Gotlands garnison
Från Rilpedia
| colspan="2" style="background:#
b0c4de; text-align: center;" | Gotlands garnison |
|
|---|---|
 |
|
| Aktiv: | 1897–2005 |
| Land: | Sverige |
| Typ: | Garnison |
| Del av: | Försvarsmakten |
| Förläggningsort: | Visby |
Gotlands garnison eller Visby garnison var en paraplyorganisation för den militära närvaron på Gotland. Garnisonens historia kan sägas sträckas tillbaka till 1897 då Gotlands infanteriregemente blev förlagda i nybyggda kaserner på Visborgs slätt i Visby. Men den militära närvaron på Gotland har funnits sedan 1100-talet genom t ex Sundre kastal och Visby ringmur. Garnisonen sträckte sig över hela staden och inkluderade även Fårösund på norra Gotland samt övriga försvars etablissemang på Gotland.
Innehåll |
Historia
När garnisonen var som störst innehöll den förband som A 7, KA 3, Lv 2 och P 18 samt militärområdesstab. Flygvapnet och Marinen var representerade genom olika detachement, bla F 13 G. Genom att garnisonen ej har någon kontakt med fastlandet, har det i regel kunnat märkas på att garnisonens förband ej tillförts ny material i samma takt som förbanden på fastlandet. Garnisonens har fram tom år 2000 endast gynnats av 1900-talet försvarsbeslut, genom att man blivit tillförda nya förband. Men genom försvarsbeslutet 2000 avvecklades alla förband utom P 18. Även om P 18 kom att ingå i försvarsmakten fram till 2005, så upphörde den tidigare stridsvagnsutbildningen vid regementet och kom endast att utbilda mekaniserat infanteri.
Roma
Roma klosters kungsgård. Landshövding Johan Didrik Grönhagen uppförde 1732 en herrgårdsanläggning i kalksten bestående av en huvudbyggnad uppförd i två våningar samt ett par envånings flygelbyggnader. Materialet som byggnaderna uppfördes med hämtades från de intilliggande klostret, vilket framgår av de gotiska portalerna på flygelbyggnaderna. Fram tom 1822 tjänade anläggningen som bostad till Gotlands landshövdingar då man uppförde nytt resident inne i staden. 1937 togs anläggningen i bruk av militära ändamål i form av expeditioner, mässar och förläggningen till det krigsflygfält som anlades i närheten 1940. Fältet lades ned 1956 och fram tom 1997 användes anläggningen som sjukhusmaterialförråd.
Militär användning
- Krigsflygfält 1937–1956
- Sjukhusmatrielförråd 1956–1997
Visby
Kung Magnus väg 1
Kajserportsförrådet uppfördes 1836 och fungerade fram 1929 som tyghus. Mellan tiden 1929 och 1982 var det ett militärförråd, därav namnet. Idag ägs byggnaden av Gotlands kommun och disponeras av Fornsalen.
Militär användning
- Tyghus, 1836–1928
- Garage och motorverkstad, 1928–1940
- Förråd för Gotlands artilleriregemente, 1941–1982
Södertorg
I början av 1700-talet tog artilleriet i anspråk ett område intill ringmuren som fick benämningen artillerigården. Området användes av Gotlands artilleri fram tom 1892 och dess matsal fram tom 1909, då man överfördes till det nybyggda området vid Östra Hansegatan.
Militär användning
- Kronans artillerigård, 1726–1811
- Gotlands nationalbevärnings artilleribevärning, 1811–1861
- Gotlands nationalbevärnings artillerikår, 1861–1887
- Gotlands artillerikår, 1887–1892
Östra Hansegatan 28
1909 uppfördes ett etablissemang för artilleriet på Gotland efter särskilda anslag. Och skiljer sig från Arméförvaltningens övriga etablissemang i Sverige vilka uppfördes efter 1901 års härordnings byggnadsprogram. Totalt uppfördes ett 30-tal byggnader och tillfördes en ny kasern 1945, då luftvärnet förlade ett detachement till Gotland. 1978 flyttade Lv 2:s grundutbildning till Visborgs slätt och följdes av staben 1983. 1986 flyttade även A 7 ut från området för att förläggas till Visborgs slätt. Gotlands kommun övertog anläggningen 1988 och flyttade in viss egen verksamhet där. Till förbanden som var förlagda inom anläggningen tillhörde två stycken skjutfält, Martebo myr och Tofta.
Militär användning
- A 7 - Gotlands artillerikår, 1909–1975
- A 7 - Gotlands artilleriregemente, 1975–1986
- Lv 3 G - Stockholms luftvärnsregemente, 1945–1952
- Lv 2 G - Östgöta luftvärnsregemente, 1952–1961
- Lv 2 G - Gotlands luftvärnsdivision, 1961–1963
- Lv 2 - Gotlands luftvärnsdivision, 1963–1968
- Lv 2 - Gotlands luftvärnsbataljon, 1968–1978 (stab fram tom 1983)
Hamnplan 1
Kasern 1876 uppförde Wisby Mekaniska verkstad en byggnad på Hamnplan. Dess verksamhet upphörde 1884 och byggnaden övertogs 1887 av staten, som byggde om den till en kasern samt uppförde persedelförråd och stallar. Under 1970-talet byggdes anläggningen åter om, då man anpassade den till Högskolan på Gotland.
Militär användning
- Gotlands artillerikår 1888–1909
- Militärbefälhavarensstab 1888–1903, 1909–1928
Visborgs slätt
Visborgs slätt
1905 uppfördes kasernområdet vid Viborgs slätt efter 1901 års härordnings byggnadsprogram efter Fortifikationens typritningar för infanterietablissemang. Genom att anläggningen uppfördes i anslutning till den gamla lägerplatsen kom många dess byggnader att ingå i det nya etablissemanget. Totalt uppfördes ett 100-tal byggnader.
Militär användning
- I 27 - Gotlands infanteriregemente, 1887–1927
- I 18 - Gotlands infanterikår, 1928–1937
- I 18 - Gotlands infanteriregemente, 1937–1963
- MKG - Gotlands militärkommando, 1942–2000
- P 18 - Gotlands regemente, 1963–2005
- A 7 - Gotlands artilleriregemente, 1986–2000
- Lv 2 - Gotlands luftvärnsbataljon, 1978–1994 (from 1983 även stab)
- Lv 2 - Gotlands luftvärnskår, 1994–2000
- MDG - Gotlands militärdistrikt, 2000–2005
Langs väg 2
1925 uppförde Soldatmissionssällskapet ett soldathem. Soldathemmet var i drift fram till slutet av 1970-talet då man rev byggnaden. 1975 uppfördes ett nytt soldathem på Langs väg 2. Byggnaden har samma likheter med övriga byggnader på Viborgs slätt genom att den är byggd av fasadtegel. Verksamheten upphörde december 2001 och soldathemmet flyttade in i försvarsmaktens lokaler.
Tofta
Tofta skjutfält uppfördes efter att Kronan (staten) fick tillträde till marken 1898. Till en början uppfördes ett 40-tal byggnader vid lägerplatsen Blåhäll, som även kom att fungera som interneringsläger mellan åren 1915–1917. Lägret rev (brändes ner) 1984. Gotlands artillerikår hade sin premier skjutning 1898 och följdes av Gotlands infanteriregemente 1900. 1944 tillfördes Gotland ett detachement ur Göta pansarlivgarde vilket blev förlagda till Tofta.
Militäranvändning
- A 7 - Gotlands artilleriregemente 1898–2000
- I 27 - Gotlands infanteriregemente, 1900–1927
- I 18 - Gotlands infanterikår/regemente 1927–1963
- P 1 G - Göta pansarlivgarde 1944–1963
- P 18 - Gotlands regemente 1963–2005
Tingstäde
Intendenturförrådet. 1903 uppfördes ett intendurförråd i Tingstäde, området fick ett tiotal byggnader. Anläggningen har genom åren fungerat som intendentur-, tyg- och apoteksförråd.
Militär användning
- Förplägnadsmagasin i Tingstäde 1903–1943
- Arméns centralförråd i Tingstäde 1943–1949
- Arméns intendenturförråd i Tingstäde 1949–1966
- Militärområdets intendenturförråd i Tingstäde 1966–1982
- Materiel- och sjukvårdsförråd i Tingstäde 1982–2005
Tingsstäde läger uppfördes under 1910-talet med hjälp av några byggnader från lägret vid Visborgs slätt, men även av nybyggnation. Idag disponeras vissa delar av Hemvärnet.
Fårösund
Kustartilleridetachement
1905 förlades Fårösunds kustartilleridetachement till Fårösund vilka det samtidigt uppfördes etablissemang för. Etablissemanget ingick ej 1901 års härordnings byggnadsprogram och byggdes ej efter dess typritningar. Totalt uppfördes till en början ett 10-tal byggnader. Mellan 1919 och 1926 hyrde Fångvårdstyrelsen anläggningen, men kom aldrig att använda den för fångar. 1926 förlade Flygvapnet viss verksamhet till området. Vilket gjorde att man uppförde ytterligare byggnader samt en hangar. 1997 brann kasernen ner och området revs 1998 och idag finns endast hangaren kvar.
Militär användning
- Fårösunds kustartilleridetachement 1905–1919
- Fängelse 1919–1926
- Flygstyrelsen 1926–1938
- KA 3 - Gotlands kustartillerikår 1938–1976
- KA 3 - Gotlands kustartilleriregemente 1976–1996
Kronhagsgatan
1939 omlokaliserades KA 3 till nya kaserner på Kronhagsgatan i Fårösund. Området uppfördes efter 1940 års militära byggnadsutrednings typritningar och omfattade ett 80-tal byggnader. På området fanns sen tidigare en kasern från 1850-talet, kallad Franska kasern, vilken KA 3 inrättade ett förbandsmuseum i 1988. Genom att KA 3 avvecklades år 2000 efter försvarsbeslutet 2000, överfördes byggnaderna till Vasallen.
Militär användning
- KA 3 - Gotlands kustartillerikår, 1938–1976
- KA 3 - Gotlands kustartilleriregemente, 1976–2000
Källor och referenser
- Berg, Ejnar: Vyer från Kastaler, Kastell och Kaserner, Probus Förlag HB, 2004, sid. 76-100. ISBN 91-87184-75-3.
Denna artikel om en plats i Gotlands län behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
