Galizien
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar om den centraleuropeiska historiska regionen Galizien. För den spanska autonoma regionen, se Galicien.
Galizien (ukrainska: Галичина, Halytjyna; polska: Galicja; tyska: Galizien), även Rödryssland, är en historisk region i centrala Europa, sedan 1945 delad mellan Ukraina (till 1991 Ukrainska SSR i Sovjetunionen) och Polen.
Innehåll |
Historia
Inom Österrike
Vid Polen-Litauens första och tredje delningar, 1772 och 1795, utgjorde Österrike den tredje parten jämte Ryssland och Preussen. Av de polska områden som Österrike tillmäktade sig bildades Konungariket Galizien och Lodomerien (ukrainska: Halytjyna i Volodymyrija; polska: Galicja i Lodomeria), vilket 1772-1918 utgjorde det nordligaste kronlandet inom det habsburgska riket. Staden Lemberg (ukrainska: Lviv; polska: Lwów) var områdets huvudstad.
År 1863 utbröt uppror i de ryska delarna av Polen. I de österrikiska delarna proklamerades undantagstillstånd 1864-1865. Tillståndet i Galizien och Lodomerien var betydligt lugnare och gynnsammare än i de ryska och preussiska delarna av Polen även framöver. Polackerna verkade vid denna tid, till skillnad från sina gelikar inom Ryssland, för autonomi inom Österrike, ej självständighet. Galizien och Lodomerien tillhörde efter delningen i Österrike och Ungern 1867 den österrikiska rikshälften, och blev 1873 de facto en autonom provins inom Österrike. Polska blev kronlandets officiella språk vid sidan av tyskan; ukrainskan förde emellertid en mer tynande tillvaro.
Från 1880-talet och framåt var emigrationen betydande, först till Tyskland, sedan, i större skala, till Förenta staterna, Brasilien och Kanada.
År 1902 var Galizien och Lodomeriens areal 78 532 km², folkmängden 7 495 606. De etniska grupperna var 1900:
De största religiösa grupperna vid denna tid var romerska-katoliker 45 procent, ortodoxa 41,5 procent och judar 11 procent.[2]
Första världskriget
Under första världskriget blev Galizien skådeplats för häftiga strider mellan å ena sidan Österrike-Ungern och Tyskland och å andra sidan Ryssland. Under 1914 erövrade Ryssland stora delar av landet men 1915 års tysk-österrikiska offensiv innebar att landet ånyo kontrollerades av österrikarna.
Mellankrigstiden
År 1918 införlivades västra Galizien i det restaurerade Polen emedan den östra, ukrainskbefolkade delen, kortvarigt utgjorde den självständiga staten "Västukrainska nationella republiken". Under det polsk-sovjetiska kriget (1919-1921) bildades temporärt Galiziska SSR inom Sovjetunionen. Krigets utfall blev emellertid det att hela det före detta kronlandet Galizien och Lodomerien införlivades i Polen 1921; detta faktum erkändes trots ukrainska protester internationellt 1923. Ukrainarna inom Galizien och Lodeomerien utgjorde nära 15 procent av Polens befolkning under mellankrigstiden. Förhållandet mellan polacker och ukrainare försämrades gradvis under denna tid, mycket beroende på den polska statens politik mot minoritetsgrupperingar.
Andra världskriget
Molotov-Ribbentroppakten 1939 innebar för Galiziens del att området delades i två hälfter, i stora drag längs den etniska gränsen mellan polacker och ukrainare. Den västra delen blev en del av Generalguvernementet under det nazistiska Tyska riket medan den östra delen införlivades i Ukrainska SSR inom Sovjetunionen. Inom den såväl de tyska som sovjetiska delarna drabbades befolkningen hårt av förföljelser. År 1941 hamnade hela Galizien under tysk ockupation då tyskarna på midsommarafton 1941 angrep Sovjetunionen (Operation Barbarossa). Hela Galizien utgjorde "distriktet Galizien" inom generalguvernementet fram till röda arméns intåg i området 1944/1945. Under kriget var motsättningarna mellan polacker och ukrainare fortsatt stora.
Under åren 1944-1947 bedrev såväl sovjeter som polacker etnisk rensning i området.[3] En av de större aktionerna på polskt territorium gick under namnet Operation Wisła. Sedan 1945 är landet ånyo delat mellan Polen och Sovjetunionen (1945-1991), Ukraina från 1991.
Heraldik
Galiziens vapen: i blått fält med röd bjälke delad sköld, svart korp över tre gyllene kronor, två över en. Under senare medeltid och renässans förekommer ibland den nedre delen, de tre kronorna, som ett heraldiskt inslag i vapen med anknytning till samhällsförvaltning i hela Galizien, till exempel på ulica Kanoniczna i Kraków.
Städer
- Belz (polska: Bełz)
- Chrzanów
- Kraków (tyska: Krakau)
- Lviv (polska: Lwów; tyska: Lemberg; ryska: Lvov)
- Oświęcim (tyska: Auschwitz)
- Przemyśl (ukrainska: Peremysjl; tyska: Prömsel)
- Ivano-Frankivsk (Stanyslaviv; polska: Stanisławów; tyska: Stanislau)
- Ternopil (polska: Tarnopol; ryska: Ternopol)
- Drohobytj (polska: Drohobycz)
Referenser
- ↑ Nordisk familjebok (1908), band 9, s. 600 (länk)
- ↑ Nordisk familjebok (1908), band 9, s. 600 (länk). Observera att NF ger motstridiga uppgifter vad beträffar judarnas antal.
- ↑ To Resolve the Ukrainian Question Once and for All: The Ethnic Cleansing of Ukrainians in Poland, 1943-1947. Timothy Snyder, Journal of Cold War Studies, Spring 1999.
