Från Rilpedia

Tidigare ledamot av Sveriges riksdag
Hugo Hegeland
Parti	Moderata samlingspartiet
Mandatperiod(er)	1982-1985 1985-1988 1988-1991 1991-1994
Valkrets	Göteborgs kommun
Uppdrag i riksdagen:
Ledamot i Kulturutskottet 1991-1994 Ledamot i Skatteutskottet 1988-1991 Suppleant i Finansutskottet ?-1988 Suppleant i Lagutskottet ?-1988
Utskottsordförande i:
Ej ordförande i något utskott
Yrke/Titel	professor
Födelsedatum	18 april 1922
Födelseplats	Göteborg

Hugo Oscar Hegeland, född 18 april 1922 i Domkyrkoförsamlingen i Göteborg,^[1] är en svensk nationalekonom, moderat politiker, riksdagsledamot och författare.

Innehåll 1 Biografi 2 Politiska åsikter och politisk verksamhet 3 Bibliografi i urval 4 Referenser 4.1 Noter 4.2 Tryckta källor

Biografi

Hugo Hegeland växte upp på Ekedalens barnhem i Majorna i Göteborg samt på olika fosterhem, och 1978 gav han ut en bok som skildrade hans uppväxt under slutet av 1920-talet och början av 1930-talet.^[2][3] Hegeland studerade på Göteborgs högskola och blev politices magister 1945, filosofie licentiat 1947 och filosofie doktor i nationalekonomi 1952 på en doktorsavhandling med titeln The quantity theory of money: a critical study of its historical development and interpretation and a restatement,^[4] Han tillbringade del av sin doktorandtid 1947-1948 i USA respektive som biträdande lärare vid Handelshögskolan i Göteborg 1948-49 och 1951-52 samt var tillförordnad professor där 1953-54.^[5]

Perioden 1952-1960 tillbringade Hegeland omväxlande vid Lunds universitet, där han blev docent 1953, vid Handelshögskolan i Göteborg, i Frankrike och i Afrika. Han kom åter till Göteborgs universitet 1961-1964 och blev därefter i januari 1965 den förste professorn i nationalekonomi vid Umeå universitet och verksam som det fram till 1969.^[5][6] Efter ett mellanspel som chefredaktör och ansvarig utgivare för Veckans Affärer 1969-1970, var Hegeland rektor för Socialhögskolan i Göteborg 1970-77, då socialhögskolan gick upp i Göteborgs universitet i samband med den stora högskolereformen det året. Hegeland hade 1978-1987 en personlig tjänst som professor vid Göteborgs universitet och var chefredaktör för tidskriften Företagsekonomi 1982-1986.^[5] Hugo Hegeland blev inspektor vid Maria Elementarskola i Stockholm 1978, vice ordförande i Svenska Företagares Riksförbunds lokalavdelning i Göteborg 1982 samt ledamot av delegationen för jämställdhetsforskning 1983.

Under en lång följd av år kom det att vara något av Hugo Hegelands kännemärke att bära fluga.

Politiska åsikter och politisk verksamhet

Hegelands partipolitiska sympatier uppges ha varit växlande under decennierna.^[6] I sin ungdom var han socialdemokrat, under sin tid som nationalekonomiprofessor på 1960-talet folkpartist, därefter centerpartist och blev slutligen moderat under 1970-talet. Han menade dock att han själv inte hade bytt åsikter under denna partipolitiska resa.^[6] Hegeland publicerade flera artiklar och skrifter till stöd för marknadsekonomin och mot socialism och löntagarfonder under slutet av 1970- och början av 1980-talet.^[7][8][9]

Hegeland blev 1982 moderat riksdagsledamot på ett mandat i Göteborgs kommuns valkrets.^[10] När Hegeland kom in i riksdagen vid 60 års ålder hade han en lång, framgångsrik och omväxlande akademisk karriär bakom sig, och kom att inta en mycket självständig hållning som riksdagsledamot, vilket gav avtryck i de riksdagsmotioner och debattartiklar han skrev.

Denna självständiga hållning ledde till att Hegeland kom i konflikt med den moderata partiledningen i samband med den borgerliga regeringsperioden 1991-1994. I januari 1992 kritiserade Hegeland den svenska kronans koppling till European Currency Unit (ECU) i en debattartikel i Dagens Nyheter och han upprepade sin kritik i samband med "krisöverenskommelsen" mellan den borgerliga regeringen och socialdemokraterna i september 1992, och menade att en flytande valutakurs vore att föredra. Han uppges på grund av dessa uttalanden ha blivit kraftigt kritiserad av moderaternas gruppledare Lars Tobisson, även han Göteborgsmoderat, och av statssekreteraren Urban Bäckström.^[11]

Hegeland har själv hävdat att dessa händelser och hans motstånd mot EMU ledde till att han inte tilläts stanna kvar som riksdagsledamot efter Riksdagsvalet i Sverige 1994, då Hegeland var 72 år gammal.^[11] Dessa konflikter och åsiktsskillnader till trots har Hegeland fortsatt att vara aktiv inom Göteborgsmoderaterna.

Bibliografi i urval

• The Quantity Theory of Money (1951)
• The Multiplier Theory (1954)
• Economic Systems of the West: The Structure and Functioning of Swedens Political Economy (1957)
• Money, Growth, and Methodology: in honor of Johan Åkerman, March 31, 1961 (edited by HH, 1961)
• Från knapphet till överflöd (1967)
• Blir människan överflödig? (1969)
• Grundkurs i samhällsekonomi (tillsammans med andra, 1972)
• Barn, kvinnor, hemarbete (1975)
• Barnens väl går före (1976)
• Barnhemsbarn. Min kollektiva uppväxt (1978)
• Hugo Hegeland i LIBRIS: 23 poster

Referenser

Noter

1. ↑ Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
2. ↑ Biografier och självbiografier - ett urval av Catharina Blum, f.d. bibliotekarie vid Hvitfeldtska gymnasiet, läst 21 maj 2008
3. ↑ Hegeland, Hugo: Barnhemsbarn: min kollektiva uppväxt, Natur och kultur, Stockholm 1978. ISBN 91-27-00852-5. 
4. ↑ Libris: The quantity theory of money : a critical study of its historical development and interpretation and a restatement / by Hugo Hegeland, läst 21 maj 2008
5. ↑ ^{5,0 5,1 5,2} Nej till EMU: Om Hugo Hegeland, läst 21 maj 2008
6. ↑ ^{6,0 6,1 6,2} Umeå universitet, institutionen för nationalekonomi: Annual Report 1998
7. ↑ Hegeland, Hugo: Marknaden till konsumentens tjänst, Karima, Göteborg 1978. ISBN 91-85704-00-8. 
8. ↑ Hegeland, Hugo: Schweiz - landet där marknadsekonomin fungerar, Karima, Göteborg 1978. ISBN 91-85704-02-4. 
9. ↑ Hegeland, Hugo: Vad tjänar du mest på?: en bok om marknadsekonomin, Karima, Göteborg 1981. ISBN ISBN 91-85704-04-0. 
10. ↑ Riksdagen.se: Hugo Hegeland (m) (ledamotsinformation), läst 21 maj 2008
11. ↑ ^{11,0 11,1} Dagens Nyheter 13 september 2002: Han ville släppa kronan - fick foten

Tryckta källor

• Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 127-128