Svenska Livland
Från Rilpedia
Svenska Livland var en svensk besittning i Baltikum under stormaktstiden. Området, som utgjorde huvuddelen av det dessförinnan polska Livland, erövrades 1621 och Sverige fick formell rätt till det vid stilleståndet i Altmark 1629. Sverige avträdde Livland till Ryssland 1721 vid freden i Nystad, men hade i praktiken förlorat området redan 1710.
Svenska Livland motsvarade södra hälften av dagens Estland och norra hälften av dagens Lettland, samt ön Ösel. I norr gränsade området till Svenska Estland (som även omfattade ön Dagö), i öster till Ryssland, och i söder till de dåvarande polska provinserna Kurland och Polska Livland.
De största städerna i Svenska Livland var Riga och Dorpat (nuvarande Tartu).
Innehåll |
Historia
År 1621 intogs Riga av Gustaf II Adolf i samband med Andra polska kriget (1600-1629), och vid stilleståndet i Altmark 1629 fick Sverige kontroll över hela dåvarande Livland utom den sydöstra delen (Lettgallen), vilket idag motsvarar norra delen av Lettland (norr om floden Daugava) och södra halvan av dagens Estland. För Sverige var detta en mycket viktig erövring, för Livland kom därefter att finansiera 1/3 av den mycket stora svenska krigsbudgeten. Riga var en betydande och rik handelsstad, den näst största i den svenska stormakten efter Stockholm. Handeln där drevs mest av tyskar och holländare.
Sverige satsade stort på att införliva Livland i sitt stormaktsrike: Redan första året (1629) bildades ett generalguvernement av Livland och Ingermanland och den livländska lantdagen (riksdagen) återupprättades. År 1630 inrättades Livlands högsta domstol; hovrätten i Dorpat, 1632 grundades Dorpats universitet, 1634 inrättades en lantmäteriinstitution som genomförde omfattande landmätningar och karteringar 1683 och 1693, och 1637 öppnades en nationell bank.
År 1641 ägdes 40 % av jordbrukslandet av småbrukare, från att tidigare helt dominerats av de gamla tyska adelssläkterna sedan Tyska ordens tid. Även flera reformer som gynnade folk i allmänhet genomfördes. Livegenskapen avskaffades 1661 och bönderna fick direkt klagorätt till kungen. År 1687 beslutade den livländska lantdagen att inrätta byskolor för den icke-tyska delen av befolkningen och bibelöversättningen till lettiska var färdigställd 1690.
Åren 1656 - 1658 härjades Livland svårt under Karl X Gustavs ryska krig. Bland annat förstördes Dorpats universitet.
Liksom i moderlandet Sverige genomfördes 1680-1686 Karl XI:s reduktioner, som innebar att adeln förlorade många privilegier. Detta stötte självfallet starkt motstånd i livländska lantdagen, vilket ledde till att generalguvernören stängde lantdagen 1693 och att ledaren för det livländska motståndet, Johann Patkul, året därpå dömdes till döden. Patkul lyckades dock fly och var med att arbeta fram Danmarks, Polens och Rysslands anfallsförbund mot Sverige, som 1700 startade det Stora nordiska kriget – det krig som kom att innebära slutet för Sveriges stormaktstid.
Livland ockuperades av Ryssland 1710 och avträddes formellt 1721 vid freden i Nystad. Även detta krig drabbade Livlands civilbefolkning svårt, till exempel var befolkningen i Dorpat nere i 21 personer efter att ryssarna intagit staden 1704.
Svenska regementen stationerade i Livland
- Infanteri
- Guvernementsregementet i Riga, uppsatt 1690, tillfångatogs i Riga 1710, 1 000 man
- Garnisonsregementet i Riga, omorganiserat 1686 med detta namn, tillfångatogs i Riga 1710, 1 000 man
- Fem livländska infanteriregementen, 1 000-1 400 man
- Fyra livländska infanteribataljoner, 400-500 man vardera
- Kavalleri
- Adelsfanan i Livland och på Ösel, tidigast kända adelsryttare i Livland var 1615, tillfångatogs i Poltava (1709) och Riga (1710), 300 ryttare
- Två livländskta dragonregementen (1700-1709), 600 man vardera
- Två livländska dragonskvadroner (1701-1710), 123-200 man
- Öselska Lantdragonskvadronen
(Referens: Högman: Svenska regementen under indelningsverkets dagar)
Generalguvernörer över Livland
- 1622-1628 Jacob De la Gardie
- 1628-1629 Gustaf Horn
- 1629-1633 Johan Skytte
- 1633-1634 Nils Assersson Mannersköld
- 1634-1643 Bengt Bengtsson Oxenstierna
- 1643-1643 Herman Wrangel
- 1644-1644 Erik Eriksson Ryning
- 1645-1647 Gabriel Bengtsson Oxenstierna
- 1649-1651 Magnus Gabriel De la Gardie
- 1652-1653 Gustaf Horn
- 1655-1657 Magnus Gabriel De la Gardie
- 1661 Axel Lillie (mottog ej ämbetet)
- 1662-1665 Bengt Gabrielsson Oxenstierna
- 1666-1671 Clas Åkesson Tott d.y.
- 1671-1674 Fabian von Fersen
- 1674-1686 Krister Klasson Horn af Åminne
- 1687-1695 Jacob Johan Hastfer
- 1696-1702 Erik Dahlbergh
- 1702-1706 Carl Gustaf Frölich
- 1706-1709 Adam Ludwig Lewenhaupt
- 1709-1709 Henrik Otto Albedyll
- 1709-1710 Nils Stromberg
