Ernst Ludwig Kirchner
Från Rilpedia
Ernst Ludwig Kirchner, född 6 maj 1880 i Aschaffenburg, död 15 juni 1938 i Davos, Schweiz, var en tysk målare, expressionist.
Kirchner studerade arkitektur i Dresden (1901-1905), där han lärde känna Erich Heckel och Karl Schmidt-Rottluff, med vilka han bildade konstnärsgruppen Die Brücke 1905. Med Kirchner som ledare och med starka intryck från Gauguin, Munch, van Gogh och framför allt den primitiva konsten var Die Brücke den första yttringen av den tyska expressionismen – på ytan påminnande om fauvismen i Paris, men medvetet våldsammare och ett direkt försök att uttrycka mänskliga känslor. Intensiteten i deras konst och filosofi, med djupa rötter i Nietzsche, är en parallell till de italienska futuristernas glödande tro på en ny värld.
Konstnären och hans modell (1907) är ett typiskt exempel på Kirchners användning av rena färger, lysande orange och skärt tillsammans, med en skärande synupplevelse som resultat. I sina träsnitt uppnår han samma effekt genom grovheten hos de hårda konturerna, delvis inspirerade av hans beundran för den tyska primitiva konsten, men med överdrivna förvrängningar.
Kirchner flyttade 1911 till Berlin, anslöt sig till Emil Noldes Neue Sezession och umgicks i kretsarna kring Der Sturm. Hans målningar blev alltmer aggressivt kantiga och dystra i tonen. Fem kvinnor på gatan (1913) är en naken, primitiv skildring av den moderna staden.
Han fick ett nervöst sammanbrott under första världskriget och kom 1917 som konvalescent till Davos, där han blev kvar. Hans sena landskap är mer rofyllda, som renast fördjupade formstudier (1921-1925), vilka blev alltmer abstrakta. Kirchners konst fördömdes av nazisterna och visades på utställningen Entartete Kunst 1937. Han drabbades av depression, och en tilltagande förtvivlan över den politiska och samhälleliga utvecklingen i Tyskland bidrog till att han året därpå begick självmord.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Ernst Ludwig Kirchner