Gunvor Svensson Lundkvist
Från Rilpedia
Gunvor Svensson Lundkvist, Född 10 juli 1916. Svensk konstnär, skulptör och uppmärksammad som en av Sveriges främsta konstnärer inom medaljkonst och relief. Gunvor Svensson Lundkvist är särskilt känd för väggmedaljonger och reliefporträtt. Till hennes stora produktion hör även över hundra medaljer, skulptursviter, måleri och teckningar. Gunvor Svensson Lundkvist formgav bland annat den första medalj som utdelades till pristagaren i ekonomi vid Nobelprishögtidligheterna.
Innehåll |
Uppväxt och skolgång
Gunvor Svensson föddes och växte upp i Göteborg. Hon flyttade med föräldrarna (Albert Svensson och Hervor Olsson) till Stockholm som artonåring, 1933. Väl i huvudstaden påbörjade hon studier vid Tekniska skolans (sedermera Konstfack) kvinnliga avdelning. Hon slutade efter kort tid, liksom hon avbröt även anträdda studier vid Blombergs målarskola. I stället tecknade hon, åren 1935-37, kroki under ledning av den ryskfödde skulptören Mikael Katz i dennes ateljé. I september 1937 inledde hon studier vid Konstakademiens skulpturskola. Denna låg då i Sergelska huset vid Hötorget. Där studerade Svensson under Eric Grate.
1943-1955. Familjebildning och bildningsresa
Sommaren 1943 gifte sig Gunvor Svensson och Bengt Inge Lundkvist. Därefter kom Gunvor Svennson att anta även namnet Lundkvist och signerade sedan alla egna konstverk med sina tre initialer, GSL. Paret bodde först i Stockholm och bildade familj. Dottern Mari föddes 1944 varpå familjen kortvarigt övergav innerstaden för Näsbypark i Täby. Därefter återflyttade man till Stockholm. Sonen Jonas föddes 1947. Under makens studieresa till Italien samma år kunde Gunvor vikariera i dennes ställe i lärartjänsten vid Konstfack. 1951 avreste hela familjen till syd- och mellaneuropa: först till Florens och Rom, därefter till Amsterdam, Bryssel, London och Paris. Åter i Stockholm 1952 kunde Gunvor Svensson Lundkvist återuppta konstnärsyrket efter att ha inrättat en ateljé i familjens våning på Södermalm.
Konstnärskap
1955 deltog Gunvor Svensson Lundkvist i en medaljtävling i Kungliga Myntkabinettets regi. Svensson Landkvist inkom med två bidrag, två bronsavgjutningar. Den ena föreställde författaren Tage Aurell och dennes romangestalt Martina, den andra var en gravyr till minne av Cajsa Warg med devisen "man tager om man så hafva kan" på myntets frånsida. Hon erhöll snart ett uppdrag från Svenska arbetsgivarföreningen och fick sedan Uppsala universitets uppdrag att utforma en relief efter arkeologen Mårten Stenberger. Hon utarbetade en minnesmedalj med motiv av Dag Hammarskjöld efter dennes bortgång 1961. Medaljen inköptes sedermera av Svenska Turistföreningen. En hel serie skulpturer med mottiv hämtade från cirkusens värld följde. Under det sena 1960-talet och början av 1970-talet strömmade beställningarna in. Musikaliska akademien ville ha en väggrelief över tonsättaren Hugo Alfvén. Denna kan beskådas på Kungliga operan, men var egentligen avsedd att pryda fasaden på Stockholms stadshus.
1974 flyttade Svensson Lundkvist sin ateljé från Enskede gamla skola till en stuga vid Kaknäs. Där fanns en större brännugn vilket möjliggjorde keramiska skulpturarbeten. Mellan 1969 och 1984 utförde Svensson Lundkvist Svenska akademiens minnespenning, ett årligt medaljarbete. 1977 utförde hon en relief över akademins ständige sekreterare, Karl Ragnar Gierow. Hon producerade även medaljen som utdelades för det första ekonomipriset vid Nobelfestligheterna 1969 samt en minnesmedalj över kung Gustaf VI Adolf vid dennes 90-årsdag, 1972. 1970-talet var en produktiv period. Motivkretsen växte. Bland annat färdigställde Gunnvor Svensson Lundkvist sviter med kvinno- och tredje världenmotiv. 1974 skilde sig Gunvor Svensson Lundkvist och inledde ett förhållande med Nicolai Herlofson. Paret flyttade till Täby där det bodde till 1981. Därefter bodde Svensson Lundkvist på Östermalm. Sin första separatutställning "Kvinnor i myt och verklighet" hade Gunvor Svensson Lundkvist på Galleri Cephus mars 1987. På samma galleri i oktober 1987 hade hon en andra utställning kallad "Cirkus".
Bibliografi
- Glock, Jonas. Gunvor Svensson Lundkvist : skulptur. Stockholm : Galleri Cepheus, 1992. ISBN 91-630-0853-X
- Lagerqvist, Lars O. Gunvor Svensson Lundkvist : medaljen, skulptur i miniatyr. Stockholm : Kungl. Myntkabinettet, 1999. ISBN 91-89256-01-8
