Genetter
Från Rilpedia
| ?Genetter | |
|---|---|
 Genetta tigrina
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Rovdjur Carnivora |
| Familj: | Viverrider Viverridae |
| Släkte: | Genetter Genetta |
|
|
|
| §Genetta Auktor: G. Cuvier, 1816 |
|
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Genetter eller ginstkatter (Genetta) är ett släkte bland de till rovdjurens ordning hörande viverrider (Viverridae).
Innehåll |
Kännetecken
De kännetecknas genom mycket långsträckt kropp, en naken, längsgående strimma på fotsulorna, femtåiga fram- och bakfötter med indragbara klor, lång svans och medelstora öron.
Pälsen är vanligtvis grå eller beige med en påfallande svart mönstring. Det antas att det i varje art förekommer helt svarta individer. Dessa djur når en kroppslängd mellan 42 och 58 centimeter, en svanslängd mellan 39 och 53 centimeter samt en vikt mellan 1 och 3 kilogram.
Utbredning och habitat
Det finns omkring tio arter i släktet som lever i Afrika med undantag av en enda art som även förekommer i södra Europa och på Arabiska halvön. Deras habitat utgörs av båda öppna gräsmarker och täta skogar.
Levnadssätt
Genetter lever ensamma och är aktiva under natten. Under dagen vilar de i bergssprickor, i håligheter i träd eller i bon som lämnats av andra djur. De har bra förmåga att klättra men letar vanligtvis på marken efter föda.
Varje individ har ett territorium som är upp till 8 kvadratkilometer stort. Dessa revir kan överlappas men bara för individer av olika kön. De har möjligheten att avsöndra ett ämne som liknar mysk från sina analkörtlar. Dessutom har de olika läten för att kommunicera med artfränder.
Födan
Genetter är allätare och livnär sig av mindre ryggradsdjur, insekter och frukter. Ibland klättrar de i träd för att komma åt fåglar och deras ägg. På marken smyger de långsamt fram till bytet.
Fortplantning
Dessa djur kan fortplanta sig två gånger per år. Efter dräktigheten som varar i 56 till 77 dagar föder honan ett till fyra (oftast två eller tre) ungdjur. Honan har fullt ansvar för sina ungar. Hon tvättar dem, bär omkring dem i munnen och försvarar dem mot inkräktare, till och med mot ungarnas far om den skulle visa sig i honans närhet. Efter cirka två månader börjar ungarna med fast näring. De är efter ungefär två år könsmogna. Det finns inga säkra uppgifter om medellivslängden. Djur i fångenskap blev över 20 år gamla.
Arter
- Vanlig genett (Genetta genetta), förekommer i Spanien, Portugal och i stora delar av Afrika samt på den Arabiska halvön.
- Storfläckig genett (Genetta tigrina), lever i södra Afrika.
- Genetta maculata, betraktas ibland som samma art som Genetta tigrina.
- Genetta victoriae, förekommer i östra Kongo-Kinshasa och Uganda.
- Skogsgenett (Genetta servalina), finns i centrala och östra Afrika.
- Genetta angolensis, lever i Angola och Moçambique.
- Genetta cristata, förekommer i ett mindre område i Nigeria och Kamerun. Listas som hotad art.
- Genetta abyssinica, finns i Etiopien och angränsande regioner.
- Genetta thierryi, lever i savanner av västra Afrika.
- Genetta johnstoni, förekommer i västra Afrika, från Guinea till Ghana.
Ibland räknas även arten Osbornictis piscivora till genetter.
Källor
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Genetterna, 1904–1926 (Not).
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
Tryckta källor
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0-8018-5789-9
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Genetter
