Jättemyrslok
Från Rilpedia
| ?Jättemyrslok Status i världen: Missgynnad[1] |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Överordning: | Trögdjur Xenarthra |
| Ordning: | Håriga trögdjur Pilosa |
| Underordning: | Myrslokar Vermilingua |
| Familj: | Myrslokar Myrmecophagidae |
| Släkte: | Myrmecophaga Linné, 1758 |
| Art: | Jättemyrslok M. tridactyla |
|
|
|
| §Myrmecophaga tridactyla Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Jättemyrsloken (Myrmecophaga tridactyla eller M. jubata) är den största representanten för myrslokarna. Det är den enda arten i släktet Myrmecophaga.
Innehåll |
Utbredning och habitat
Arten förekommer i Central- och Sydamerika från Belize och Guatemala till norra Argentina.
Habitatet utgörs bland annat av träskmark och skogar men talrikast är arten i savannen.
Kännetecken
Jättemyrsloken kan bli 1,2 meter lång (exklusive svansen) och 60 cm hög vid manken. Den yviga svansen blir 65 till 90 centimeter lång. Vikten ligger mellan 18 och 39 kilogram.
Påfallande är den långa smala nosen som inhyser en lång tunga. Ögonen och öronen är jämförelsevis små. Pälsens grundfärg är gråbrun och vid bröst samt skuldran finns svart-vita mönster. De främre extremiteterna är vitaktiga med en svart teckning vid vristen. De bakre extremiteterna och svansens päls är mörkare än övriga kroppen. De främre fötterna har fem tår och vid de tre mellersta tårna finns förlängda klor (epitet för det vetenskapliga namnet syftar på detta särdrag: tridactylus - tretåig). Även de bakre extremiteterna har fem tår med korta klor.
Levnadssätt
Jättemyrsloken bor ovan mark. Den går på fötternas kanter för att inte skada klorna. Individerna är vanligen aktiva på dagen men i områden där många människor lever är de aktiva på natten. För att vila gömmer de sig i tät vegetation eller i naturliga grottor men de bygger inga egna bon. Djuret är inte aggressivt men kan försvara sig väl med sina vassa klor om det skulle bli attackerat. Vanligtvis tar de till flykten. Bland artens naturliga fiender finns jaguaren och puman.
Varje individ lever ensam i ett revir som har en storlek upp till 9000 hektar. Utanför parningstiden är vuxna jättemyrslokar aggressiva mot varandra eller undviker kontakt.
Föda
Jättemyrsloken är en tandlös art som äter termiter och myror. För att öppna stacken använder den sina skarpa klor. Den täta pälsen skyddar arten mot insekternas syra.
Fortplantning
Dräktigheten varar i cirka 190 dagar och sedan föds ett enda ungdjur. Ungen väger ett till två kilogram och klättrar efter födelsen på moderns rygg. Den stannar där 6 till 9 månader och kommer bara ner för att dia. Ungdjuret blir efter ungefär två år självständigt. Efter tre till fyra år är ungdjuret könsmoget. Den äldsta kända individen i fångenskap blev 26 år gammal. Livslängden i naturen är okänd.
 Jättemyrslok med ungdjur på ryggen |
 Sovande jättemyrslok |
.jpg){kind=small} Skalle |
Hot
Arten hotas av förstörningen av levnadsområdet samt av jakt. Dessutom dör många individer i trafiken. Tidigare listades arten av IUCN som sårbar men idag klassas den som missgynnad (Near Threatened).[1] Beståndets minskning var inte tillräcklig tydlig för den högre skyddsnivån.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 30 januari 2009.
- Ronald M. Nowak: Walker’s mammals of the world. 6 upplaga. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
Noter
- ↑ 1,0 1,1 Porini, G., Rylands, A., Samudio, R. & members of the Edentate Specialist Group 2006. Myrmecophaga tridactyla. Från: IUCN 2006. 2006 IUCN Red List of Threatened Species Läst 2006-12-15.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Jättemyrslok
