Jäders kyrka

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Jäder kyrka)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Jäders kyrka, i folkmun kallad "Rekarne domkyrka".

Jäders kyrka är en kyrkobyggnad i Jäders socken, Kafjärdens församling, Österrekarne härad, Eskilstuna kommun, Södermanland. Den ligger 12 km ostnordost om Eskilstuna i Strängnäs stift.

Innehåll

Kyrkobyggnaden

Jäders kyrka, dominerande belägen på en kulle över slättbygden, är byggd i sten och tegel. Den består av långhus, ett rakt avslutat kor av samma bredd i öster, sakristia i norr, gravkor som pendang till sakristian i söder, vapenhus i söder samt torn i väster. Gravkoret och sakristian bildar korsarmar och ger kyrkan en korsformig plan. Murarna genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar. De höga sadeltaken är skifferklädda. Tornet kröns av en spira i flera avsatser. I exteriören märks tornets blinderingar, äldre inmurade stenar och andra detaljer, men kyrkans yttre präglas främst av de rika gaveldekorationerna i sandsten från 1640- och 1650-talen.

Kyrkan räknas som ett av landets främsta verk från renässansen. Interiören nås genom praktfulla portaler i vapenhuset och i väster. De putsade och vitkalkade väggarna och valven ger kyrkorummet en enhetlig prägel. Valven är dels senmedeltida, dels från mitten av 1600-talet. Östpartiets prägel av centralkyrka är inte lika markerad interiört. Här råder en sengotisk rumsgestaltning med betoning av längdriktningen. Kyrkan är rik på gravminnen. Däribland flera stora epitafier från 1600-talets mitt utförda av Heinrich Wilhelm. Det senmedeltida altarskåpet är ett av landets förnämsta Brüsselskåp.

Historik

Kyrkan har en komplicerad byggnadshistoria. I norra muren ingår delar av en romansk 1100-talskyrka som breddades och förlängdes mellan 1250 och 1300 och gavs troligen formen av en salkyrka, med sedermera rivna vapenhus både i söder och i norr samt sakristia i norr. Under 1400-talet byggdes tornet och kyrkan välvdes.

Under 1600-talet lät Axel Oxenstierna bygga om kyrkan i flera etapper. Han gjorde om den till sin gravkyrka. Ett nytt kor byggdes 1641-1643. Åren 1651-1652 byggde man sakristia och vapenhus och 1659 uppfördes det Braheska gravkoret som en tillbyggnad mot söder. Nya delen försågs med sandstensdekorerade praktgavlar under ledning av Heinrich Wilhelm. Han gjorde även de skulpterade portalerna. Tornspiran är ritad av arkitekt Helgo Zettervall och sattes upp 1880.

I slutet av 1600-talet slog blixten ner i kyrkan och dödade en man, vars hattrester ännu finns bevarade i kyrkan. Under resterna av hatten står att läsa: ”Gud dundrar med sitt dunder grufweliga. Anno 1694”.


Inventarier

Altarskåpet från 1514.

Gravminnen

I kyrkan finns ett stort antal gravminnen. Under golvet finns flera gravvalv:

Epitafier

Det finns en större mängd epitafier (begravningsvapen), upphängda på kyrkans väggar. Dessa användes i samband med adelsmäns begravning. De bars i processionen. Först bars ett s.k. huvudbanér, innehållande den dödes vapensköld med mera samt en inskription med data om den avlidne. Jämte detta bars ofta den dödes förfädersvapen, s.k. anvapen, dels fäderne, dels möderne. I vissa fall anbringades anvapnen på själva huvudbanéret. I andra fall kunde huvudbanéret på sidorna ha anvapnen hopkomponerade.

Orglar

Kyrkans bakre del med orgeln.

Kronologi:

Disposition:

Manual I Manual II Manual III Pedal Koppel
Borduna 16’ Flöjtprincipal 8’ Gedakt 8’ Subbas 16' II/I
Principal 8’ Rörflöjt 8’ Salicional 8' Octava 8’ III/I
Flöjt Harmonik 8’ Kvintadena 8’ Vox Céleste 8' Gedakt 8' III/II
Viola di Gamba 8’ Gemshorn 4' Nachthorn 4’ Koralbas 4’ I/P
Octava 4’ Nasard 2 2/3’ Principal 2’ Trumpet 16’ II/P
Flöjt 4’ Blockflöjt 2’ Zimbel II fack Autom. pedalväxling III/P
Rauschkvint II fack, 2 2/3’ + 2’ Ters 1 3/5’ Crescendosvällare 16' II/I
Mixtur IV fack Krumhorn 8’ 16’ II/II
Trumpet 8’ Tremulant 4’II/I
Crescendosvällare 4’ III/II
2 fria kombinationer Registersvällare

Tiondebod

Vid den före detta prästgården har en tiondebod av tegel från senmedeltiden bevarats.

Se även

Externa länkar och källor

Litteratur och källor

  • Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund 1973. ISBN 91-7114-046-8. 
  • Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6. 
  • Dag Edholm (red.): Inventarium över svenska orglar 1989:III, Strängnäs stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1990, ISSN 1100-2700
Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/J%C3%A4ders_kyrka"
Personliga verktyg