Gul
Från Rilpedia
Gul | ||
---|---|---|
— Färgkoordinater — | ||
HTML-färgnamn | Yellow | |
RGB hexadecimalt | #FFFF00 | |
RGBB | (r, g, b) | (255, 255, 0) |
CMYKH | (c, m, y, k) | (0, 0, 100, 0) |
Färg | Våglängdsområde | Frekvensområde |
---|---|---|
Röd | ~ 625-740 nm | ~ 480-405 THz |
orange | ~ 590-625 nm | ~ 510-480 THz |
Gul | ~ 565-590 nm | ~ 530-510 THz |
Grön | ~ 520-565 nm | ~ 580-530 THz |
Cyan | ~ 500-520 nm | ~ 600-580 THz |
Blå | ~ 450-500 nm | ~ 670-600 THz |
indigo | ~ 430-450 nm | ~ 700-670 THz |
Violett | ~ 380-430 nm | ~ 790-700 THz |
Gul är en färg som stimulerar både den gröna och den röda färgen i näthinnan, men inte den blåa. Ljus med en våglängd på ungefär 565-590 nm är gul, men en blandning av röda och gröna frekvenser, som att blanda brandgult och limegrönt ljus, eller rött och grönt blir också gult. Gul är en av primärfärgerna, och guls vetenskapligt definierade komplementfärg är blå. Inom måleri används lila som komplementfärg.
Gul är färgen för solsken och uppfattas som uttryckande optimism, upplysning, glädje, lycka, intellekt, och energi.[1][2] Gult är en instabil och spontan färg, så den passar inte bra för att antyda stabilitet och säkerhet.[1] Innebörden av guld är illumination, visdom och rikedom och guld symboliserar ofta hög kvalitet.[1] Gult kopplas ofta samman med mat.[1]
Innehåll |
Etymologi
Ordet gul och dess motsvarighet på flera andra germanska språk kan härledas tillbaka till ett indoeuropeiskt ord som kunde beteckna flera gula och gröna nyanser. Ordet guld är avlett från gul.
Gula pigment, färgämnen och substanser
Kadmium är upphov till kadmiumgul och ett antal andra gulaktiga pigment. Inom växtfärgning kan man erhålla gula nyanser med de flesta växter.
Praktisk användning
CMYK-systemet, som används till färgskrivare, är baserat på fyra färger, av dem är en gul.
Gul som signalfärg
Gult är den mittersta färgen i trafikljuset och har innebörden avvakta. En blinkande gul trafiksignal är en uppmaning om extra försiktighet. Standardiseringskommissionen har bestämt att en viss nyans av gult i Sverige ska markera risk, speciellt för personskador.[3] Gult kan påstås vara den färg som bäst symboliserar brådskefyllda förflyttningar.[4]. Väghållningsfordon och maskiner är ofta gula, så också ambulanser. Man använder ofta en speciell varningstejp för att markera exempelvis början på en trappa. Denna tejp består av lika breda gula och svarta sneda ränder.
Gul inom religion, folktro och kultur
I de flesta asiatiska kulturer är gult kejsarfärgen med många kulturella associationer som är de samma som purpur har i väst.
Gul inom buddhismen
Inom buddhismen förekommer färgen för att uttrycka mildhet.[5]
Gul i kinesisk kultur
Inom äldre kinesisk kultur associerades gult med jord av de fem grundläggande elementen och mitten av riktningarna och i det gamla Kina stod gult för ålderdomen.[6] Kineserna har försett gult med en övermakt utan motsvarighet någon annanstans i världen och det var kejsares färg under Mingdynastin och Qingdynastin.[2] Den kejserliga familjen i Kina betraktades som i rakt nedstigande led härstammande från Solen, som var helig, och därför hade kejsaren och hans söner ensamrätt att bära gult.[7][5]
Gul i indisk kultur
I Indien är gult färgen för Vaishyakasten eller jordbrukare och hinduer bär den för att fira vårfestivalen.[2]
Gul i japansk kultur
Under det japanska "Dynastikriget" 1357 bar krigare en gul krysantemum som en försäkran om mod.[2]
Gul i grekisk kultur
Gult förknippas med snabbhet eftersom den antika mytologins Merkurius, som hade guldvingar på sina sandaler och sin hjälm, var den kvicke budbärande guden.[4] Inom Greklands kultur betecknar gult sorg.[2]
Gul i aztekisk kultur
Inom aztekisk färgsymbolik symboliserade gult mat, eftersom det var färgen på majs, vilket var Aztekernas huvudsakliga föda.[2]
Gul inom kristendomen
I folkspråk i Europa associeras gult helt och hållet med något negativt.[8] Ursprunget är en gammalkristen hävd om att Judas Iskariot vid nattvarden bar gult och den färg hans mantel hade har efteråt fått uttrycka svindeln eller otillförlitligheten, som att vara utfattig och för pengar avyttra sina mentala förebilder..[8] Man har betecknat falskhet och besmittelse med gult och i Europa har det för det mesta representerat oärlighet och sjuklig smitta.[5][7] Pestfanan är gul och därmed har gult kommit att bli liktydigt med otäck plåga.[5][7][2] Gult representerar även dödssynden girighet i kristendomen.[2] Temperamentsläran kopplar samman gult med kroppsvätskan gul galla och gult betecknar i detta sammanhang koleriskt temperament.[6]
Gul i Frankrike
I Frankrikes kultur betecknar gult avundsjuka[2] och denna symbolik finns också i ett antal andra västländer. Under 900-talet målades bedragares och kriminellas dörrar gula i Frankrike.[2]
Gul inom politik
Gult är liberalismens symbol i många länder.[2]
Gul inom heraldik
Inom heraldiken används gul för att representera metallen guld. Guld/gul står för ära och lojalitet.[9] Senare kopplades betydelsen av gult samman med feghet.[1]
Gul som nationsfärg
Kinas första nationsflagga hade gul bakgrund, eftersom gult står för "mitten" i kinesisk kultur och det mandarinkinesiska namnet på landet är "mittens rike".
Andra innebörder
Nyanser
Guldgula nyanser bär löftet om en positiv framtid.[2]
Matt (smutsig) gul representerar uppmärksamhet, men också förfall, sjukdom, och avundsjuka, medan ljusgult associeras med intellekt, fräschör, och glädje.[1]
Se även
Källor
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 ”Color Meaning”. QSX Software Group. http://www.color-wheel-pro.com/color-meaning.html. Läst 28.08.2007.
- ↑ 2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 2,10 2,11 ”All About the Color YELLOW”. Sensational COLOR. http://www.sensationalcolor.com/content/view/1064/144/. Läst 02.09.2007.
- ↑ Nilson, K G: Färglära, Bonnier Fakta Bokförlag, 1982 "Färger som upplyser och varnar",, sid. 76. ISBN 91-34-50049-9.
- ↑ 4,0 4,1 Ryberg, Karl: Levande färger, ICA-förlaget AB, Västerås 1991 "Färgsignaler som alla känner igen",, sid. 49. ISBN 91-534-1452-7.
- ↑ 5,0 5,1 5,2 5,3 Ahnlund, Gunnila: FÄRG – känna och uppleva, LTs förlag, Stockholm 1986 "Färgen som symbolspråk",, sid. 18. ISBN 91-36-02326-4.
- ↑ 6,0 6,1 Peter Hallberg, Sven Sandström. ”färgsymbolik”. Nationalencyklopedins Internettjänst. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=177594. Läst 23.08.2007.
- ↑ 7,0 7,1 7,2 Ryberg, Karl: Levande färger, ICA-förlaget AB, Västerås 1991 "Färger som kulturella symbolbärare",, sid. 26 – 29. ISBN 91-534-1452-7.
- ↑ 8,0 8,1 Ryberg, Karl: Levande färger, ICA-förlaget AB, Västerås 1991 "Färg i språk och talesätt",, sid. 34 – 37 (38). ISBN 91-534-1452-7.
- ↑ Ryberg, Karl: Levande färger, ICA-förlaget AB, Västerås 1991 "Färg och heraldik",, sid. (29) 30 – 31. ISBN 91-534-1452-7.
Webbfärger | svart | silver | grå | vit | röd | bordeaux | purpur | fuchsia | grön | lime | olivgrön | gul | blå | marinblå | teal | aqua |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
black | silver | gray | white | red | maroon | purple | fuchsia | green | lime | olive | yellow | blue | navy | teal | aqua |