. År 1731 utnämndes han till biskop i Göteborg och slutligen 1744 till ärkebiskop.
Han hade i egenskap av teologisk författare stort inflytande på den andliga odlingen i Sverige. Hans läroböcker i teologi, särskilt hans Epitome repetitionis theologicæ (tryckt i flera upplagor från 1734, översatt 1737), anbefalldes av ständerna till bruk vid de offentliga läroverken och användes ett helt århundrade. Han bevistade nästan alla riksdagar 1719-47, där han tillhörde hattpartiet. Han dog under 1746-47 års riksdag.
Han bekämpade pietismen och åtog sig 1726 på prästerskapets anmodan att lägga i dagen Johann Konrad Dippels verksamhet och väckte 1731 åter fråga om utgivandet av en "publica censura" över dennes läror. Han var 1728 drivande i processen mot Thomas Leopold. År 1734 fäste han prästerskapets uppmärksamhet på Erik Tolstadius verksamhet. Benzelius höll 1736 likpredikan över Jesper Svedberg.
Jakob Benzelius var son till ärkebiskopen Erik Benzelius d.ä. och Margaretha Odhelia (1653–1693), vars mormorsfar var ärkebiskop Petrus Kenicius och kom från den s.k. Bureätten. Hans barn adlades med namnet Benzelstierna. En dotter var gift med biskopen i Lunds stift, Johan Engeström, vilkas barn adlades med namnet von Engeström. Hans grav återfinns i Uppsala domkyrka.[1]
Bibliografi
- Epitome repetitionis theologicæ (1734)
- Repetitio theologica (1735)
| Företrädare: Carl Schultén |
Rektor för Lunds universitet 1722 |
Efterträdare: Andreas Rydelius |
Källor
- ↑ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 22
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Benzelius, 1904–1926 (Not).
