Gibboner

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Gibboner
Hylobates lar
Systematik
Domän: Eukaryoter
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Däggdjur
Mammalia
Ordning: Primater
Primates
Underordning: Haplorrhini
Infraordning: Smalnäsor
Catarrhini
Överfamilj: Hominoidea
Familj: Gibboner
Vetenskapligt namn
§Hylobatidae
Auktor: Gray, 1870
Släkten
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Gibbonerna (Hylobatidae) är en familj i ordningen primater. De är i första hand växtätare men försmår inte insekter, småfåglar eller fågelägg. De har ofta vårdats i Europas djurparker. I nutiden är gibbonernas utbredning inskränkt till sydöstra delen av det tropiska Asien.

Innehåll

Anatomi

Gibboner är smärt byggda djur, som lever i regnskogarnas träd och är utrustade med armar av en högst ovanlig längd. Fingrarna når till marken, även när djuret står fullkomligt upprätt. Dessa armar används på ett säreget sätt. För att komma fram genom skogen från träd till träd klättrar eller springer gibbonen inte som andra apor, utan den hänger i armarna, sätter kroppen i svängning, släpper därpå taget för att genom luften fara fram till nästa gren. När den däremot undantagsvis skall röra sig på marken, kan den gå upprätt, stödjande på hela fotsulan, utan att använda armarna, såsom de övriga aporna gör. Denna armarnas utomordentliga längd utvecklas först efter fosterlivet.

Släktskap

Överensstämmelse mellan människan och gibbon även på senare fosterstadier är påfallande stor. Med människan och de andra människoartade aporna delar gibbonerna sådana viktiga karaktärer som moderkakans beskaffenhet, förekomsten av det maskformiga bihangetblindtarmen, bröstkorgens form, frånvaron av yttre svans och annat.

Uppträdande

Gibboner lever i större eller mindre sällskap. De har blivit berömda för sin sonora röst. Det är mycket väl möjligt att återge deras ljud i notskrift. En gibbon iakttogs börja med grundtonen E och gick upp en full oktav i halva toner.

Status

Flertalet arter är sårbara eller starkt hotade, oftast till följd av förfall eller förlust av sina skogshabitat. Gibbonarter omfattar Siamangen, den vanliga, vithänta Laren och hoolock gibboner. Siamangen, som är den största av de 13 arterna, utmärks av att ha två fingrar på var hand ihopfästa, därav generiskt och artnamn Symphalangus respektive syndactylus.

Systematik

Inre systematik

Familjen gibboner delas i följande släkten och arter:[1][2]

Hybrider

Många gibboner är svåra att identifiera enbart på pälsens färger och artas antingen efter sång eller genetik[3]. Dessa morfologiska oklarheter har lett till hybridisering i djurparker[4].

Yttre systematik

Gibboner tillhör överfamiljen Hominoidea som ibland kallas för människoapor och bildar systergruppen till familjen Hominidae. Ett förenklad kladogram över släktskapet inom överfamiljen visas här:

Hominoidea
├──gibboner (Hylobatidae)
│        ├──Nomascus
│        └──N.N.
│            ├──Symphalangus
│            └──N.N.
│               ├──Bunopithecus
│               └──Hylobates
└── Hominidae
      ├── Ponginae
      └── Homininae

Referenser

  1. Groves, C. (2005-11-16). Wilson, D. E., and Reeder, D. M. (utgivare). Mammal Species of the World (3 upplaga) online. Johns Hopkins University Press. s. 178-181. ISBN 0-801-88221-4.
  2. Geissmann, Thomas (December 1995). "Gibbon systematics and species identification" (http://gibbons.de/main/papers/pdf_files/1995gibbon_systematics_big.pdf PDF). International Zoo News 42: 467–501. besökt 15 augusti 2008.
  3. Tenaza, R. (1984). "Songs of hybrid gibbons (Hylobates lar × H. muelleri)". American Journal of Primatology 8 (3): 249–253. DOI:10.1002/ajp.1350080307. 
  4. Sugawara, K. (1979). "Sociological study of a wild group of hybrid baboons between Papio anubis and P. hamadryas in the Awash Valley, Ethiopia". Primates 20 (1): 21–56. DOI:10.1007/BF02373827. 

Externa länkar


Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg