Penningmängd

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Penningmängden är den totala mängden pengar som finns inom en given ekonomi. Som ett analytiskt redskap går det att föreställa sig förändringar i penningmängden, dock uppstår ett problem när det gäller att ta reda på vad penningmängden är i den aktuella ekonomin. Problemet som uppstår där är att ekonomer har olika åsikter vad som representerar penningmängden. (Alan Greenspan, amerikanska centralbankens (FEDs) före detta chef, gick till och med så långt att han sade sig inte veta vad pengar var längre.) Således blir varje analys av förändringar i "penningmängden" annorlunda när definitionen av vad som ingår i penningmängden förändras. Enligt riksbanken är Penningmängden ett mått på de likvida medel som cirkulerar i ekonomin och brukar definieras som innehavarsektorns innehav av emittentsektorns skuldinstrument. Penningmängden styr prisnivån i samhället och en ökning av penningmängden leder till en ökning av prisnivån i samhället (inflation) om alla andra faktorer hålls konstanta.

Vanliga mått på penningmängden är M0, M1 och M3:

  • M0 är allmänhetens innehav av sedlar och mynt.
  • M1 är M0 + avistainlåning
  • M3 är M1 + inlåning med vissa villkor samt allmänhetens innehav av vissa värdepapper.

I takt med att fler transaktioner görs med kontokort minskar M0.

I Sverige är det Statistiska Centralbyrån som på Riksbankens uppdrag beräknar penningmängden. I statistiken redovisas M0, M1 och M3.

Penningmängden kan ökas utav privatbanker[källa behövs], men bara i motsvarande grad som de pengar som privatbanken har disponerade på centralbanken. En privatbank kan skapa 9 gånger så mycket krediter från s.k "high power money", vilket innebär att 10 kr på riksbanken blir 100 kr som banken kan låna ut. Genom fractional reserve banking (FRB) kan de utlånade pengarna bli till intäkter på ett annat ställe i banksystemet och kan lånas ut gång på gång. Dvs de 100 kr kan expanderas ytterligare. Vid en sk. reserve rate på 10% går den teoretiska mängden pengar som kan skapas mot 1000%, dvs 10kr i riksbanken blir 1000 kr i ökad penningmängd.

Expansion av $100 genom fractional reserve banking (FRB) vid olika reserve rates. Varje kurva går mot ett gränsvärde som är den teoretiska gränsen för hur mycket penningmängden kan expanderas.

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg