Högervågen

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Högervågen är det namn som har givits åt den globala idéströmning som uppstod under slutet av 1970-talet och som har varit framträdande sedan dess. Den efterträdde den så kallade vänstervågen som kulminerade åren kring 1970. Högervågen var främst en reaktion på vad som uppfattades som för stor statlig inblandning i ekonomin i många länder.

Innehåll

Nationalekonomi

Huvudartikel: Chicagoskolan

Från den stora depressionen under 1930-talet och fram till 1970-talet hade keynesianska idéer varit dominerande inom nationalekonomin. Under 1950-talet och 1960-talet rådde högkonjunktur, men 1974 rådde plötsligt lågkonjunktur, i sviterna av oljekrisen 1973. Under 1970-talet sade de flesta ekonomer att samhällsekonomin antingen upplevde inflation eller arbetslöshet (stagnation). Nu uppkom dock båda fenomenen samtidigt, stagflation, och det ansågs allmänt att de dominerande idéerna inte kunde förklara det nya fenomenet. Det är en delorsak till högervågen inom nationalekonomin, till stor del företrädd av Milton Friedman och hans monetarism. 1976 fick Milton Friedman ekonomipriset till Nobels minne. Friedman menade att staten inte kan ingripa i ekonomin för att minska arbetslösheten eller i övrigt få ekonomin att fungera bättre. I stället bör staten hålla sig till att reglera penningmängden, ansåg Milton Friedman.

Filosofi

Anarki, stat och utopi publicerades 1974 vilket gav bränsle till en växande nyliberal rörelse och Ayn Rand blev allt populärare under slutet av 1900-talet.

Högervågen i världen

Economic Freedom of the Worlds index över ekonomisk frihet höjdes i genomsnitt i världens länder med 1,2 poäng på en tiogradig skala mellan 1980 och 2007. Av de länder som indexet följer blev 89 mer ekonomiskt fria medan 13 blev mindre ekonomiskt fria.[1]

Storbritannien

Huvudartikel: Thatcherism

Under Margaret Thatchers tid som Storbritanniens konservativa premiärminister 1979–1990 omstrukturerades den brittiska ekonomin i grunden. Många statliga företag privatiserades och regleringar avskaffades. De konservativas långa maktinnehav innebar att Labour ändrade sin politik och rörde sig mot mitten. Man kallade sig "New Labour" och återkom till makten 1997.

Sverige

Expressen publicerade den 10 mars 1976 Astrid Lindgrens satiriska saga Pomperipossa i Monismanien, som var ett kraftigt angrepp på de höga skatterna. Vissa anser att debattartikeln bidrog till de borgerliga partiernas styre 1976–1982 som bröt 44 år av socialdemokratiskt maktinnehav. En kraftig omstrukturering av skattesystemet och den svenska ekonomin dröjde dock till början av 1990-talet, då en stor skattereform genomfördes, telemarknaden avreglerades och kommersiell TV tilläts.[2][3] Vissa av dessa reformer genomfördes av nästa borgerliga regering 1991–1994.

Näringslivets liberala tankesmedja Timbro grundades 1978. MUF hade flest medlemmar i sin historia 1984, jämfört med SSU som började minska 1970[4].

I Sverige har nyliberala idéer drivits av medlemmar i Moderaterna.[5] En vallokalsundersökning utförd av Sveriges Television visade att 35 procent av förstagångsväljarna röstade på moderaterna 1991. Motsvarande siffror för socialdemokraterna var 20 procent och vänsterpartiet fick 4 procent.[6] Under 2000-talet har även Centerpartiet tagit steg i nyliberal riktning.

USA

Se även: Reaganomics

Libertarian Party grundades 1971 och Cato Institute 1977.

1978 röstade väljarna i Kalifornien för ett förslag om att sänka fastighetsskatterna med 60 procent. Det blev början till ett landsomfattande skatteuppror.[7] Den amerikanska högervågen var som tydligast under Ronald Reagans tid vid presidentmakten 1981–1989. Reagan sade i ett känt uttalande att staten inte är lösningen på problem i samhället utan själva problemet. Under hans tid vid makten minskade progressiviteten i skattesystemet kraftigt när den högsta inkomstskatten sänktes från 70 till 28 procent.

Andra världen

Kring 1990 föll Sovjetunionen och de flesta sovjetrepubliker och östeuropeiska satellitstater övergick till ett demokratiskt, kapitalistiskt system.

Tredje världen

Efter Mao Zedongs död 1976 började Kina genomföra marknadsekonomiska reformer 1978. Det ledde till en kraftig produktionsökning i jordbruket och senare en exportledd industrialisering. Många andra utvecklingsländer har gått i kapitalistisk riktning, till exempel Indien sedan 1990.

Högerextremism

Huvudartikel: Högerextremism

Från slutet av 1970-talet har även högerextremister, vilket omfattat flera olika rörelser från löst organiserade unga skinnhuvuden i bomberjacka med hakkors på till välorganiserade nazistpartier, dykt upp, efter att högerextremismen på många håll varit ovanlig efter andra världskrigets slut 1945.

Se även

Källor

  1. http://www.freetheworld.com/2008/EconomicFreedomoftheWorld2008.pdf s. 13
  2. Bergh, Andreas & Erlingsson, Gissur (2006), "Resilience through Restructuring: Swedish policy-making style and the Consensus on Liberalizations 1980–2000" (Ratio)
  3. Munkhammar, Johnny (2007), Försäljning av statliga bolag under tre decennier (Timbro)
  4. Eriksson, Mats (2009), "Nya vägar ska locka unga till politiken", Sveriges Radio 5 januari
  5. Nationalencyklopedon: "nyliberalism"
  6. VALU - Sveriges Televisions vallokalundersökning
  7. När Var Hur 1980 (1979, Stockholm: Forum), s. 137
Personliga verktyg