Värtagasverket
Från Rilpedia
Värtagasverket är ett gasverk i stadsdelen Hjorthagen, Stockholm som levererar stadsgas till Stockholms gasnät. Verket ägs och drivs av Fortum Värme. Gasen gjordes från början av kol och sedan 1971 av nafta i ett spaltgasverk. Gasverket kommer inom en snar framtid att läggas ner och bytas ut mot LNG (Liquid Natural Gas). Det är fortfarande inte bestämt varifrån gasen ska importeras.
Innehåll |
Historia
Stockholms första gasverk – Klaragasverket – började leverera gas till staden 18 december 1853. Efterfrågan på gas i Stockholm ökade rejält under 1880-talet och man insåg att Klaragasverkets kapacitet inte skulle räcka till. Ett av de tyngsta förslagen till nytt område för gasproduktion var Hjorthagen. Det fanns visserligen förslag på byggnation på Södermalm men utrymmet för en gasanläggning och storlek på kaj och djup för fartyg i Värtahamnen gjorde platsen i Hjorthagen till ett enkelt val för dåvarande styrelsen för Stockholms gasverk. Styrelsens iver för saken gjorde att stadsfullmäktige vid sitt sammanträde Luciadagen 1889 antog förslaget om ett nytt gasverk i Hjorthagen. Första spadtaget togs den 1 april 1890 därpå och 6 november 1893 kunde den väldiga anläggningens första fjärdedel tas i bruk och släppa ut gas på nätet.
Ansvarig projektledare blev Adolf Ahlsell och han kunde engagera kvalificerade och hängivna medarbetare. Gasteknikern Inge Pettersson, konstruktören Fredrik Enblom och verkschefen Arvid Knös som några exempel, men mest påfallande var en framstående ung arkitekt, Ferdinand Boberg.
Boberg skapade en gasproduktionsanläggning av hög arkitektonisk standard som än i dessa dagar präglas av de röda tegelhusens speciella dignitet. Det röda teglet kom från Haga tegelbruk utanför Enköping. Utformningen av byggnaderna visar vackra och välgjorda arbeten såsom de typiskt bobergska rundbågiga fönstren, mjukt välvda inåt. Under takkanten löper mönsterband i brunt och gult tegel.
Gasverket anlades i flera plan eftersom terrängen var så pass brant, utformad så att produktionen successivt kunde byggas ut till 240 000 kubikmeter per dygn. Den ursprungliga planen visar fyra gasklockor i Bobergs stil, men endast två blev byggda.
Den tekniska utrustningen för gasverket inköptes och levererades från brittiska och tyska leverantörer, inklusive den tredelade teleskopgasklockan med en rymd av 36 000 kubikmeter. Men byggnader och transportanordningar skulle byggas av svenska företag, helst från mekaniska verkstäder i Stockholm. Järnvägsspår leddes in från Värtans station, och för lossning och transport av kol byggdes ångdrivna kranar, hissar och linbanor.
Den andra gasklockan i området togs i bruk 1900. Även den klockan hade bobergsk omslutningsbyggnad av tegel. Den ansågs då vara världens största, med en volym av 65 000 kubikmeter. Och det behövdes, gastillverkningen hade mer än fördubblats under 1890-talet.
Värtagasverkets officiella invigning den 25 november 1893 förrättades av kung Oscar II i närvaro av kronprins Gustaf (V), prinsarna Carl och Eugen samt ett flertal andra medlemmar av kungahuset och stadens honoratiores. Från Stockholms centralstation hade ett specialtåg avgått via Värtabanan till Värtans station och därifrån växlats in på verkets egen bana. Ahlsell fick Nordstjärneorden och Boberg Vasaorden.
Gasklockor
- klocka 1, rymd 38 000 m³, byggd 1893, nedlagd på 1960-talet
- klocka 2, rymd 65 000 m³, byggd 1900, nedlagd 1992
- klocka 3, rymd 86 000 m³, byggd 1912, ännu i drift
- klocka 4, rymd 200 000 m³, byggd 1932, ännu i drift
- klocka 5, rymd 100 000 m³, byggd 1972, ännu i drift
Klocka 1–3 är våtgasklockor av teleskoptyp med 3 koppar, 1:an och 2:an är inbyggda i tegelhus. Klocka 4 är en torrgasklocka med en kolv som rör sig i "tunnan" med en slaglängd på 88 meter. Klocka 5 ("kulan") är en tryckgasklocka utan rörliga delar med maxtryck 16 bar.
Framtid
Fortum har 2006 planer på att byta ut stadsgasen mot naturgas och lägga ner Värtagasverket. Området skulle då frigöras för stadsbyggnad. Det nya gasverket planeras att förläggas till Högdalen söder om Stockholm.
Strax utanför Wien har ett hundraårigt gasverk, mycket likt Värtan, omvandlats till bostäder och kontor.
