Gotlands kustartilleriregemente
Från Rilpedia
colspan="2" style="background:#
27408b; color:white; text-align: center;" | Gotlands kustartilleriregemente |
|
---|---|
Aktiv: | 1937–2000 |
Land: | Sverige |
Lojalitet: | Försvarsmakten |
Försvarsgren: | Marinen |
Typ: | Kustartilleri |
Storlek: | Regemente |
Del av: | MKG (1942–1993) Milo M / MKG (1993–2000) |
Förläggningsort: | Fårösund |
Färger: | Blått och vitt |
Gotlands kustartilleriregemente, KA 3 var ett kustartilleriregemente inom svenska marinen som var förlagt i Fårösund på norra Gotland och ingående i Gotlands garnison. Uppsatt den 1 juli 1937, nedlagt genom försvarsbeslutet 2000 den 31 oktober 2000. Cirka 250 till 375 värnpliktiga utbildades årligen.[1]
Historia
Den militära närvaron i trakterna runt norra Gotland inleddes i samband med Krimkriget. Då blev Fårösund en strategiskt viktig plats. Engelsk och fransk flotta använde sundet som bas, etappstation och observationspunkt under kriget mot Ryssland.[1] Sveriges neutralitet hade ifrågasatts och både Tyskland och Ryssland krävde att Fårösund skulle befästas om neutraliteten skulle respekteras. Kustartilleriet kom till i början av 1900-talet och försvaret köpte upp mark och byggnader. En stor militär verksamhet byggdes upp på norra Gotland och så sent som 1986 byggdes en ny kasern med 48 förläggningsplatser.[1]
KA 3 bildades den 1 juli 1937 i Fårösund, cirka 55 km norr om Visby. Fyra kompanier under en major som utbildningsledare organiserades. Hela området var på 110 hektar och mellan 200-400 personer har varit verksamma på KA 3 som var Gotlands största arbetsplats. Den 6 juni 1939 klockan 08:00 på morgonen hissades flaggan framför kanslihuset för första gången. I december samma år mobiliserades kustartilleriet och den inkallade styrkan uppgick till cirka 1 000 man. I maj 1938 beslutade Riksdagen att 669 000 kronor skulle anvisas till byggande av tjänstebostäder vid Gotlands kustartillerikårs förläggning i Fårösund.[2]
Den 1 april 1960 i ett kungligt brev bestämdes det att Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår skulle ha gemensam chef och gemensamma stabs- och förvaltningsorgan i fred.
Den 31 oktober 2000 lades regementet officiellt ner. Regeringen beslutade år 2000 att garnisonsområdet med flygfält (Bunge flygfält) ska vara byggnadsminne. Fyra nedlagda regementen i Sverige har fått detta lagskydd. KA 3 blev därmed ett nationellt kulturarv.[1] Efter nedläggningen tog det statliga förvaltningsbolaget Vasallen över området, med uppgift att sälja eller hyra ut lokalerna till företagare. Bland annat finns där idag en filmstudio, Kustateljén, där det spelats in ett flertal välkända svenska filmer.
Organisation
Organisationen 1937 bestod av följande:[2]
- 1 komp, med utbildning för fast sjöfrontsartilleri
- 2 komp, med utbildning för fast luftvärnsartilleri
- 5 komp, med utbildning för rörligt sjöfrontsartilleri
- 8 komp, med utbildning för min-, signal- och båttjänst. Vid 8. komp placerades även ekonomi- och handräckningspersonal.
I slutet av 1940-talet ändrades benämningen av kompanierna till:
- 3 komp, med utbildning för tungt sjöfrontsartilleri.
- 14 komp, med utbildning för luftvärn- och lätt sjöfrontsartilleri, min-, signal- och båttjänst.
Namnbeteckning
Namn | Från | Till | |
---|---|---|---|
Fårösunds kustposition och Fårösunds kustartilleridetachement | 1904 | – | 1914 |
Fårösunds fästning och Fårösunds kustartilleridetachement | 1915 | – | 1919 |
Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår | 1937 | – | 1975 |
Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartilleriregemente | 1976 | – | 1993 |
Fårösunds Marinbrigad med Gotlands kustartilleriregemente | 1994 | – | 1997 |
Gotlands kustartilleriregemente | 1997 | – | 2000 |
Förbandschefer
Förbandchefer/Regementschefer på KA 3.[3]
Fårösunds kustposition och Fårösunds kustartilleridetachement (1904-1914)
- 1904 - 1908 - Kn Nils Vilhelm Bille
- 1908 - 1910 - Kn Olof Wilhelm Brogren
- 1910 - 1912 - Kn Lars Theodor Hasselgren
- 1912 - 1914 - Kn Nils Gustaf Henrik Wennerström
- 1914 - 1914 - Mj John Gustaf Johansson - Carell
- 1915 - 1915 - Kn Erik Gustaf Joel Ekström
Fårösunds fästning och Fårösunds kustartilleridetachement (1915-1919)
- 1915 - 1919 - Kn Erik Gustaf Joel Ekström
Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår (1938-1976)
- 1938 - 1941 - Öv Sven Gösta Möller
- 1941 - 1947 - Öv Emil Johan Cederlöf
- 1947 - 1951 - Öv Bo Erik Lindeberg
- 1951 - 1954 - Öv Sven Emil Haglund
- 1954 - 1957 - Öv Stig Adolf Stade
- 1957 - 1961 - Öv Carl Fredrik Gillberg
- 1961 - 1962 - Öv Karl Gustaf Birger Ehnrot
- 1962 - 1964 - Öv Carl Gunnar Eklund
- 1964 - 1966 - Öv Bo Gerhard Otto Varenius
- 1966 - 1971 - Öv Karl Erik Lyth
- 1971 - 1974 - Öv Jean-Carlos Oscar Edvard Danckwardt
- 1974 - 1976 - Öv Arne Nils Gösta Lundell
Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartilleriregemente (1976-1993)
- 1976 - 1980 - Öv Arne Nils Gösta Lundell
- 1980 - 1982 - Öv Torsten Reinhold Engberg
- 1982 - 1985 - Öv Urban Rune Sobéus
- 1985 - 1987 - Öv Sem Håkan Wilhelm Söderlindh
- 1987 - 1993 - Öv Anders Mikael Hammarskjöld
Fårösunds Marinbrigad med Gotlands kustartilleriregemente (1994-1997)
- 1994 - 1997 - Öv Sven Alfred Krister Arweström
Gotlands kustartilleriregemente (1997-2000)
- 1997 - 2000 - Öv Tommy Arne Jonsson
Se även
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 Owe Ronström, Britt Bjärhall & Carina Johansson (26 maj 2006). ”KA3 - Från KustArtilleri till KulturArv”. hgo.se. Högskolan på Gotland. http://mainweb.hgo.se/Forskning/kulturarv2001.nsf/e87d0871264c3011c1256ac6003dedd0/d33db5e4a4121d53c1256c91004356d9/Body/M2/KA3%20klar16dec02.doc!OpenElement. Läst 15 december 2008.
- ↑ 2,0 2,1 Kjell Olsson (18 juni 2008). ”Kustartilleriet på Gotland 1904 - 2000”. tjelvar.se. GMH - Gotlands Militärhistoria. http://www.tjelvar.se/forband/ka3/ka3-hist.htm. Läst 15 december 2008.
- ↑ ”Förbandschefer 1904 - 2000”. tjelvar.se. GMH - Gotlands Militärhistoria. 4 mars 2009. http://www.tjelvar.se/biografica/ka3-chefer.htm. Läst 15 december 2008.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gotlands kustartilleriregemente
|