Jämtlands hästjägare

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Jämtlands hästjägare var en skvadron, senare kår (2 skvadroner), ryttare som hade sin övningsplats på Frösö läger i Jämtland.

colspan="2" style="background:#

6b8e23; color:white; text-align: center;" | Jämtlands hästjägare
Aktiv: 1802–1892
Land: Sverige Sverige
Lojalitet: Försvarsmakten
Försvarsgren: Armén
Typ: Kavalleri
Storlek: Skvadron senare Kår
Förläggningsort: Jämtland

Innehåll

Historia

Jämtlands hästjägare hade anor från år 1658 och Trondhiems kavalleriregemente. Efter några turbulenta år av krig och reduceringar fanns av kavalleriregementet bara ett kompani kvar Jämtlands kavallerikompani. Detta kompani hade i många avseenden en självständig ställning under Jämtlands dragonregemente i närmare hundra år.

Jämtlands kavallerikompani hade sin övningsplats på Frösö läger, Jämtland, och blev indelt år 1685. 1802 ändrades namnet till Jämtlands hästjägareskvadron.

Den 11 nov 1802 fick Jämtlands kavalleri - eller lättberidne dragonkompani namnet Jägartrupp till häst och ganska snart börjar namnet hästjägare användas[1].

Dansk-svenska kriget 1808-1809

I augusti 1808 avdelades en mindre trupp om kornetten och 20 man till Härjedalen och Norska gränsen[2].

Finska kriget 1808 - 1809

Kompaniet ingick i den så kallade Norra fördelningen. Bedrev år 1808 kustbevakning och brevposteringstjänst i trakten av Sundsvall. En avdelning med kornett Nandelstadt och 25 ryttare red till Umeå, men överfördes snart till Nykarleby i Finland, där de bevistade striderna i Österbotten vid Alavo, Wirdvis, Brändö och Wasa. I september överfördes de från brändö hamn till Wasa till Sundsvall och återgick till kompaniet. Huvuddelen av kompaniet kvarstannade i trakten av Sundsvall till den 22 november då det förutom några posteringar förlas på sina hemman. Den 9 april 1809 fick kompaniet order att genom marsch forceé ta sig till Fors kyrka i Ångermanland. Där man nu fick sitta av och öva sig som jägare till fots och fältavlöning som infanteri. Efterhand byttes kavalleribeväpningen mot soldatgevär, bandolär och ränslar. Även detta år stod kompaniet vid kusten och deltog i striderna vid Hörnefors den 5 juli och befann sig i augusti månad i Umeå. Där satt kompaniet åter upp, på hästar som beordrats fram från Jämtland. Efter stilleståndet avmönstrades kompaniet den 3 oktober i Stigsby[3].

Sveriges krig mot Storbritannien 1810-1812

År 1812 uppbådades skvadronen för gränsbevakning mot Norge, uppdelat på både Jämtland och Härjedalen. Generalmönsterrulla 1812 talar om jägarkompani[4].

Fälttåget mot Norge 1814

År 1814 uppbådades skvadronen för gränsbevakning mot Norge, uppdelat på både Jämtland och Härjedalen[5].

Karl XIV Johan

Efter 1814

Omkring 1815 används namnet Kongl Jemtlands Hästjägareskvadron, men först i och med 1823 års mönsterrulla är hästjagareskvadron fullt genomförd[6].

År 1820 beordrades skvadronen till storlägret på Ladugårdsgärdet under HKH Kronprinsens överbefäl den 2 juni till 26 juni[7].

Vid generalmönstringen den 4 juli 1831 mönstras den nya skvadronen. Den nya skvadronen bildades genom att man drog in 200 rotar från Jämtlands fältjägarregemente med 24 eller 26 nummer per kompani, av vilka hälften höll med häst och hälften med ryttare, spridda häst och karl på var sitt nummer inom hela provinsen. Den gamla skvadronen kallades 1. skv eller rusthållsskvadronen och den nya 2.skv eller rotehållsskvadronen[8].

Namnet ändrades åter 1834, nu till Kongl Jämtlands Hästjägarkår eller Jämtlands hästjägarecorps[9]. Denna kår bestod då av två skvadroner, Livskvadronen och Alsens skvadron.

Hästjägarkåren blev den 19 juli 1853 självständigt förband med den äldste ryttmästaren som chef, men Georg Adlersparre tog så småningom över som chef. Den 27 augusti 1835 paraderade alla hästjägarna vid Karl XIV Johans besök på Frösö läger. Samtliga ryttare var närvarande trots att besöket ägde rum under skördemånaden och inställelsen var frivillig.

År 1873 paraderade kåren under överste Adlersparre och med ryttmästare Hartman och Löthman som skvadronschefer vid Oscar II:s kröning i Trondhjems domkyrka den 18 juli[10].

År 1892 ombildades och utökades Hästjägarkåren till Norrlands dragonregemente ( K 8 ) och flyttade omkring 1900 från Jämtland till nya kaserner i Umeå p.g.a. av det militärpolitiska läget. Det militärpolitiska läget innebar bl.a. att man från militärens sida behövde ett dragonregemente mot den tänkte fienden på östkusten och inte som tidigare en hästjägarkår västerut mot Norge. I dag (2008) för K 4 ) i Arvidsjaur det Jämtländska rytteriets traditioner vidare.

Uniformer och utrustning

1803

Uppträdde i en huvudbonad som utgjordes av en rund hatt med snibb fram och bak, mässingsknapp, kordong och träns av läder, vit tagelståndare, gul kokard, banderoll av grönt ullgarn samt hängande plym av svart tagel. Byxorna var av två slag, dels sådana av skinn, dels gröna byxor med mässingsknappar längs ytterkanterna. Insidan av byxorna var även skinnklädd. Dessutom fanns långa knappbyxor av grå vadmal, vilka hade erhållits på 1780- talet och omtalas 1794, 1797 och 1803[11].

1809

Efter Hörneforsaffären brast det vid krigsrätten i Nordmaling på följande kronopersedlar vid hästjägarekompaniet, vilket kan visa på den utrustning hästjägarna hade när de var infanteri 1809: Kapotter av grönt kläde, skjortor, strumpor, stövlar, halsdukar, fodermössa, handskar med krage, kopparflaska med remmar, kopparkokkittlar, kalvskinnsränslar och nattmössor[12].

1812

Bestod huvudbonaden av en mössa med gul plåt och banderoll samt ståndare av gröna fjädrar[13].

1816

Fick tschakå med hängande tagelplym. Den gröna dubbelradiga jackan hade svart krage och svarta uppslag, gråa byxor med svarta lister[14].

1825

Erhöll knutskärp[15].

1832

En vidare utveckling av tschakån vid kavalleriet skedde endast vid detta förband, där 1832 den högre, rakare modellen av samtida infanterityp anlades[16].

1843

Nya blå byxor[17].

1856

Fick en mössa med svart tagelplym[18].

1881

En lägre käpi[19].

Ryttarnas fördelning på socknarna i Jämtland 1689 - 1826

Rödön 13, Ås 10, Hackås 6, Mattmar 2, Häggenås 2, Offerdal 7, Kyrkås 3, Alsen 6, Aspås 5, Brunflo 11, Lit 15, Lockne 2, Marieby 2, Näs 10, Näskott 3, Sunne 3. Totalt = 100 nummer.

Boställen för officerare och annat befäl vid kompaniet 1695 - 1836

  • Ryttmästaren Rödögården, Rödön.
  • Löjtnanten Storviken, Brunflo. Viken uttogs 1695 som boställe för löjtnanten vid Jämtlands Kavallerikompani, men ändrades 1836 till boställe för ryttmästaren vid andra skvadronen. År 1853 ändrades indelningen, så att Storviken blev boställe för Livskvadronschefen.
  • Kornetten Åsmundgården, Lit.
  • 1:e trumpetaren Silje, Rödön.
  • 2:e trumpetaren Trusta 3, Rödön.
  • Predikanten ( Kompaniprästen ) Dvärsätt 7, Rödön 1695 - 1824.
  • Kvartermästaren Backen 1, Ås.
  • Profossen Trusta 2, Rödön.
  • Hovsmeden Undrom 2, Rödön.
  • 1.korpralen Undrom 4, Rödön.
  • 2.korpralen Stengärde 1, Näs.
  • 3.korpralen Smedsta 2, Lit.

Ryttarhärbren och nummer för 1:a (Livskvadronen) och 2:a (Alsensskvadron) från omkring 1852

Placerades på för brandfara betryggande avstånd från rusthållarens gårdshus.

  • Alsens socken

Truvbacken, Hov nr 84/2, Kluk nr 77/2, Trång nr 67/2, Kougsta nr 78/2, Glösa nr 64/2, Kösta nr 81/2.

  • Aspås socken

nr 26

  • Brunflo socken

Ope nr 80/1, Optand nr 73/1, Fugelsta.

  • Fors socken
  • Frösö socken

Slandrom nr 11/1, Rödösundet, Namn, Genvalla.

  • Hackås socken

Kårgärde, Fäste nr 43/1, Sanne nr 40/1, Hov.

  • Häggenås socken

Svedje nr 1/2, Österåsen nr 2/2

  • Kyrkås socken

kyrkås[1] Lungre nr 84/1, Bringåsen nr 83/1.

  • Lits socken

Mo nr 21/2, Korstan nr 10/2, Hölje nr 24/2, Husås nr 6/2.

  • Lockne socken

Ede, Haxäng nr 1/1, Änge nr 53/1, Byn nr 52/1, Loke nr 60/1.

  • Marieby socken
  • Mattmars socken

Ugård nr 38, Gräfte nr 31/2.

  • Näs socken

Månsta nr 37/1, Bjärme nr 31/1, Bjärme nr 32/1, Bjärme nr 33/1.

  • Näskotts socken

Kingstad nr 18, Kingstad nr 51/2.

  • Offerdals socken

Österulfsås, Västerulfsås, Landön, Nygård, Åflo nr 88/2, Tulleråsen, Berg, Kläppen nr 100/2

  • Ragunda socken
  • Rödöns socken

Hissmon nr 36/2, Säter nr 37, Utgård nr 38, Tomte nr 39, Bergom nr 40/2, By nr 41, Undrom nr 42/2, Sota nr 43, Häste nr 44/2, Häste nr 45, Vejmon nr 46, Huvulsviken nr 47, Huvulsviken nr ?, Krogsgård, Västerkälen nr 50/2, Kälen 4/2, Dvärsätt nr 99, Fannbyn nr 100/1.

  • Sunne socken

Imnäs nr 25/1, Måläng nr 28/1, Hegled nr 19/1, Åkeräng, Stackris nr 27, Digernäs nr 17.

  • Ås socken

Kännåsen nr 86, Halåsen nr 87, Granbo nr 88/1, Dille nr 89, Sem nr 90, Hållskaven nr 91, Rösta nr 92, Rösta nr 93, Torsta nr 94, Landsom nr 95, Täng nr 96, Ösa nr 97,Ösa nr 98/1.

Övrigt

Namn
Trondhiems Kavalleriregemente 1658 – 1659 -01-17
Norska regementet till häst 1659 -01-17 – 1659 -12-01
Erik Plantings regemente till häst 1659 -12-01 – 1660 -10
Skånska kavalleriet 1660 -10 – 1661
Bohus- Jämtlands kavalleri 1661 – 1670
Jämtlands regemente till häst 1670 – 1674
Jämtlands kavallerikompani 1674 – 1770 -05-30
Jämtlands kavalleri- eller lätt beridne dragonkompani 1770 -05-30 – 1802 -11-11
Jämtlands hästjägarskvadron 1802 -11-11 – 1830
Jämtlands hästjägarskvadroner 1830 – 1834 -07-13
Jämtlands hästjägarkår 1834 -07-13 – 1892 -12-31
Norrlands dragonregemente 1892 -12-31 – 1958 -06-30
Norrlands dragoner 1958 – 1980 -03-31
Norrlands dragonregemente 1980 -04-01 –
Beteckningar
K 8 1834 -07-30 – 1927
K 4 1928 –
Övningsplats och förläggningsort
Jämtland (Oviken, Frösön) 1661 – 1894
Stockholm (F) 1894 – 1900 -10-12
Umeå (F) 1900 -10-13 – 1980 -03-31
Arvidsjaur (F) 1980 -04-01 –

Referenser

Noter

  1. ↑ Reichenberg, N.: Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658-1892. 
  2. ↑ Reichenberg, N.: Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658-1892. 
  3. ↑ Reichenberg, N.: Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658-1892. 
  4. ↑ Reichenberg, N.: Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658-1892. 
  5. ↑ Reichenberg, N.: Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658-1892. 
  6. ↑ Reichenberg, N.: Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658-1892. 
  7. ↑ Reichenberg, N.: Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658-1892. 
  8. ↑ Reichenberg, N.: Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658-1892. 
  9. ↑ Reichenberg, N.: Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658-1892. 
  10. ↑ Reichenberg, N.: Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658-1892. 
  11. ↑ Bellander, E.: Dräkt och uniform, Norstedts förlag, Stockholm 1973. 
  12. ↑ Reichenberg, N.: Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658-1892. 
  13. ↑ Bellander, E.: Dräkt och uniform, Norstedts förlag, Stockholm 1973. 
  14. ↑ Bellander, E.: Dräkt och uniform, Norstedts förlag, Stockholm 1973. 
  15. ↑ Bellander, E.: Dräkt och uniform, Norstedts förlag, Stockholm 1973. 
  16. ↑ Bellander, E.: Dräkt och uniform, Norstedts förlag, Stockholm 1973. 
  17. ↑ Bellander, E.: Dräkt och uniform, Norstedts förlag, Stockholm 1973. 
  18. ↑ Bellander, E.: Dräkt och uniform, Norstedts förlag, Stockholm 1973. 
  19. ↑ Bellander, E.: Dräkt och uniform, Norstedts förlag, Stockholm 1973. 


Källor och litteratur

  • Armémuseum.
  • Dräkt och uniform. Författare E. Bellander. Norstedts förlag, Stockholm 1973.
  • Fältjägarna 350 år 1646 - 1996. Tryckt av Tryckeribolaget Östersund AB 1996.
  • Jämten. Olika årgångar. Författare överstelöjtnant Gustaf Lund och Lennart Westerberg.
  • Jämtlands fältjägarregemente. Tryckt av AB Boktryck i Helsingborg 2001.
  • Jämtlands ryttare och Hästjägare 1658 - 1892. Författare Överstelöjtnant N. Reichenberg.
  • Krigsarkivet'.
  • Krutrök över Jämtland av Erik J Bergström. Jamtli förlag, Östersund år 2001.

Se även

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/J%C3%A4mtlands_h%C3%A4stj%C3%A4gare"
Personliga verktyg