Från Rilpedia

Johannes Sköld (1886 - 1930) var svensk socialist, språkforskare, författare och poet. Han var bror till konstnären Otte Sköld och far till författaren Bo Sköld.

Missonärssonen Hannes Sköld föddes i Kina, men växte upp i Norrköping och var barndomsvän med Ture Nerman. Sköld flyttade till Göteborg efter studenten för att studera på universitetet. Han blev där 1907 fil kand, fil lic i Lund 1916, fil dr 1922 i slaviska språk och jämförande språkforskning. Vid sidan av sina vetenskapliga studier verkade han även som socialistisk agitator och journalist och hade redan i Göteborg lärt känna Zeth Höglund och blev liksom denne aktiv i arbetarrörelsen som vänstersocialist.

Som ung reste Hannes Sköld mycket runt i Europa och bodde bland annat i Paris och Köpenhamn. Han gav ut sin första bok 1911, diktsamlingen Sånger om strid och kärlek, på eget förlag. Sköld dömdes till fängelse samma år för antimilitaristisk propaganda, och avtjänade sitt straff på Långholmen. Där skrev han sin andra bok; Gallersånger, 1912. Han behärskade flera europeiska och asiatiska språk och översatte bl a August Bebels memoarer samt skrev flera vetenskapliga verk på tyska och engelska.

Sköld medarbetade i flera olika socialdemokratiska tidningar men även i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 1917 när SAP splittrades följde han Höglunds vänstersocialistiska gren, och blev snart kommunist. Han reste till Ryssland efter kommunistrevolutionen 1917, lärde sig ryska och gifte sig 1918 med Nancy Nilsson, f 1892.

Hannes Sköld var med och startade Clarté. Bland hans mer populära texter kan nämnas Första maj som fortfarande tillhör de mest sjungna förstamajsångerna i svensk arbetarrörelse.