Glömminge kyrka

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Glömminge kyrka: Exteriör

Glömminge kyrka är en kyrkobyggnad i Glömminge socken och Glömminge församlingÖland. Den ligger en knapp mil norr om Färjestaden och tillhör Växjö stift.

Innehåll

Kyrkobyggnaden

Altaret

Glömminge kyrka (bild) är belägen nedanför västra landborgen. Den är en ljus och rymlig salkyrka, välvd med trätunnvalv och försedd med stora rundbågiga fönster. Kyrkan har valmat sadeltak, i öster rakslutet kor och utbyggd sakristia, utformad 1819 efter ritningar av J. C. Serén. I väster finns ett försvarstorn från 1100-talet, förskjutet åt norr i förhållande till långhusets mittaxel och försedd med fyrsidig lanternin, också från 1819. I tornet finns flera våningar, dels välvda, dels med bjälklag, samt en trappa av smala hällar som skjuter ut ur muren i samma genialt enkla konstruktion som östra grindens klivstätta. På södra sidan en högt sittande ingång.

Golvet inne i kyrkan består delvis av medeltida och yngre gravstenar. På norra väggen finns fragment av en kalkmålning från 1400-talet.

Historik

Exteriör från sydväst

Av den medeltida stenkyrkan, kanske från mitten av 1100-talet, är förutom tornet även nordmuren och västgaveln bevarade. Tornet fick åtskilliga anordningar – som kryphål, högt placerad dörröppning – relaterade till dess funktion som försvarstorn. Omkring 1240 utvidgades kyrkan med en rymlig korsarm med portal i söder. Under 1300-talet tillkom ett långt rakslutet kor.

Sydmuren i denna korsarm blev begränsningslinje åt söder när kyrkan kraftigt ombyggdes 1819. Kyrkan förlängdes österut och omvandlades till den nuvarande salkyrkan. Byggnaden försågs med brutet tak över långhus och sakristia, och tornet kröntes med en fyrsidig lanternin, ett torn som alltså kom att stå asymmetriskt i förhållande till det mot söder utvidgade långhuset. 1852 sattes korsarmens sydportal igen, och en ny portal placerades centralt på sydfasaden. Vid renoveringen 1953 sattes sydportalen från 1852 igen och 1200-talsportalen återupptogs och restaurerades. I övrigt förblev exteriören oförändrad med putsade fasader och stora rundbågiga fönster. 1986 installerades en läktarunderbyggnad under läktarens norra del.

Inventarier

Dopfunt
Tornet

Orglar

  • 1641: Mäster Greger (Greger Orgelmakare), Norrköping, (d.1652) bygger en piporgel
  • 1672: Gregers orgelverk bränns eller förs bort vid danskarnas härjningar.

Läktarorgel

Läktarorgel
  • 1851: Orgelbyggare Sven Peter Petersson, Visby, bygger ett 11-stämmigt orgelpositiv med bihangspedal.
  • 1857: Orgelbyggare Nils Petter Petersson, Visby, bygger om orgeln.
  • 1933: Firma Olof Hammarberg, Göteborg, bygger en pneumatisk orgel med 14 stämmor.
  • 1954: Orgelbyggare Olof Rydén, Stockholm, bygger till orgeln.
  • 1961: Ytterligare tillbyggnad av Olof Rýdén.
  • 1983: Västbo orgelbyggeri, Långaryd, bygger en mekanisk orgel om 16 stämmor.

Disposition:

Manual I Manual II Pedalverk Koppel
Rörflöjt 8' Gedackt 8' Subbas 16' II/I
Principal 4' Salicional 8' Borduna 8' I/P
Traversflöjt 4' Spillpfeife 4' Koralbas 4’ II/P
Waldflöjt 2' Kvinta 2 2/3’ Fagott 16'
Mixtur III chor. Principal 2’
Mixtur IV chor. Ters 1 3/5’
Krumhorn 8’
Tremulant

Kororgel

Externa länkar och källor

Litteratur och källor

  • Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund 1973. ISBN 91-7114-046-8. 
  • Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6. 


Koordinater: 56°43′8″N 16°32′1″O / 56.71889, 16.53361

Personliga verktyg