Gösta Malm
Från Rilpedia
Carl Gösta (Gustaf) Oscar Malm, född 11 maj 1873, död 11 januari 1965, var en svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör, politiker och ämbetsman, far till Einar Malm.
Malm blev student 1891, utexaminerad från Kungliga Tekniska högskolans avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst 1895, blev löjtnant i Väg- och vattenbyggnadskåren 1901, avancerade där till major 1916 och tog avsked 1917. Efter att ha tjänstgjort bland annat som arbetschef vid anläggning av vattenledning, kloaker och gator i Oxelösund anställdes han 1899 vid Stockholms vattenledning, vars chef då var Fredrik Vilhelm Hansen, med vilken han sedan kom att i många år samarbeta. Han var sålunda arbetschef för anläggningen av Stockholms nya vattenledningsverk vid Norsborg 1901-05, blev arbetschef vid Trollhätte kraftverksbyggnader 1906 och för Trollhätte kanals ombyggnad 1909 samt underdirektör för Trollhätte kanal- och vattenverk samma år, förordnades 1910 till överingenjör och var 1910-14 chef för Vattenfallsstyrelsens byggnadsbyrå.
Det var en för svenska förhållanden mindre vanlig ingenjörsgärning, som han fullgjorde under denna 15-årsperiod, då han såsom teknisk ledare för såväl konstruktions- som byggnadsarbetena medhann ej endast fullbordandet av Norsborgsverket och Trollhätte kraftverks två första utbyggnader samt till väsentligaste delar ombyggnaden av Trollhätte kanal, utan även utförandet av Porjus kraftverk och i huvudsak Älvkarleby kraftverk. Åren 1914-17 var han verkställande direktör i AB Skånska Cementgjuteriet. Han var under tre perioder, från 1916 till 1928, landshövding i Norrbottens län och ägnade sig som sådan särskilt åt länets kommunikationsfrågor.
Malm var 27 oktober 1920-13 oktober 1921 handelsminister i Louis De Geers och Oscar von Sydows ministärer samt var socialminister i Ernst Tryggers ministär 19 april 1923-18 oktober 1924 och var opolitiskt tillsatt. Han var ordförande 1911-13 i Svenska Teknologföreningens avdelning för väg- och vattenbyggnadskonst och 1915-16 i föreningen, ledamot av Statens järnvägars trafikråd 1916-18, ordförande i betongbronämnden 1917-21, i statsbaneekonomikommissionen 1920-21 samt för sakkunnige för maskinell vägtrafik 1920-23. Efter denna tid hade han diverse utredningsuppdrag och var även tekniskt sakkunnig.
Malm publicerade tekniska avhandlingar och redogörelser för av honom utförda byggnadsföretag (bland annat del III, avdelning l i "Trollhättan, dess kanal- och kraftverk") samt artiklar i "Teknisk tidskrift" m.m. År 1963 utkom självbiografin I mina krafts dagar. Han blev 1919 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), tilldelades 1943 IVA:s stora guldmedalj "för hans insatser som vattenkraftbyggare, för vägväsendet och särskilt för tekniskt-vetenskaplig forskning "[1] och utsågs 1944 till teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1944.[2]
Företrädare: Fredrik Wilhelm Thorsson |
Sveriges handelsminister 1920–1921 |
Efterträdare: Carl Svensson |
Företrädare: Herman Lindqvist |
Sveriges socialminister 1923–1924 |
Efterträdare: Gustav Möller |
Källor
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Malm, Karl Oskar Gustaf (Gösta), 1904–1926 (Not).
- ↑ ”Samtliga innehavare av Stora guldmedaljen”. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. http://iva.ntier.se/Verksamhet/Utmarkelser/Stora-guldmedaljen/Samtliga-innehavare-av-Stora-guldmedaljen/. Läst 17 april 2009.
- ↑ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008, läst 12 april 2009