Viverrider
Från Rilpedia
| ?Viverrider | |
|---|---|
 Binturong (Arctictis binturong)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Rovdjur Carnivora |
| Familj: | Viverrider Viverridae |
|
|
|
| §Viverridae Auktor: Gray, 1821 |
|
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Viverrider eller sibetdjur (Viverridae) är en familj i ordningen rovdjur med omkring 30 arter. De är små till medelstora och lever i södra Europa, Asien och Afrika. I andra regioner har de blivit införda av människan.
Innehåll |
Kännetecken
Viverrider påminner i viss mån om kattdjur men de skiljer sig från dessa genom en långsträckt och smal kropp med lång svans. Flera arter har en kännetecknande mönstring på pälsen med fläckar och strimmor men det finns även arter som är enfärgade. Även huvudet är långsträckt och i munnen finns 32 till 40 tänder. Öronen är små och oftast spetsiga. Fötterna har hos de flesta arterna fem tår med klor som kan dras in. I de flesta fall är svansen lång och yvig med tvärstrimmor eller annan mönstring. I närheten av analöppningen finns körtlar, som avsöndrar oljeartade starkt luktande vätskor, vilka samlas i särskilda behållare.
Beroende på art är kroppslängden mellan 35 och 95 centimeter, svanslängden mellan 13 och 90 centimeter och vikten mellan 0,6 och 20 kilogram.
Utbredning och habitat
De flesta arter finns i södra och sydöstra Asien. Där sträcker sig utbredningsområdet från Indien och södra Kina till Indonesien och Filippinerna. Viverrider lever även i hela Afrika och på Arabiska halvön. Arten vanlig genett finns dessutom i sydvästra Europa. Dessa djur lever vanligtvis i skogar men även i buskland och savann.
Levnadssätt
Vanligen är viverrider aktiva på natten. Under dagen vilar de i håligheter i träd eller i bon under jorden. Flera arter har god förmåga att klättra i träd men bara binturong har en gripsvans. Andra arter som sibetkatter vistas mera på marken. Vattengenett och utterpalmmård lever delvis i vatten.
Hos de flesta arterna lever varje individ ensam och utanför parningstiden undviker de kontakt med artfränder. Ett fåtal arter lever i par eller mindre familjegrupper. Oftast har varje exemplar sitt revir som markeras med sekret från analkörtlarna.
Föda
Viverrider är vanligen allätare. När de jagar smyger de fram till bytet och dödar rovet från baksidan. De äter till exempel mindre ryggradsdjur, insekter, maskar och fågelägg. Några arter livnär sig även av as. Dessutom ingår frukter och nöt i födan.
Fortplantning
I regel har honor förmåga att para sig två gånger per år och efter dräktigheten födds 1 till 6 ungdjur. Ungarnas ögon är vid födelsen slutna men kroppen bär redan hår. Livslängden för de flesta arterna ligger antagligen mellan 5 och 15 år.
Viverrider och människor
En del arter utnyttjas av människan ekonomiskt. Det gäller främst sibetkatter som producerar sibetolja i sina analkörtlar som används för att framställa parfym. Idag produceras dock sibetolja huvudsakligen på konstgjord väg. Indisk palmmård spelar en betydande roll i framställningen av kaffesorten Kopi Luwak. Köttet av några arter används som mat. Möjligtvis överfördes Sars-viruset på detta sätt från arten maskpalmmård till människan.
Det största hotet mot viverrider är förstörningen av deras levnadsområde. Huvudsakligen är det de arter som lever i skogen som hotas av skogsröjning i sina utbredningsområden. Vissa arter listas av IUCN som sårbara eller hotade.
Systematik
- underfamilj sibetkatter (Viverrinae)
- Viverra
- Civetter (Civettictis)
- Viverricula
- Genetter (Genetta)
- Osbornictis
- Afrikanska linsanger (Poiana)
- underfamilj linsanger (Prionodontinae)
- Prionodon
- underfamilj palmmårdar Paradoxurinae
- underfamilj Hemigalinae
- Bandad palmmård (Hemigalus)
- Owstons palmsibet (Chrotogale)
- Hoses palmsibet (Diplogale)
- Utterpalmmårdar (Cynogale)
Släktet Nandinia förs numera ibland till ett egen familj - Nandiniidae. Arterna Fossa, Falanok och Fanaloka (alla hemmahörande på Madagaskar) som tidigare ingick i viverriderna tillhör idag familjen Eupleridae.
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia.
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999, ISBN 0801857899
- Wilson, D. E., and D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, 2005, ISBN 0801882214
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Viverrider
