Från Rilpedia

Forsmarks kärnkraftverk
Plats	Forsmark, Östhammars kommun
Land	Sverige
Ägare	Forsmarks Kraftgrupp (Vattenfall, Mellansvensk Kraftgrupp, E.ON)
Togs i kommersiell drift	F1: 10 december 1980 (43 år) F2: 7 juli 1981 (43 år) F3: 21 augusti 1985 (39 år)
Reaktorer
Aktiva reaktorer	3 (3206 MW)[1]
Kapacitet
Årsproduktion för	22 300 GWh

Forsmarks kärnkraftverk är ett kärnkraftverk utanför bruksorten Forsmark i Östhammars kommun, Uppland. Kärnkraftverket ägs av konsortiet Forsmarks kraftgrupp där statliga Vattenfall AB är huvudägare. Verket har tre reaktorer och den totala installerade elektriska effekten är efter de senaste effekthöjningarna 3102 MW.

Innehåll 1 Historik 2 Incidenten i juli 2006 3 Reaktorerna 3.1 Forsmark 1 3.2 Forsmark 2 3.3 Forsmark 3 4 Ägandeförhållanden 5 Externa länkar 6 Referenser

Historik

I besluten om den svenska kärnkraftens utbyggnad fanns flera olika alternativa platser, på 1960-talet hade man nästan byggt färdigt reaktorn vid Marviken (som dock aldrig kom i drift) och 1972 stod den första reaktorn i Oskarhamn färdig. I Mälardalen fanns två alternativ, antingen på Käftudden i Trosa kommun eller i Forsmark. Domen föll på den senare. Anläggningsarbetet började i oktober 1971 och 15 januari 1973 bildades Forsmarks Kraftgrupp (FKG) av Vattenfall och Mellansvensk Kraftgrupp AB. FKG köpte två år senare Forsmarks bruk av greve Ludvig af Ugglas. Forsmarks elhistoria hade faktiskt börjat redan på 1890-talet då järnproduktionen lades ner och stånghammaren byttes ut mot Upplands första vattenkraftverk. Forsmarks Herrgård blev därmed det första elektriskt belysta huset i Uppland.^[2]

1976 var arbetet i full gång och ca 2700 personer fanns på platsen. Den 6 oktober anlände den första bränsletransporten och varmprovdrift påbörjades 15 januari året därefter. Trots tillstånd enligt atomenergilagen försenades starten pga. olyckan i Harrisburg och kärnkraftsomröstning. Reaktorn Forsmark 1 kopplades på elnätet för första gången 5 juni 1980 och kom i kommersiell drift den 10 december samma år. Dess tvillingreaktor Forsmark 2 kopplades på 15 december 1980 och kommersiell drift inleddes 7 juli året efter. De är i princip identiska kokvattenreaktorer med en effekt på 1000 MW. Den tredje reaktorn vid kärnkraftverket Forsmark 3 kopplades in 3 mars 1985 och var i full kommersiell drift 21 augusti samma år. Forsmark 3 är också en kokvattenreaktor men turbinbladen är mer effektiva och den elektriska effekten uppges som 1190 MW.

Det var strålningsdetektorerna på Forsmark som 27 april 1986 indikerade förhöjda halter av strålning. Dessa var 14 gånger högre än normalt och trots detta kunde personalen inte hitta någon indikation på läckage vid kärnkraftverket. Senare registrerades förhöjda halter på flera platser i Sverige och därefter gick Sovjetunionen ut och erkände kärnkraftolyckan i Tjernobyl. Högst produktion sattes rekordåret 2004 då nära 25 miljarder kilowattimmar (25 TWh) producerades och tillgängligheten låg på 94,3%. Detta kunde uppnås genom byte av lågtrycksturbinerna i reaktor 1 och 3. I den senaste höjdes den installerade elektriska effekten med 135 MW.

Incidenten i juli 2006

I juli 2006 utfördes underhålls arbete av Svenska kraftnät i ställverket utanför Forsmark 1. En brist i arbetsrutinen gjorde att ställverket inte jordades vilket ledde till en kortslutning när strömmen slogs på 25 juli klockan 13:20. Spänningstransienter fortplantades genom kraftverkets elsystem och under några sekunder varierade spänningarna mellan cirka 80 och 120 % av vad de ska vara. Reaktorns effekt reglerades automatiskt och omedelbart ner. Aggregatbrytare, likriktare, växelriktare mm slogs ut. Vid en sådan händelse ska kraftverkets egna redundanta elsystem ta över elförsörjningen. Kraftverket har fyra dieselgeneratorer och batterier för att säkra tillgången på el i alla lägen. Men bara två av de fyra dieselgeneratorerna startade. Det räcker dock med att två av generatorerna startar för att strömförsörjningen ska vara säkrad. Efter 23 minuter startades de två återstående generatorerna manuellt. Även om reaktorn snabbstoppade så behöver den fortfarande kylning. Matningen av ström från batterier var också utslagen på grund av transienter och överspänningar. Detta ledde till att ett flertal viktiga säkerhetssystem, datorer och mätinstrument blev spänningslösa. Efter cirka 30 sekunder snabbstoppades reaktorn. Flera mycket viktiga instrument, till exempel för mätning av vattennivå i reaktorn slogs ut eller var inte tillförlitliga. Statens kärnkraftinspektion klassade efteråt händelsen såsom "mycket allvarlig". Incidenten är klassad som en INES 2 (skala 0-7)^[3], vilket betyder "Försämring i anläggningens djupförsvar (försämring i anläggningens säkerhetssystem)" och tillhör de tre lägsta nivåerna

Den 1 augusti hävdade Lars-Olov Höglund i media att reaktor 1 i Forsmark varit nära härdsmälta.^[4] Ingvar Berglund som är chef för säkerhet och miljö på Forsmarks kärnkraftverk anser dock att Höglunds beskrivning är helt felaktig.^[5] Höglunds opartiskhet har ifrågasatts, eftersom han sedan länge driver rättsprocesser mot både Forsmark och Ringhals där han begär miljonskadestånd för att hans företag enligt honom själv har blivit orättvist behandlad i upphandlingar från dessa^[6]. Kjell Olsson, utredare på SKI, erkänner dock senare att Höglund hade rätt när han sa att det rent tekniskt sett hade kunnat bli en härdsmälta.^[7] Man skall komma ihåg att härdsmälta ej skulle innebära samma konsekvenser som de brukar benämnas vid Tjernobyl där het ånga orsakade explosion utan endast att reaktorn skulle förstörts invändigt utan utsläpp av radioaktiva partiklar. Efter gediget arbete att förbättra säkerhetskulturen, säkerhetsarbetet samt tillförlitligheten startades kärnkraftverket igen och efter inspektion av IAEA bedöms nu kärnkraftverket hålla hög internationell standard.

Reaktorerna

Forsmark 1

Forsmark 1
Start	1980
Typ	Kokvattenreaktor
Termisk effekt	2928 MW[8]
Nettoeffekt	1010 MW

Reaktorn Forsmark 1 (F1) kopplades på elnätet för första gången 5 juni 1980 och kom i kommersiell drift 10 december samma år. Reaktorn av typen kokvattenreaktor (BWR69) levererades av ASEA-Atom och de två turbinerna samt generator från Alstom. Byte av lågtrycksturbiner har genomfördes 2004 på reaktorn vilket höjt effekten med cirka 50 MW till 1015 MW. F1 har precis som sin systerreaktor F2 en reaktorhärd bestående av 676 bränsleelement varav 20% byts årligen. Reaktoreffekten regleras med hjälp av 161 styrstavar. Kylvattnet tas direkt ur Östersjön med ett flöde på 2x23 m³/s, vid utloppet i Biotestsjön har temperaturen stigit med 10 grader. Reaktorbyggnaden är 60 meter hög och den 44 meter höga ”skorstenen” fungerar endast som utlopp av anläggningens ventilation. Ventilationen filtrerar huvuddelen av eventuella farliga partiklar. Den genomsnittliga energitillgängligheten vid F1 är 81,4%.

Forsmark 2

Forsmark 2
Start	1981
Typ	Kokvattenreaktor
Termisk effekt	2928 MW[8]
Nettoeffekt	1010 MW

Forsmark 2 (F2) är i princip identisk med Forsmark 1 och kopplades på elnätet för första gången 15 december 1980. Kommersiell drift inleddes 7 juli året därpå.

Forsmark 3

Forsmark 3
Start	1985
Typ	Kokvattenreaktor
Termisk effekt	3300 MW[8]
Nettoeffekt	1190 MW

Forsmark 3 (F3) är den kraftfullaste kärnreaktorn av de tre reaktorer som ingår i verket. F3 är tillsammans med den i princip identiska systerreaktorn Oskarshamn 3 (som var planerad att byggas i Forsmark under namnet Forsmark4) den yngsta reaktorn i Sverige och kopplades in 3 mars 1985. Reaktorn är även av samma typ som Olkilouto 1 och 2 men med några modernare förändringar.^[9] Full kommersiell drift skedde 21 augusti samma år. F3 är liksom F1 och F2 en kokvattenreaktor och reaktorn av modell BWR75 är levererad av ASEA-Atom. Både den ursprungliga och den sedan 2004 installerade Turbinen kommer från Siemens och generatorn levererades av Brown Boveri (BBC). Nettoeffekten för Forsmark 3 är 1190 MW, efter utbytet av lågtrycksturbiner 2004. Dessa turbiner har tredimensionellt datorberäknade turbinblad med bättre verkningsgrad. Reaktorn kyls med 49 m³/s havsvatten direkt pumpat ur Östersjön, utflödet går dock direkt ut i havet och inte som F1 och F2 ut i Biotestsjön.

Ägandeförhållanden

Forsmarks kärnkraftverk ägs av Forsmarks kraftgrupp, som i sin tur ägs av Vattenfall AB (66 %), Mellansvensk Kraftgrupp AB (25,5 %) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (8,5 %). Mellansvensk Kraftgrupp ägs av Fortum Generation AB (87 %), Skellefteå Kraft AB (7,7 %) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (5,3 %).

Externa länkar

• Forsmarks Kraftgrupp AB
• SKI-utredning av Forsmark 1, 2006-08-01.
• SKI: Mer detaljerad beskrivning

v • d • r Kärnkraft i Sverige Kärnkraftverk Barsebäck • Forsmark • Oskarshamn • Ringhals • Ågesta • Marviken Forskningsanläggningar Studsvik • R1 • R0 • FR-0 • R2 • R2-0 • Zebran • Tryckzebran • KRITZ • Grindsjön Avfall Slutförvar • Clab • KBS-3 • SFR Forskningsanläggningar för avfallshantering Äspölaboratoriet • Kapsellaboratoriet Övrigt Den svenska linjen • M/S Sigyn • Ranstad • SKB • SSM • KSU

Referenser

1. ↑ Forsmarks Kraftgrupp års- och miljöredovisning 2007
2. ↑ Studiebesök 2009-03-20
3. ↑ SKI.se: INES-händelser
4. ↑ svt.se: Exchef: Forsmark var nära härdsmälta, 31 juli 2006.
5. ↑ svt.se: SKI: Ingen risk för härdsmälta, 31 juli 2006.
6. ↑ DN Ledare: Strålande nyhet - inget har hänt
7. ↑ Aftonbladet: Katastrof hotade, 30 januari 2007.
8. ↑ ^{8,0 8,1 8,2} vattenfall.se: Teknisk data (sidan besökt 21 november 2008)
9. ↑ Systerreaktorer

Koordinater: 60°24′12″N 18°10′0″O / 60.40333, 18.16667