Frikyrka
Från Rilpedia
En frikyrka är i ordets ursprungliga betydelse ett kristet trossamfund där medlemskapet bygger på frivillighet. Termen används ofta som motsats till statskyrka.
Ordet används ibland även som motsats till folkkyrka vilket kan förklara att exempelvis de ortodoxa kyrkorna och den romersk-katolska kyrkan inte brukar kallas frikyrkor i protestantiska länder.
I en ännu snävare betydelse betecknar ordet "frikyrka" eller "frikyrklig" en viss teologisk tradition, som förekommit i de traditionella frikyrkorna. Denna kännetecknas av evangelikala och lågkyrkliga inslag, med betoning på personlig omvändelse och lekmannaengagemang. I denna mening faller även de lutherska frikyrkorna bort.
Innehåll |
Frikyrkosamfund i Sverige
Följande samfund är medlemmar i Sveriges Frikyrkosamråd.[1]
- Adventistsamfundet
- Evangeliska Frikyrkan
- Frälsningsarmén
- Metodistkyrkan
- Pingst - Fria församlingar i samverkan
- Svenska Alliansmissionen
- Svenska Baptistsamfundet
- Svenska Missionskyrkan
- Vineyard Norden
Svensk historia
Frikyrkorörelsen är en stor svensk folkrörelse. Den har sina rötter i pietismen på 1700-talet och det oorganiserade "läseriet" under tidigt 1800-tal. Influenser hämtades också från anglosaxiska väckelserörelser, såsom metodismen och väckelseevangelister som Moody. Organiserade rörelser började framträda i mitten av 1800-talet (den så kallade nyevangeliska väckelsen): Delar av denna rörelse, däribland Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS), behöll sina organisatoriska band till Svenska kyrkan och räknas därför inte som frikyrkor. Andra, såsom Svenska Missionskyrkan, klippte banden och bildade egna trossamfund, frikyrkor.
Särdrag
Enligt vad som presenteras i den teologiska tidskriften Tro & Liv, nummer 1, 2008, utmärker sig frikyrkorörelsen av:
- Delvis gemensamt ursprung
- Frivillighet i medlemskap
- Inga territorialprinciper för medlemskap
- Platt beslutsstruktur, långt ifrån hierarkiska strukturer som kan finnas i andra kyrkotraditioner
- Frivilliga arbetsinsatser, där få personer erhåller ersättning för sin insats
- Frihet kan också röra gudstjänstformen
- Bibelns auktoritet framhävs
- En stark missionsverksamhet anses viktig
- Predikokultur betecknas som intensiv och syftar till personligt fördjupat lärjungaskap
Källor
- Gustafsson, Berndt: Svensk kyrkohistoria. Plus Ultra, Vänersborg 1983
- Walan, Bror: Året 1878. Gummessons 1978
- Begreppet frikyrka lever och mår bra, debattartikel i Dagen, 2008-02-07. Länk kontrollerad 2008-02-22.
Referenser
- ↑ Sveriges Frikyrkoråds hemsida Kontrollerad 2008-02-22]
