Husqvarna
Från Rilpedia
- För orten, se Huskvarna
| Husqvarna AB | |
| Typ | Aktiebolag |
|---|---|
| Huvudkontor | Stockholm, Sverige |
| Nyckelpersoner | Magnus Yngen, koncernchef och VD |
| Bransch | Trädgårdsprodukter |
| Antal anställda | 15700 |
| Historia | |
| Grundat | 1959 (1689) |
| Ekonomi | |
| Omsättning | 32,3 miljarder kronor |
| Övrigt | |
| Webbplats | www.husqvarna.com |
| Fotnoter | Siffror från 2008 års bokslut |
Husqvarna AB, med säte i Huskvarna, är en betydande svensk tillverkare av utomhusprodukter, främst bensinmotordrivna. Husqvarna startade som gevärsfaktori 1689, fick under 1800-talet namnet Husqvarna Vapenfabriks AB och har genom åren även tillverkat motorcyklar, mopeder, cyklar, vitvaror och utombordsmotorer. Husqvarna AB ägdes av Electrolux mellan 1977 och 2006. 13 juni 2006 knoppades Husqvarna av från Electrolux och blev åter eget bolag, noterat på Stockholmsbörsen. Elektrolux innehar dock fortfarande vitvarumärket Husqvarna
Innehåll |
Historia
Historiskt har Husqvarna varit en stor tillverkare av symaskiner och vapen. Cyklar, mopeder och motorcyklar har tillverkats i stort antal, och mycket gjutgods i form av spisar, köttkvarnar och liknande har levererats från gjuteriet, som under 1940-talet kallades norra Europas största. Den som "tjänat kronan" har kanske stiftat bekantskap med pistoler och k-pistar av Husqvarnas fabrikat, de tillverkades i stort antal under andra världskriget, då fabriken var som störst och hade mer än 4 000 anställda.
Husqvarna startade som gevärsfaktori 1689. Bruket startade ursprungligen i Jönköping som Jönköpings faktori 1620 efter ett kungligt dekret för tillverkning av vapen för den svenska armén. Bruket flyttade till Huskvarna för att kunna utnyttja vattenkraften till tillverkningen. Då flyttade delar av Jönköpings gevärsfaktori ut från Jönköping till de närbelägna fallen i Huskvarnaån. Bakom flytten låg landshövdingen Erik Dahlbergh. Husqvarna ägdes av svenska staten till 1757 då Fredrik Ehrenpreuss tog över verksamheten. Familjen Ehrenpreuss ägde Husqvarna fram till 1820 då översten och friherren Gustaf Sture köpte verksamheten. Verksamheten var hantverksmässig fram till 1840-talet.[1]
En ny epok inleddes 1867, då det privatägda faktoriet blev aktiebolag under namnet Husqvarna Vapenfabriks AB. Företaget växte genom svenska statens stora beställningar på remingtongevär. 1872 började Husqvarna tillverka spisar (efterhand ved-, gas- och elspisar). 1873 följde starten för symaskinstillverkningen. Symaskinerna kom snabbt att bli den mest betydande tillverkningen. Husqvarna tillverkade samtidigt en stor mängd hushållsartiklar, kaminer och värmeledningspannor. Övergången från vapentillverkning till nya områden skedde sedan försvaret dragit ner och antalet beställningar minskade. 1896 följde den första cykeln från Husqvarna och 1903 började motorcykeltillverkningen.
Från bruk till storindustri
Under Wilhelm Thams ledning från 1877 till hans död 1911 skedde en kraftig utveckling av företaget. Under sin 34-åriga direktörstid kallades han allmänt "brukspatron" och har hedrats med en byst i Idrottsparken, intill det idrottshus vars byggande han idémässigt och ekonomiskt bidrog till.
Fabriken dominerade Huskvarna långt in på 1900-talet, med ljudet av ångvisslan som kallade folket till arbetet, men också markerade raster och arbetets avslutning och med de så kallade bolagshusen i Viktoriabyn, Stockmakarebyn, Smedbyn med flera platser. Ett slags hyrda tjänstebostäder, där den som lämnade fabriken också miste sin hyresrätt. Det talades också om "Svarta listan" med namn på dem som misskött sig på "bolaget", och som därmed var utestängda från andra företag – och vice versa. Huskvarnas fotbollsstadion heter Vapenvallen.
1918 köpte Husqvarna Norrahammars bruk och började därmed tillverka gräsklippare. Verksamhet fanns även vid Åminne bruk med gjuteri och mekanisk verkstad.
Husqvarnas cykelnav "Novo" var en stor framgång.
Nya produkter
Tidigt förstod man dock värdet i att ta vara på de anställdas förslag och synpunkter. Redan på 1940-talet anställdes en välutbildad personalchef och arbetarna kunde göra sin stämma hörd i en personaltidning med det välfunna namnet "Insyn". Att personalchefen satsade på okonventionella metoder är uppenbart, då han i folkmun gick under namnet "mystiske mannen". Under perioden 1934–1949 började Huskvarna tillverka elkokare, diskmaskiner och tvättmaskiner för en kraftigt växande marknad.
Mot slutet av andra världskriget funderade man på att ge sig in i bilbranschen. Ett team bestående av Bengt Magnusson (forskningschef), Stig Tham (ingenjör), Calle Heimdal (motordesigner) och Birger Johansson bildades. Man tog fram en trehjulig prototyp med delad bakruta som utseendemässigt påminde mycket om SAAB 92 (möjligen beroende på att Sixten Sason arbetat på Husqvarna). Prototypen färdigställdes 1943 och drevs av en DKW-motor. Hjulen kom från en Fiat 500. Projektet lades ner 1944.
1959 började Husqvarna tillverka motorsågar. Samma år började tillverkningen av utombordsmotorer.
Omstruktureringar och rationaliseringar
Under 1960-talet startade stora omstruktureringar inom koncernen där man bland annat delvis lämnade vapenindustrin. Strukturomvandlingarna började med att man sålde tillverkningen av mopeder, cyklar och utombordsmotorer till Monark 1962. Under 1950-talet började man forska kring mikrovågor och tillhörde pionjärerna inom mikrovågsugnar. En klassisk modell var Husqvarna Cupol.[2]
1968 köpte Husqvarna svenska Flymo.[3]
1970 såldes större delen av vapentillverkningen till FFV efter att man tillverkat AK4 1965–1970. En liten tillverkning av jaktvapen i egen regi fortsatte fram till 1989. 1977 såldes mikrovågsugnstillverkningen till Gorenje.
1979 övertog Electrolux Jonsereds AB motorsågstillverkning och förde över tillverkningen till Husqvarna i Huskvarna.
1987 såldes motorcykeltillverkningen till italienska Cagiva. Leif Johansson var VD för Husqvarna Motorcyklar 1979–1982.
Efter börsnoteringen 2006 köptes en mängd företag, bland annat bevattningsföretaget Gardena med säte i Ulm, Tyskland och motorsågstillverkaren Zenoah med säte i Kawagoe, Japan.
Husqvarnas logotyp
Husqvarnas nuvarande logotyp antogs 1972 men det går tillbaka till det märke man först använde för att märka vapnen med. Den kännetecknade musköter och deras pipsikte.[4]. Den gamla vapenmärkningen används idag som symbol för Husqvarna fabriksmuseum. Den klassiska Husqvarna-symbolen användes i sin vanligaste utformning 1912–1972 och kännetecknas genom sin kungakrona för att markera företagets koppling till kronan.
Produktionsorter
Vapen
1877 började Husqvarna att tillverka jaktvapen i större omfattning. Belgaren Ferdinand Leveque var företagets första vapengravör. Claes Rupert Sandström följde Leveque efter att ha gått i lära hos honom. Hans Svensson var Husqvarnas sista gravör.[5]
Från 1916 till 1940 tillverkade Husqvarna cirka 94 000 Pistol m/07 på licens från Fabrique Nationale (FN) i Sverige.
Pistol m/40 (en svensktillverkad variant av den finländska Lahti L-35) har tillverkats av Husqvarna.[6]
Sverige antog Suomi som den första kulsprutepistolen i den svenska försvarsmakten. De första vapnen tillverkades i Finland men senare inleddes licenstillverkning i Sverige. Totalt licenstillverkades 35 000 kulsprutepistoler m/37–39 på licens vid Husqvarna.
1970 såldes större delen av vapentillverkningen till FFV efter att man tillverkat AK4 1965–1970. En liten tillverkning av jaktvapen i egen regi fortsatte fram till 1989.
Cyklar
Cykeltillverkningen startade 1896. En cykeltyp är Colorita.
Motorcyklar
Huvudartikel:Husqvarna (mc)
Husqvarnas svenska motorcykelepok, som ägde rum åren 1903–1986,(den allra sista svenskbyggda motorcykeln lämnade dock fabriken 1988), och som på tävlingsbanorna inleddes redan 1922, är värd ett eget kapitel (se 'Husqvarna history' i extern länk), här ska bara erinras om tävlingarna i Strutsabacken vid pingst varje år och det härliga ljud som HVA-maskinerna åstadkom i händerna på förare som Ragge Sunnqvist, Ivar Skeppstedt, Gunnar Kalén och stadens egen Bengt Håkansson.
Bland annat tillverkades automatväxlade motorcyklar till svenska försvaret som var lättkörda och väl anpassade för vinterkörning med stödskidor. Silverpilen är en välkänd modell.
Sedan Triumph likviderats 1976 kan Husqvarna sägas vara världens äldsta motorcykelmärke, även om MC-divisionen såldes till den italienska Cagiva-koncernen 1986 och varumärket Triumph återkom några år senare. I Italien tillverkas det fortfarande motorcyklar av märket Husqvarna. Husqvarnas arv som svensk motorcykeltillverkare fördes vidare av Husaberg genom att flera av konstruktörerna från Husqvarna gick över till Husaberg.
I juni 2007 köpte BMW Motorrad motorcykelmärket Husqvarna.
Hushålls- och trädgårdsmaskiner
Elektroluxs produktion av hushållsmaskiner med varumärket Husqvarna omfattar det mesta i branschen. Man tillverkar så kallade vitvaror, det vill säga tvättmaskiner, diskmaskiner, kylskåp, spisar etc. Sedan ungefär hundra år tillbaka tillverkar Husqvarna även symaskiner, vilket man är störst på i Sverige. Husqvarna AB:s egen tillverkning utgörs av utomhusmaskiner som motorsågar, röjsågar, gräsklippare och liknande. Symaskinsverksamheten såldes 1997 till riskkapitalbolaget Industri Kapital. Symanskinsbolaget heter Viking Sewing Machines (VSM Group) och produkterna har varumärket Husqvarna Viking.
Husqvarna fabriksmuseum
I anslutning till fabriken i Huskvarna finns sedan 1993 Husqvarna fabriksmuseum som visar företagets historia och verksamheter. Museet drivs av Huskvarna hembygdsförening.
Fotnoter
- ↑ http://runeberg.org/famijour/1880/0342.html, Svenska Familj-Journalen, band 19, årgång 1880
- ↑ Husqvarna fabriksmuseum
- ↑ http://corporate.husqvarna.com/
- ↑ http://se.husqvarnacp.com/
- ↑ Husqvarnas första och sista vapengravör, Fredrik Franzén, Jakt & Jägare, 12 juni 2007, http://webnews.textalk.com/se/article.php?id=264692
- ↑ Anthony G Williams. ”The Lahti L35 and Husqvarna M40 pistols”. http://www.quarry.nildram.co.uk/Lahti.html. Läst 2007-08-12.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Husqvarna
- Husqvarnakoncernens webbplats
- Husqvarnas svenska webbplats
- Husqvarna fabriksmuseum
