Fysikalen
Från Rilpedia
Fysikalen, ursprungligen Fysiksektionens jubileumsspex, är en spexorganisation under Fysiksektionen vid Tekniska Högskolans Studentkår. De har sedan debuten 1982 satt upp en spexproduktion vartannat år på teatrar i centrala Stockholm, däribland Scalateatern, Södra Teatern, Vasateatern och Boulevardteatern.
Fysikalen har åkt på turné till städer som Helsingfors, Västerås, Linköping, Kristinehamn och Karlstad.
Några berömda Fysikalenveteraner är operasångaren Gunnar Lundberg d. y., astronauten Christer Fuglesang, professor Kimmo Eriksson, skeptikern Jesper Jerkert, IT-entreprenören Mattias Söderhielm, svenska mästaren i amerikansk fotboll Marcus Elander, tv-profilen Tore Kullgren och Teknik-SM-mästarna Gunnar Elvers och Mikael Sterner. Stabsledningen för Fysikalen 2009-2010 består av Patriq Banach, Lukas Skoglund och Birger Vaksdal.
Innehåll |
Historia
Fysikalen har gett följande uppsättningar:
- 1982: Kristina eller Äppelkriget
- 1984: Marie Antoinette eller Revolutionsschlagerfestivalen
- 1986: Wagner eller En fluga på halsen
- 1988: Ivan III eller A Tsar is Born
- 1990: Shakespeare eller inte Shakespeare, det är frågan
- 1992: Leonardo och därmed pasta!
- 1994: Billy the Kid eller Det lilla buset på prärien
- 1996: Gandhi eller Två år i varje kast
- 1998: Jeanne d'Arc eller En välgrillad fransyska
- 2000: Bellman - the Movitz
- 2002: Echnaton - känd från Tebe
- 2004: Anastasia - den sista tjejtsaren
- 2006: Osman - eller Osams i Bysans
- 2008: Cortés - eller Spex-mex med stark aztekånger
År 1992 sattes Jubileumsfysikalen I upp för att fira Fysikalens tioårsjubileum. Hela spexet, inklusive rollpersoner och repliker, var ett sammelsurium av de fem första spexen, som hade sytts ihop till en gemensam handling med hjälp av mindre bitar nyskrivet material. Motsvarande gjordes för de följande fem spexen år 2001 under namnet 2001 - En spexodyssée.
Manus till Fysikalens spex har i två omgångar utgivits i bokform, den första innehållande Kristina till Shakespeare[1] och den andra innehållande Leonardo till Bellman samt Jubileumsfysikalen I[2]
Se även
Referenser
- ↑ Fysikalen I-V eller Världshistoriens fem största spex, 1992. ISBN 91-630-0922-6.
- ↑ Fysikalen VI-X eller Fem av världshistoriens tio största spex, 2001. ISBN 91-631-1168-3.
