Från Rilpedia

Fröknarna von Pahlen är en romansvit i sju delar skriven av Agnes von Krusenstjerna. Böckerna utkom mellan åren 1930 och 1935. De olika delarna heter Den blå rullgardinen, Kvinnogatan, Höstens skuggor, Porten vid Johannes, Älskande par, Bröllop på Ekered och Av samma blod. Romansvitens två huvudkaraktärer heter Petra och Angela von Pahlen och genom de sju böckerna får vi följa dessa två kvinnor och fler medlemmar ur ätten von Pahlen och även andra människor som har anknytning till dem. Romansviten ledde med sina öppna sexuella skildringar till Krusenstjernafejden. Böckerna filmatiserades 1964 under namnet Älskande par med Mai Zetterling som regissör.

Innehåll 1 Krusenstjernafejden 2 Romansviten 2.1 Den blå rullgardinen 2.2 Kvinnogatan 2.3 Höstens skuggor 2.4 Porten vid Johannes 2.5 Älskande par 2.6 Bröllop på Ekered 2.7 Av samma blod 3 Karaktärerna 3.1 Ätten von Pahlen 3.2 Familjen Levin 3.3 Familjen Landborg 3.4 Familjen Holmström 3.5 Familjen Meller 3.6 Familjen Macson 4 Referenser

Krusenstjernafejden

Sviten om fröknarna von Pahlen skapade stor kontrovers i Sverige i och med att de öppet behandlade sexuella teman och även homosexualitet. Detta ledde till vad som kom att kallas Krusenstjernafejden, eller von Pahlenfejden. Krusenstjernafejden pågick under två år (1933–1935) och var en allmän kamp om litteraturens och diktningens relation gentemot de etiska och moraliska normerna som var gällande i dåtidens samhälle.

Bonniers som hade varit von Krusenstjernas förläggare sedan debuten, refuserade den fjärde delen av sviten, Porten vid Johannes – fram till dess hade det förefallit vara en relativt normal familjeroman, men i fjärde delen blir de sexuella motiven tydligare samtidigt som satir mot homosexualitet och krigisk nationalism tar stor plats. Bonniers begärde strykningar – en del av de aktuella satiriska avsnitten hade med stor sannolikhet författats av David Sprengel, de avviker stilistiskt och psykologiskt från verket som helhet. von Krusenstjerna vägrade godta några strykningar (genom sitt ombud Sprengel) och romanen erbjöds till det nystartade, kulturradikala förlaget Spektrum.^[1] När Porten vid Johannes kom ut där i slutet av 1933 möttes den av en ihållande tystnad i pressen: en välorganiserad kritikerbojkott. Karin Boye var den första som tog upp boken och hon påpekade samtidigt att man uppenbarligen försökte tiga ihjäl den. Därmed kunde debatten ta fart. Spektrum passade samtidigt på att trycka en olicensierad extraupplaga av delarna 4 och 5, för vilken man aldrig ersatte författaren; den kom att sälja betydligt bättre än den legala upplagan.

I konflikten hade von Krusenstjerna bland annat stöd av diktarna Eyvind Johnson, Johannes Edfelt, Elmer Diktonius och inte minst Boye, som drog paralleller till den censur som rådde mot viss litteratur i Nazityskland. Krusenstjerna hade också stöd av journalisten och liberalen Torgny Segerstedt. Krusenstjernafejden nådde sin klimax 1935 på den diktarkonferens som hölls i Sigtuna, där ett av diskussionämnena var diktning och moral. Centrala aspekter i fejden som helhet var kvinnors rättighet att verbalt uttrycka sig fritt och kampen kring en friare sexualmoral.^[2].

Romansviten

Den blå rullgardinen

Angela von Pahlen är elva år och har precis blivit föräldralös, hon ska tas om hand av någon ur sin släkt. Båda flickans farbröders fruar, Lilian von Pahlen och Betty von Pahlen vill åta sig ansvaret, men det slutar med att flickans ogifta faster, den 27-åriga Petra von Pahlen blir flickans fostermor. Så kommer det sig att Angela får bo på Eka herrgård i Småland, där hon snart känner sig som hemma. Boken är mycket en barndomsskildring av Angelas tid som ung flicka.

Genom bokens gång växer Angela upp och är i slutet 14 år. Petra bestämmer sig för att de ska flytta upp till Stockholm, då Angela ska börja i en riktig skola. Tidigare har hon tillsammans med sina kusiner läst för guvernant, men har nu blivit för gammal för det.

Kvinnogatan

Året är 1911. Angela von Pahlen har slutat skolan i ett privat läroverk i Stockholm och ska skickas i väg till en hushållsskola vid namn Prästkragen, där hon ska lära sig kvinnosysslor som man bör kunna i det kommande vuxenlivet. Under sin vistelse på hushållsskolan lär Angela känna Stanny Landborg och de kommer snabbt nära varandra. Boken skildrar Angelas tid på hushållsskolan och de människor hon möter och vi får ta del av deras livshistorier. Efter en tid borta bestämmer hon sig för att åka och hälsa på Petra, som flyttat tillbaka till Eka herrgård när Angela åkt till hushållsskolan. Det slutar med att hon blir kvar på Eka och hoppar av hushållsskolan.

Höstens skuggor

Till det lilla samhället nere i Småland kommer en kringresande pastor, Josef Wahlbom han bestämmer sig för att stanna en tid för att sprida guds ord. Han inackorderar sig hos arrendatorfamiljen på Eka herrgård. Arrendatorfrun Adele blir förtjust i Josef och de inleder en intensiv sexuell förbindelse.

I den här boken står Petra von Pahlens öde i centrum. Petra börjar för första gången lägga märke till sin arrendator Tord och inser att han är en intagande man och snart inleder de en liten ”romans”, då även arrendatorn har fattat tycke för Petra. Adele luskar ut hur det ligger till och bestämmer sig för att hämnas på Petra, detta genom att slunga en sten i huvudet på henne när hon är ute på promenad. Petra blir liggande medvetslös och sjuk i feber och är nära döden, men efter några dygn vaknar hon upp.

Porten vid Johannes

Älskande par

Bröllop på Ekered

Av samma blod

Karaktärerna

Ätten von Pahlen

• Petra – Peter, Hans och Hugos lillasyster. Ogift, bosatt på Eka herrgård i Småland. En av huvudpersonerna i romanserien.
• Peter – äldre bror till Petra, bosatt i Stockholm.
• Lillian – Peters fru.
• Stellan – Peter och Lillians son, homosexuell konstnär.
• Paula – Peter och Lillians dotter.
• Hans – bror till Petra och Peter, godsägare, bosatt på godset Ekered i Småland. Bor granne med sin syster Petra.
• Betty – Hans fru (judinna).
• Sven – Hans och Bettys äldsta son.
• Gotthard – Hans och Bettys yngsta son.
• Edla – Hans och Bettys dotter. En begåvad flicka som i de senare romandelarna studerar vidare till lärarinna.
• Hugo – bror till Hans, Peter och Petra. Död sedan några år tillbaka när romansviten börjar. Hans dotter Angela kommer att tas om hand om av hans lillasyster Petra.
• Lucie – Hugos fru, även hon död.
• Angela – Föräldralös liten flicka som tas om hand av sin faster. Utgör en av huvudkaraktärerna i romanserien.
• Johan – lätt efterbliven man som bor i närheten av Eka herrgård. Nära släkting till Petra.

Familjen Levin

• Benno Levin – far till Betty von Pahlen och Jacob Levin. Läkare, bosatt i Stockholm.
• Jacob Levin – bror till Betty von Pahlen. Driftig kvinnoläkare, som drömmer om ett eget förstklassigt förlossningshem.
• Sally Levin – Jacobs fru.

Familjen Landborg

• Stanny – en flicka som Angela lär känna när hon är på hushållsskolan i Kvinnogatan.
• Bernhard – Stannys äldre bror som hon förälskar sig i.
• Isabella ”Isa” – Stanny och Bernardhs elaka mor.
• Ola – gift med Isa och far till Stanny och Bernard, bankdirektör, arbetar i Stockholm.

Familjen Holmström

• Tord – Arrendator på Eka herrgård.
• Adele – Tords fru, född Silfverstjerna. Ständigt missnöjd och illa omtyckt av de flesta.

Familjen Meller

• Thomas – Upptäcktsresande i Sydamerika. Har varit borta i många år, men återvänder till Sverige 1914. Thomas och Petra von Pahlen har varit förlovade, men Thomas valde att utforska främmande land istället för att gifta sig och leva det borgerliga livet tillsammans med Petra. När han återvänder till Sverige förälskar han sig i Angela.
• Cecil – Thomas son.
• Ines – Thomas fru. Hon är sjuk och befinner sig på ett sanatorium i Schweiz.

Familjen Macson

• Dora – Jacob Levins älskarinna. En vacker kvinna som många charmas av.
• Osborn – Doras man. Militär och idrottslärare.
• Elsa Lindblom – Gammal skolkamrat med Petra, utbildad lärarinna. Kommer till Ekered som privatlärare för att undervisa Angela och hennes två kusiner Edla och Gotthard i Den blå rullgardinen.
• Agda Wising – tjänsteflicka på Ekered i Den blå rullgardinen, senare modell åt Stellan von Pahlen.
• Frideborg – tjänsteflicka hos Lillian och Peter von Pahlen.
• Alexandra Vind-Frijs – syssling till Lillian von Pahlen. Ogift.

Referenser

1. ↑ Olof Lagercrantz, Agnes von Krusenstjerna, 1951 (L. diskuterar ingående Sprengels medverkan i romanen, misstankar om detta hade yttrats redan innan han grep sig an med sin monografi, hos exempelvis Viveka Heyman, Själar, kvinnor mest, men under von Krusentjernas livstid tycks alla ha tagit för givet att hon var ensam författare).
2. ↑ Hanna Lahdenperä: Sommarklassikern: Fjättrad kärlek – eller befriad?