Hälleflundra

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Hälleflundra
Status i Sverige: Starkt hotad
Helgeflundra, Iduns kokbok.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Benfiskar
Osteichthyes
Underklass: Taggfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning: Plattfiskar
Pleuronectiformes
Familj: Pleuronectidae
Släkte: Hippoglossus
Art: Hälleflundra
H. hippoglossus
Vetenskapligt namn
§Hippoglossus hippoglossus
Auktor: Linné, 1758
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Hälleflundran (Hippoglossus hippoglossus), tidigare också kallad helgeflundra, är den största av alla plattfiskar och uppnår en längd av upp till 3,5 meter och vikt av 325 kilogram[1]. Förr i tiden, när fisketrycket var mindre, kunde den nå en längd av upp mot 4,7 meter[2].

Till färgen är de äldre på översidan mycket mörkt olivgröna eller nästan svarta och på undersidan är de vita. Hälleflundran är semipelagisk; den uppehåller sig gärna på djupet, ner till 1 800 meter[1], men går även upp på grundare vatten för att söka föda. Födan består huvudsakligen av fiskar, men även bläckfisk, hummer och andra skaldjur samt blötdjur och andra ryggradslösa bottendjur. Även havsfåglar har tagits enstaka gånger[2]. Hälleflundran förekommer vid Island och Grönland, längs Norges kuster och i Nordsjön, samt i Kattegatt och Öresund och även tillfälligtvis i södra Östersjön.

Leken sker vintertid på 300 till 900 meters djup, där honan, beroende på storleken, kan lägga upp till 3 miljoner pelagiska ägg. Även ynglen är pelagiska[1].

Andra arter i samma släkte, Hippoglossus stenolepis[3], finns även vid Kamtjatka och vid Kaliforniens kuster.

De torkade fenorna anses i Norge som en läckerhet och kallas räv, buken och de fetare styckena invid fenorna skärs i remsor och kallas räkling. Hälleflundran har fått sitt gamla namn helgeflundra ("helig flundra") på grund av att den tidigare var en omtyckt maträtt under fastan, då kött var förbjudet.

Hälleflundran är idag starkt hotad av utfiskning[4]. Långsam tillväxt och sen könsmognad gör att bestånden hämtar sig långsamt.

Sportfiske

Hälleflundran är en populär fisk för sportfiskare, vanligtvis så fiskar man i Norge efter denna fisk, vanliga beten är jigg, torsk eller gråsej. Den 13 maj 2008 fångades en hälleflundra som vägde 201 kilo och var nästan 2,5 meter lång på en gråsej som bete utanför Norska ön Værøy.

Referenser

  1. 1,0 1,1 1,2 Lars Nielsen 2006. Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
  2. 2,0 2,1 Kai Curry-Lindahl 1985. Våra fiskar ISBN 91-1-844202-1
  3. Fiskeriverket
  4. WWF Fiskguide
Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg