Brigad

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Karttecknet för en infanteribrigad, krysset ovanför rektangeln anger att det är en brigad. Krysset i rektangeln anger att det är ett infanteriförband.

En brigad (av italienska: brigata eller franska: brigade, kompani; möjligen ursprungligen av keltiskans briga, strid) utgörs av ett antal (ofta 2-4) bataljoner med ett eller flera understödjande kompanier samt tillhörande logistiska enheter, som ställs samman för en specifik uppgift. Styrkan variera i de flesta länder i storlek mellan 1 500 - 3 500 man (en svensk brigad omfattar däremot vanligen omkring 5 000 man).

En brigad är normalt mindre än en division och ungefär lika stor som ett regemente. En brigad leds normalt av en brigadgeneral eller överste.

Historik

Benämningen förekommer första gången under 1500-talet för att beteckna infanteriets stridsformering. Den spanska brigaden utgjordes av 4 eller 7 stora, kvadratiska slaghopar, tertior kallade, ordnade rutvis på tre linjer. Den nederländska brigaden, ordnad av Moritz av Nassau, utgjordes av 4 halvregementen om 500 man, uppställda rutvis på tio leds djup. Efter den senare ordnade Gustav II Adolf den svenska brigaden, helbrigaden, om 2 000 man eller mera, bestående av två halvbrigader om 1 000-1 200 man ordnad i sex led. Under 1700-talet användes benämningen emellanåt, särskilt i Frankrike, för att beteckna ett antal bataljoner eller skvadroner, som tillfälligtvis förenats. Under franska revolutionen trädde benämningen halv brigad i Frankrike i stället för regemente, och under Napoleons tid förenades två halvbrigader till brigader, en enhet som även infördes i andra arméer.

Sverige

1 mekaniserade divisionens vapen

Det har tidigare funnits flera olika typer av brigader inom den svenska armén. En armébrigad uppgick till en personalstyrka om c:a 5 000 man. Brigaden var organiserad med stab, bataljoner och vissa fristående kompanier. Vanligtvis bildade 3-4 brigader en arméfördelning.

Försvarsmakten avvecklade brigaderna som organisationsform genom försvarsbeslutet 2000. Under ett övergångsskede ersattes de av 1 mekaniserade divisionen, innan den nya organisationen med insatsbataljoner upprättades.

Infanteribrigad

Den vanligaste brigadtypen, infanteribrigaden, skulle utgöra ryggraden i invasionsförsvaret. Brigaden var utrustad och organiserad för strid i klimatet och geografin i de södra och mellersta delarna av Sverige. Infanteribrigaden var främst hjuldriven med visst stöd av banddrivna fordon. Brigaderna var under åren organiserade i olika brigadformer som: IB 49, IB 59, IB 66 samt IB 77. Under 1980-talet började en ny brigadtyp att utvecklas, IB 2000, vilken skulle mekanisera infanteriet. Brigadtypen var tänkt att vara operativ 2004, men avvecklades genom försvarsbeslutet 2000.

Norrlandsbrigad

Norrlandsbrigaden var i grunden en tidigare infanteribrigad som blivit utrustad och organiserad för klimatet och geografin i Norrland, bland annat var brigaden till största delen försedd med banddrivna fordon. Brigaderna var under åren organiserade i följande brigadformer: Norrlandsbrigad 63, Norrlandsbrigad 69R samt Norrlandsbrigad 85. Och under 1990-talet var det planerat att övergå till en ny brigadorganisation, NB 2000.

De norrlandsbrigader som fanns vid tidpunkten för avvecklingen var:

Några år tidigare hade bl a följande norrlandsbrigader upphört:

Mekaniserad brigad

En mekaniserad brigad var i den svenska armén en reducerad pansarbrigad organiserad med 60 stridsvagnar.

I samband med försvarsbeslutet 1992 beslöt regeringen 1994 om inköp av 120 st nya Leopard 2 Improved (Stridsvagn 122) för två pansarbrigader och 160 st begagnade Leopard A4 (Stridsvagn 121) för tre mekaniserade brigader.

Mekaniserad infanteribrigad

En mekaniserad infanteribrigad var i den svenska armén en tidigare infanteribrigad eller norrlandsbrigad.

I samband med försvarsbeslutet 1992 köptes ett större antal rysktillverkade stridsfordon (Pansarbandvagn 401, MT-LB och Pansarbandvagn 501, BMP-1) in från länder i den forna Warszawapakten. Fordonen var tänkta att mekanisera och bygga stommen i den tilltänkta brigadtypen IB 2000/NB 2000, där både infanteri- och norrlandsbrigaderna skulle ingå, men där norrlandsbrigaderna skulle utrustas med Stridsfordon 90.

Varken infanteri- eller norrlandsbrigaderna hann bli helt mekaniserade, utan de sista brigaderna avvecklades år 2000.

Pansarbrigad

En pansarbrigad var i den svenska armén en brigad organiserad med 72 stridsvagnar. Exempel på pansarbrigader är PB 8 och PB 26. Pansarbrigaderna fanns i brigadorganisationerna PB 43,PB 49, PB 58, PB 63, Pansarbrigad 63R, Pansarbrigad 63M och Pansarbrigad 90. 1998 omvandlades de sista Pansarbrigaderna till Mekaniserade brigader.

Övriga brigadtyper i den svenska armén

Under 1940-talet fanns brigader organiserade som motorbrigad, cykelbrigad samt kavalleribrigad. Dessa försvann genom försvarsbeslutet 1948, då man renodlade armén till två brigadtyper, infanteribrigad samt pansarbrigad.

Marinens kustartilleribrigader

Den enda svenska brigadtypen utanför armén var marinens fem kustartilleribrigader (KAB 1, KAB 2, KAB 3, KAB 4, KAB 5), som dock var mindre till storleken än arméns brigader. Kustartilleribrigaderna avvecklades tillsammans med Kustartilleriet år 2000.

Se även

• Mekanisering
• Mekaniserat infanteri
• Lista över svenska infanteribrigader
• Lista över svenska mekaniserade- och pansarbrigader

Utlandet

USA

I USA:s armé används termen brigade istället för regiment utom vad gäller kavalleriet. Detta beror på att ett regiment har en bestämd storlek medan brigadens storlek kan anpassas till uppdraget.

Storbritannien

I det brittiska imperiet var ofta brigader stationerade på avlägsna orter och brigadgeneralen kunde då ha avsevärd lokal makt.

Externa länkar

• Den svenska infanteribrigaden