Ganymedes (måne)
Från Rilpedia
 |
|||||||
|
Upptäckt
|
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Upptäckt av | G. Galilei, S. Marius | ||||||
| Upptäcktsdatum | 11 januari 1610 | ||||||
|
Beteckningar
|
|||||||
| Alternativa namn | Jupiter III | ||||||
| Perijove | 1 069 200 km | ||||||
| Apojove | 1 071 600 km | ||||||
| Omloppsbanans medelradie | 1 070 400 km[1] | ||||||
| Excentricitet | 0,0013[1] | ||||||
| Omloppstid | 7,15455296 dygn[1] | ||||||
| Medelhastighet i banan | 10 880 km/s | ||||||
| Inklination | 0,20° (i förh.t. Jupiters ekvator)[1] | ||||||
| Måne till | Jupiter | ||||||
|
Fysikaliska data
|
|||||||
| Medelradie | 2634,1 ± 0,3 km (0,413 jordar) | ||||||
| Ytarea | 87,0 miljoner km2 (0,171 jordar) | ||||||
| Volym | 7,6×1010 km3 (0,0704 jordar) | ||||||
| Massa | 1,4819×1023 kg (0,025 jordar) | ||||||
| Medeldensitet | 1,942 | ||||||
| Ytgravitation vid ekvatorn | 1,428 | ||||||
| Flykthastighet | 2,741 | ||||||
| Rotationsperiod | Synkron | ||||||
| Albedo | 0,43 | ||||||
| Yttemperatur Kelvin |
|
||||||
|
Atmosfär
|
|||||||
| Tryck vid ytan | spår | ||||||
| Sammansättning | syre | ||||||
 Hitta fler artiklar om Astronomi med Astronomiportalen
|
|||||||
Ganymedes är den största av Jupiters månar och den största månen i hela solsystemet. Den har en diameter på omkring 5 200 kilometer och gör den därmed större än planeten Merkurius, dvärgplaneten Pluto och asteroiden 90377 Sedna. Den har dock endast ungefär halva Merkurius massa.
Månen är uppkallad efter Ganymedes, en trojansk prins, som enligt myten blev bortförd av Zeus till gudarnas boning Olympos, där han verkade som munskänk.
Ganymedes yta är stenig och är full av kratrar. Den har som de flesta månar ingen atmosfär, vilket gör den helt sårbar för kometer.
Den 16 december 2000 meddelade NASA att det kan finnas ett hav under Ganymedes istäckta yta.
Utforskning
De första rymdsonder som besökte Ganymedes var Pioneer 10 och Pioneer 11 på 1970-talet, vilka inte gav mycket information. Rymdsonderna Voyager 1 och Voyager 2 passerade båda Ganymedes 1979 och kunde bestämma dess storlek och mann fann att Ganymedes var större än Titan vilken man tidigare hade trott varit större.
1995 gick Galileo in i bana runt Jupiter och gjorde mellan 1996 och 2000 sex nära passeringar av Ganymedes. Den närmsta passeringen var 264 km över ytan. Galileo upptäckte magnetfältet och att Ganymedes har en ocean samt tog även många bilder.
Efter Galileo har rymdsonden New Horizons passerat på sing väg mot Pluto och en topografikarta gjordes.
 Ganymedes terräng, tagen av rymdsonden Galileo |
 Ganymedes i genomskärning |
Referens
- ↑ 1,0 1,1 1,2 1,3 ”Planetary Satellite Mean Orbital Parameters”. Jet Propulsion Laboratory, California Institute of Technology. http://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_elem.
- ↑ 2,0 2,1 Delitsky, Mona L.; Lane, Arthur L. (1998). "Ice chemistry of Galilean satellites" (pdf). J.of Geophys. Res. 103 (E13): 31,391–31,403. DOI:10.1029/1998JE900020.
- ↑ Orton, G.S.; Spencer, G.R.; Travis, L.D. et.al. (1996). "Galileo Photopolarimeter-radiometer observations of Jupiter and the Galilean Satellites". Science 274: 389–391. DOI:10.1126/science.274.5286.389.
|
|||||||||||
