Elisabeth
Från Rilpedia
Innehåll |
FAQ
Påminner om Rilpedia:FAQ, för den gäller väl också?
RomanNose 21 augusti 2003 kl.18.00 (CEST)
Ny introsida
Jag bytte idag ut den befintliga introsidan till det nya "förslaget". Återstår en del info (fr.f.a om bilder och teknik) och jag kommer att försöka översätta fler engelska Metaartiklar som kan kasta lite ljus över tillvaron.
Sidan har kanske blivit för lång? På engelska Wikipedia har de brutit ned artikeln till underartiklar. Kanske ett lämpligt nästa steg? Eller kanske en Meta-projektgrupp som diskuterar rekommendationer, policyfrågor och filar på "mallar" o.dyl.? Det finns t.ex. inte ett ord f.n. om bildpolicy.
/ Mats 9 september 2003 kl.18.49 (CEST)
Den första egentliga introsidan är förmodligen den man hamnar på om man klickar på länken "Om Wikipedia" längst ned på varje sida. Emellertid finns det ett antal mycket närliggande artiklar: Wikipedia, Rilpedia:Om, Wiki och förstås Rilpedia:Välkommen som här på svenska 'pedian här snarlikt innehåll. På engelska 'pedian använder de den första till att beskriva Wikipedia, den andra tjänar som "länklista" till ytterligare information för nybörjare och den sista faller mittemellan de två. Hur ska vi ha det?
/ Mats 10 september 2003 kl.17.05 (CEST)
Om att länka in externa bilder i artiklar
Med anledning av diskussionen på Diskussion:Patrik Kristiansson tycker jag att det är dags att försöka ringa in någon sorts rekommendation kring hurvida det är OK att länka in bilder som ligger på externa servrar i artiklarna på svenska Wikipedia.
Jag har själv länkat in ett flertal bilder på det viset (se t.ex. Lista över musikinstrument).
På Wikipedia_talk:Image_use_policy/copyright har jag (slutligen) hittat följande konversation som visar hur rörigt och osäkert det verkar vara:
- >snip<Feel free to provide hyperlinks to the pages with the images if they are publicly visible on the web, though. (IANAL) --Brion 02:00 29 May 2003 (UTC) >snip< - Whereas I am a copyright lawyer - you guys know that there are copyright problems with hyperlinking too, right? For more info do a Google search on the Shetland News/Shetland Times fiasco. I'll do an article on legal problems with hyperlinking (if its not already addressed in the Wiki) - David Stewart 11:48 30 May 2003 (UTC)
- Hyperlink copyright? So many forms of copyright lawas! Sounds interesting. Can't wait to read it. --Menchi 12:00 30 May 2003 (UTC)
- I don't like the idea of uploading images that I can't edit how I see fit (Like I would be able to under the GPL). So I think linking to images we are legally allowed to use under the GPL is far better. Since these (and other non-GPL images) can't be edited, there is no real point in including them in the wiki. MB 17:53 30 May 2003 (UTC)
Hela diskussionen cirkulerar kring amerikansk lagstiftning, å andra sidan verkar den ha inspirerat TRIPS i högsta grad, å tredje sidan har EU:s copyrightlagstiftning inte vunnit laga kraft i någon större omfattning, å fjärde sidan är all lagstiftning en tolkningsfråga och våra artiklar ju ska vara aktuella under längre perioder ... man ska kanske inte sticka ned huvudet i detta mörka vatten?
Wikipedia:Don't use external links where we'll want Wikipedia links beskriver ett principiellt förhållningssätt som verkar vara en vettig policy som kanske gör att copyrightfrågan vad gäller inlänkade fotografier knappt är aktuell - får inte andra redigera materialet hör det inte hemma på Wikipedia. Basta!
Vad tycker ni? Finns här någon expert? Mats 30 augusti 2003 kl.07.44 (CEST)
- Jag är ingen expert men jag tycker att vi kan länka till enstaka bilder på etablerade publika sajter och sedan om copyrightinnehavaren eller dennes ombud uppmanar "wikipedia" att ta bort bildlänken, så gör vi självklart det direkt. Men nu är det ju så smart att det kan de ju göra själva och samtidigt förklara anledningen.
- RomanNose 30 augusti 2003 kl.08.40 (CEST)
En sak, som jag såg först nu, som kan vara bra att veta: Engelska wikipedia har löst hela problemet med bilder genom att hastigt och lustigt stänga av den funktionen. En URL till en extern bild blir numera en vanlig länk till bilden istället för att fogas in i sidan. E23 30 augusti 2003 kl.11.02 (CEST)
- Hm, det var intressant! Är det inte bäst att vi har det likadant? Att copyrightinnehavare börjar se Wikipedia som någon sorts P2P-näste kan väl aldrig bli rikigt bra? Vårt sätt borde övertyga dem att ge upp sina anspråk istället. :)
- Dessutom kan ju 'pedianer i andra länder kopiera bilderna i tron att "de ligger på Wikipedia - då gäller ju GNU FDL" och så har Wikipedia ett litet copyrightvirus som vandrar från 'pedia till 'pedia.
- Själv kommer jag nog att köra på ===Extern länk===;* [[Bild på...]]-alternativet i fortsättningen.
- / Mats 31 augusti 2003 kl.11.59 (CEST)
Översättning av Wikimedias pressrelease
- Se mail från Intlwiki-l nedan mellan Lars Aronsson (se hans användarbidrag) och Jimbo Wales:
Message: 2 Date: Tue, 19 Aug 2003 10:50:51 -0700 From: Jimmy Wales <jwales@bomis.com> Subject: Re: [Intlwiki-l] New statistics and Wikimedia's first press release To: The international mailing list of all Wikipedias <intlwiki-l@Wikipedia.org> Message-ID: <20030819105051.J10668@joey.bomis.com> Content-Type: text/plain; charset=us-ascii
Lars Aronsson wrote: > I'd be happy to help with the Swedish text, but my presence would draw > negative attention as people see my website susning.nu as a > competitor.
Do they? Well, I don't. I mean, well, I guess I do in a way, but I think of you as a highly valued member of the Wikipedia community, and susning.nu as a friend website.
You're solid with me, man.
- Användare som verkligen skriver något på wikipedia kan möjligen börja fundera kring detta första exempel på stiftelsen Wikimedias demokratiska processer.
- Stiftelsen kan nu börja ta emot sponsring utan att skämmas, men har fortfarande samma beslutsstruktur, läs ägare.
- Åsikter? Dan Koehl 20 augusti 2003 kl.16.28 (CEST)
- Allt verkar väl, tycker jag. Möjligen undrar man vad som händer om inte Aronsson låter publicerar sin översättning under GNU FDL. Mats 20 augusti 2003 kl.18.24 (CEST)
Det är han väl så illa tvungen att göra. Annars är det fritt fram för vem som helst att både delta i skrivandet av pressreleasen på engelska och översättandet till svenska. // Liftarn
- Jag håller med Lars Aronsson om att han inte är lämpad för en sådan uppgift, och hoppas att någon aktiv svensk wikipedian ta sig an detta. Dan Koehl 21 augusti 2003 kl.15.45 (CEST)
- Är det ändå inte så att på Wikipedia är det fritt fram för vem som helst att delta i skrivandet av alla artiklar och dessutom fullt tilllåtet att översätta artiklar från engelska till svenska så länge man accepterar GNU FDL? Man kan väl ändå inte tro på att han kommer att försöka manifestera sig själv eller sina egna projekt när han översätter å Wikipedias vägnar?
- Som jag uppfattat det försökte Aronson dessutom först ragga runt här efter någon som var villig att översätta pressreleasen. Förmodligen har han alltså inget emot att någon här gör det.
- Mats 21 augusti 2003 kl.17.50 (CEST)
-
- Finns någon aktiv från svenska wikipedia som är villig? 62.178.255.91 21 augusti 2003 kl.18.30 (CEST)
-
-
- Översättningen kan jag ta, men diplomatrollen är jag lite mera tveksam till dock. E23 21 augusti 2003 kl.18.46 (CEST)
-
- Jag anmälde mig på Meta-Wiki idag och jobbar på en översättning under dagen.
/ Mats 27 augusti 2003 kl.12.50 (CEST) - Slängde upp en översättning: Rilpedia:Wikipedias första pressrelease. Kom förstås på att den borde döpts till "Wikimedias första pressrelease" precis därefter, någon SYSOP kanske kan döpa om den. / Mats 27 augusti 2003 kl.14.42 (CEST)
Särskilt utvalda artiklar?
Längst ner på ingångssidan finns ju en ruta med särskilt utvalda artiklar. Jag undrar, hur bestäms vilka artiklar som hamnar där? Vilka kriterier används? Eller genereras detta på något sätt automatiskt?
Att jag undrar beror på att jag till min förvåning (och inte helt utan tillfredsställelse) i förrgår såg att min artikel om J. K. Rowling var en av de utvalda. Därför vore det intressant att veta hur urvalet går till.
// Chili 2003-08-13
- Huvudsidan kan redigeras av vem som helst precis som alla andra. Det finns ingen automatik som följer uppställda kriterier; det sker helt manuellt. Förslag: Hitta en artikel du gillar bättre och byt ut din artikel mot den! Mats 13 augusti 2003 kl.18.20 (CEST)
- Tanken är att de bästa och/eller mest intressanta artiklarna skall finnas med under utvalda artiklar. Den fjättrade ankan 13 augusti 2003 kl.22.17 (CEST)
- Ah! Då förstår jag. Och Mats: Jag har inga planer på att ta bort min artikel. Tvärtom är det hedrande att den hamnat där :-) Jag blev lite förvånad bara eftersom här finns så många artiklar av hög klass. Det är sådana här små "belöningar" som sporrar en till att skriva ännu fler (och förhoppningsvis ännu bättre) artiklar i fortsättningen.
// Chili 2003-08-14 13:55
- Läste visst slarvigt. Grattis till "utnämningen särskilt utvald". Mats 19 augusti 2003 kl.16.24 (CEST)
Förkortningar i svenska språket
Jag har märkt att RomanNose har haft invändningar mot mitt sätt att skriva förkortningar. Det kan finnas flera möjliga sätt att skriva förkortningar:
1. dvs sk tex 2. d.v.s. s.k. t.ex. 3. d v s s k t ex 4. d. v. s. s. k. t. ex. 5. dvs. sk. tex. (t ex. )?
Jag använder oftast metod 3, enstaka gånger metod 1 eller 2. Så vitt jag kan minnas har jag aldrig någonsin sett någon skriva efter metod 5. Inte förrän RomanNose började "rätta" mina förkortningar efter just denna metod här på svenska wikipedian.
En punkt efter en bokstav eller bokstavsföljd betyder ju att följden är trunkerad, att resten har förkortats bort. Därför ser jag personligen ingen som helst logik i att skriva "dvs.". Det ser ut som ett ord som börjar med just bokstäverna "dvs" och att några bokstäver efter s:et är bortförkortade. Men "d v s" är ju tre ord som är förkortade. Därför brukar jag sätta mellanrum efter alla bokstäverna för att visa det.
Man kan också visa det genom att ha punkter efter varje bokstav (metod 2). Eller både punkt och mellanrum efter varje bokstav (metod 4), men jag personligen använder aldrig denna övertydliga metod.
Metod 1 kan användas med inarbetade förkortningar som inte väcker missförstånd. Exempelvis är dvs så vanlig att man kan skriva just så, men själv skriver jag av vana d v s för att vara extra tydlig. Andra exempel är förkortningar som används i matematisk/logisk litteratur: omm (om och endast om), sa (sådant att), map (med avseende på). Dessa skrivs alltid utan punkter, läsarna förväntas vara hemma i den speciella jargongen och förstå ändå.
Plaudite 27 augusti 2003 kl.23.28 (CEST)
- Jag anser de normer för förkortningar som finns angivna i SAOL m.fl, svenska ordböcker, t.ex. BSO, bör användas i så hög grad som möjligt, eftersom wikipedia via www delvis riktar sig till en svenskspråkig allmänhet. Detta handlar om kvalitet och jag anser att "hemslöjd" eventuellt passar på privata sajter.
- Tidningarnas Telegrambyrå, TT, har en annan filisofi: "Undvik att använda förkortningar. I TT:s texter skriver vi ut uttrycken bland annat, bland andra, cirka, med flera, det vill säga, etcetera, med mera, och dylikt och så vidare". Detta är en snygg kompromiss. Eller hur?
- RomanNose 27 augusti 2003 kl.23.45 (CEST)
-
- Jag anser inte att jag sysslar med hemslöjd, jag skriver förkortningar efter konventionella metoder. Av nyfikenhet tog jag en titt i min SAOL 11 för att se vad dom tycker. Dom rekommenderar metod 2 eller 3, och metod 3 är det jag själv oftast använder. I några fall rekommenderar dom även metod 1, och i några fall metod 5. Det sista tyckte jag var konstigt eftersom jag inte förstår logiken i det skrivsättet. Exempelvis så accepterar dom "dvs." men inte "sk.". Du får naturligtvis skriva hur du vill, och du har också naturligtvis rätt att redigera mina och alla andras artiklar. Men du behöver ju inte framställa det som att jag bryter mot några språkregler.
-
- Angående ditt andra stycke: Ja, jag skriver ibland ut orden helt i stället för att förkorta dem. Ser ibland bättre ut tycker jag. Fast det stavas väl "et cetera"?
-
- Plaudite 28 augusti 2003 kl.00.14 (CEST)
-
-
- 1) Jag skriver inte hur jag vill, utan följer SAOL 12 och ibland andra etablerade ordböcker
- 2) SAOL är normerande och man listar "några standardförkortningar i allmänna texter" men hänvisar sedan till Svenska språknämndens "Svenska skrivregler"
- 3) Betr. "etc." så kan det skrivas på två sätt "etcetera" eller som du skrev det "et cetera"
- 4) Ursäkta, ta det inte personligt även om jag adresserade ditt användarid, jag ville bara göra dig och andra uppmärksamma på världen utanför wikin, vilken dessutom återspeglas under "Språkliga förkortningar" i Lista över förkortningar
-
-
-
- God natt RomanNose 28 augusti 2003 kl.00.29 (CEST)
-
-
-
-
- Vad jag menade var att du får skriva på vilket sätt du själv önskar, men det är naturligtvis en fördel om det är lätt att läsa och följer etablerade normer. På samma sätt som jag väljer att skriva som jag är van vid. Svenska språknämnden verkar ha vettiga rekommendationer. Jag tror vi är överens nu. Plaudite 28 augusti 2003 kl.21.12 (CEST)
-
-
-
-
-
-
- Det är vi, nu när röken skingrats och dammet lagt sig //RomanNose 28 augusti 2003 kl.21.43 (CEST)
-
-
-
Om användning av utländska tecken och översättning av namn
Jag funderar på hur man bör förfara med exempelvis danska ortsnamn. Att vi på svenska skriver Köpenhamn istället för København är ju naturligt, men hur gör man med orter/områden som saknar en vedertagen svensk översättning? Bör man skriva Ringkjøbing, Ringkjöbing eller rent av Ringköping? Sønderjylland, Sönderjylland eller Söderjylland? Det är ju framför allt viktigt när man vill använda en danskt geografiskt namn som sökord.
Finns det någon vedertagen praxis eller ska vi hitta på en?
Kristofer 21 augusti 2003 kl.11.05 (CEST)
- Jag tror inte vi diskuterat frågan här men ser det som självklart att vi gör som vanligt i svenskan och använder svenska namn när de finns (Köpenhamn, Helsingfors, Peking, Kalifornien o.s.v.) och skriver med utländsk stavning i övriga fall. I de fall då mycket krångliga accentueringar o.dl. används som är svår att hitta på ett svenskt tangentbord (t.ex. polska l med streck på) så används bokstaven utan garnering. Totalt annorlunda tecken som ryska och kinesiska transkriberas. Såvitt jag vet är NE ganska bra på sådant och har man NE så bör man följa den, annars följer man den (kart)bok man har och så får andra ändra om de tycker det behövs.
- //Sven Eriksson 22 augusti 2003 kl.00.27 (CEST)
Artiklar om årtal
Jag har upptäckt att en ny "mall" för "se även" i år-artiklar har dykt upp, som i t.ex. 1888 och 1891. Se även Diskussion:1888. Sättet att skriva är alldeles utmärkt men det bryter mot det etablerade sättet, som i t.ex. 1974. Det finns även artikar helt utan hänvisningar. Jag tycker att en standard räcker, vilken är jag villig att diskutera. // RomanNose 16 oktober 2003 kl.09.27 (CEST)
- Det gamla sättet är bra särskilt för 1900-talet och fram till 2003. I äldre tid genererar det an massa länkar till årtal där vi inte har artiklar, stör man sig på det kan man ju använda ett annat sätt. Särskilt decennielänkarna är överflödiga när man kommer tusen år tillbaka i tiden, vi vet oftast för lite vör att kuinna skriva något generellt om dem. //Sven
-
- OK, det låter vettigt. // :) RomanNose 16 oktober 2003 kl.16.38 (CEST)
Konstiga krumilurer på Senaste ändringarna
På Macintosh OS 9 fungerar inte sidan Special:Recentchanges som den ska. Problemet har varit i två veckor nu, ungefär. Det är samma på min dator som det är på min arbetsdator, båda har Mac OS 9 installerat. I tabellen som innehåller "Bra att veta när man skapar och redigerar sidor på Wikipedia:", är höjden "100%" (i DIV-elementet). Kanske det fungerar om man tar bort detta 100%... Eller återställer som det var förut... // rogper 16 november 2003 kl.23.05 (CET)
- Ajdå, det är inte bra. Det är nog enklast om du kan ordna det själv, eftersom du kan testa direkt och se om det fungerar. Sidan du vill ändra på är Rilpedia:Recentchanges. Ändrar du på den så syns det i huvudet på "senaste ändringarna". // E23 16 november 2003 kl.23.13 (CET)
- Japp, det var det felet och nu fungerar det, hoppas det fungerar för er oxå. Tack! // rogper 17 november 2003 kl.16.28 (CET)
"Disambiguation pages" på svenska wikipedian
Jag har sett att det har skapats några motsvarigheter till de engelska "disambiguation pages" här på svenska wikipedian. Bl a Jerusalem (tvetydighet). Jag tycker det vore bra att ha sådana. Men jag protesterar vilt mot att använda ordet "tvetydighet" eftersom det betyder två förväxlingsbara ting. "Tve" kommer nämligen från "två". Artikeln Jerusalem (tvetydighet) innehåller för närvarande fyra förväxlingsbara begrepp. Därför tycker jag att vi borde ändra begrepp snarast innan "tvetydighet" hinner etableras. Jag föreslår Jerusalem (mångtydighet) eller Jerusalem (gaffel). Jag vill också tipsa om att ibland (om ett begrepps olika användningar lätt kan beskrivas kortfattat), kan man lägga hänvisningarna överst i artikeln separerade av en horisontell linje, i stället för på en särskild sida. Titta på artikeln "Game" på den engelska wikipedian. 212.105.21.148 21 september 2003 kl.19.16 (CEST)
Jag tycker att "gaffelsida" är en ganska intuitiv beskrivning. Men jag vill till att börja med å det starkaste avråda från ett sådant användande som beskrivs ovan. Hela poängen med gaffelsidor är ju att ett okvalificerat ord ska leda till en gaffelsida. Om någon, när de skriver artikeln, letar upp ordet och skickar det till en gaffelsida så kan de ju lika gärna använda det fulla sidnamnet direkt. Alltså, Jerusalem bör vara en gaffelsida och inget annat. Lite sunt förnuft skadar inte heller förstås, jag skulle inte rekommendera att slaviskt skapa gaffelsidor för minsta lilla tvetydighet, men när de finns bör de ligga på det okvalificierade ordets sida. E23 21 september 2003 kl.20.35 (CEST)
Instämmer helt med E23, jag fattar inte hur någon kan komma på något så klumpigt. // RomanNose 21 september 2003 kl.22.01 (CEST)
Jag instämmer även jag med E23. Är inte alls särskilt förtjust i tvetydighet- eller gaffelsidor. Det tog en lång stund innan jag fattade vad det var. Det absolut mest intuitiva är att alla varianter av ett uppslagsord finns på sidan utan parenteser. Bättre kan det inte bli.//Sven Eriksson 21 september 2003 kl.22.43 (CEST)
Det är sant men för långa artiklar är det inte godtagbart att ha alla ordets meningar på en och samma sida. Ang. namnet, varför inte (flertydighet)? Gaffelsida låter krystat. BL 29 september 2003 kl.05.31 (CEST)
Vad jag förstår är det namnet på ingångssidan som är problemet och inte vad den kallas. Ett bra exempel, så som jag ser det, är "gaffelsidan" Lund. Utan parenteser med en krystad översättning av "disambiguation". Innehållet går däremot att diskutera, t.ex. att info om staden kunde vara en egen artikel eller ännu bättre inkluderas i Lunds kommun. // RomanNose 29 september 2003 kl.08.39 (CEST)
Några kommentarer
Det är viktigt att det är lätt att skriva artiklar. Ett exempel: 99,99% procent av artiklarna om Stockholm handlar om Sveriges huvudstad med det namnet. Men det är t.ex. också namnet på ett flertal svenska passagerar- och örlogsfartyg. Rimligtvis bör man när man klickar på ordet Stockholm komma till den artikel som är absolut vanligast, nämligen artikeln om Sveriges huvudstad. Då är det orimligt att ha uppslagsordet Stockholm som en gaffelsida som länkar vidare till Stockholm (stad), Stockholm (passagerarfartyg) respektive Stockholm (örlogsfartyg).
Eftersom man helst direkt skall komma till den artikel man har för avsikt att länka till så innebär en gaffelsida att man måste gå in i hundratals artiklar och ändra [[Stockholm]] till [[Stockholm (stad)|Stockholm]], vilket är onödigt jobb. Vi måste också tänka på de nya användare som kommer, ju krångligare regler desto längre tid tar det att lära sig använda dem. 100% av nybörjarna kommer därför att skriva [[Stockholm]], inte [[Stockholm (stad)|Stockholm]], vilket innebär en massa extra jobba att ändra på artiklarna.
Ett till exempel: Jag flyttade artikeln Israel (republik) till Israel, och skapade en artikel Israel (tvetydighet) som jag hänvisade till längst upp. Det fanns något hundratal länkar om staten Israel som gick till Israel, men INGEN länk som gick till Israel (republik). Jag ser det som onödigt jobb att ändra alla hundratals länkar [[Israel]] till [[Israel (republik)|Israel]] när 99% av länkarna nowiki>Israel</nowiki> handlade om staten Israel.
Det finns då tre alternativ till gaffelsidor:
- Man skriver alla artiklar om olika betydelser av ett ord på samma sida.
- Man skriver ett ords vanligaste betydelse på ordets huvudsida, altså om staden Stockholm på sidan Stockholm, men med en avskild del i början av artikeln som kort beskriver övriga ord med samma betydelse, och länkar vidare till huvudartiklarna om dessa ord, t.ex. Stockholm (passagerarfartyg) respektive Stockholm (örlogsfartyg). Det blir som en gaffelsida + huvudartikel på samma sida.
- Som i 2 ovan med ett ords vanligaste betydelse på ordets huvudsida, men en kort mening på helst bara en rad som hänvisar till en flertydighets-/mångtydighetssida, t.ex. Denna artikel handlar om staden Stockholm. För övriga betydelser av ordet ,se Stockholm (flertydighet). Denna variant används i stor utsträckning på engelska Wikipedia.'
Om 1 så anser jag att det kan fungera bra när man har bara korta artiklar om varje enskild ort, men det blir oöverskådligt om man har längre artiklar.
Nr 2 kan fungera någorlunda om man bara har ett fåtal olika betydelser av samma ord, men blir det flera betydelser så blir det oöverskådligt.
Alternativ 3 anser jag vara bäst, därför att det ger en bra överskådlighet, klargör snabbat vad artikeln handlar om, och länkar på ett snabbt, bra och enkelt sätt vidare till andra betydelser av ordet. Att detta är den huvudvariant som används på engelska Wikipedia tycker jag också visar att den fungerar bra. Den fjättrade ankan 29 september 2003 kl.23.52 (CEST)
Poängen med gaffelsidor på själva ordet är just att alla länkar inte måste gå till undersidorna, man leds vidare av de olika alternativen. Annars kommer vi hamna i ändlösa diskussioner om vilken betydelse som är den viktigaste av ett ord och som ska finnas på förstasidan. Dessutom är Israel (tvetydighet) fullständigt obegripligt. //Sven Eriksson 3 oktober 2003 kl.11.01 (CEST)
Jag förslår innan tillämpningen accelerer även en namngivning som anknyter till allmänt språkbruk, typ "Stockholm (alternativ)". // :) RomanNose 4 oktober 2003 kl.12.01 (CEST)
Det är inte heller särskilt tydligt om man kommer in på Wikipedia första gången. Jag vill fortfarande ta bort det här systemet och ha gaffelsidan på artikelnamnet. Om alla andra är emot det så är i alla fall Stockholm (andra betydelser) någorlunda begripligt även när man kommer hit via Google första gången. //Sven Eriksson 10 oktober 2003 kl.10.28 (CEST)
Jag håller här med Sven Eriksson 100 procent (läs mitt inlägg 21 september 2003) // RomanNose 16 oktober 2003 kl.16.45 (CEST)
Nu tycker jag äntligen att det kommit ett bra förslag på vad vi ska kalla sådan här sidor nämligen "xxxxx (andra betydelser)", det stöder jag helt. Är det inte sedan klart att det kommer att finnas fall som kräver olika lösningar? Fjättrade ankan tycker jag har sammanfattat det bra. Allt från sidor som innehåller alla (kortfattade) varianter, till sidor (typ Stockholm) där det är uppenbart att det finns EN variant som är den dominierande och som bör innehålla denna information men som med en enkel rad i början hänvisar till "xxxxx (andra betydelser)". I de fall där det inte går att komma överens om en huvudbetydelse och alla varianter inte får rum på en sida, får man göra en "äkta" gaffelsida med grundnamnet som hänvisar till alla varianterna "xxxxx (variant 1)", "xxxxx (variant 2)" o.s.v.
//Sten André 16 oktober 2003 kl.20.45 (CEST)
Tillägg
Från rekommendationer för disambiguation pages på engelska Wikipedia:
Solving this ambiguity can be done in several ways:
- Several small articles of just a paragraph or so each can co-exist on a single page, separated by headings. But as each section grows, there comes a point where each meaning must have a page of its own.
- "equal" disambiguation: all articles are moved to distinct names, and the "Mercury" page becomes a disambiguation page: a simple list that points to those specific articles, perhaps explaining the differences among them.
- "primary topic" disambiguation: if one meaning is clearly predominant, it remains at "Mercury", the general title. The top of the article is given links to the other meanings, or if there are many, to a page named "Mercury (disambiguation)". For example: the page Rome has a link at the top to a page named "Rome (disambiguation)" which lists other cities named Rome. The page Cream has a link to the page Cream (band) at the top.
Alltså:
- Korta artiklar delar på samma sida.
- En gaffelsida för artiklar där ingen betydelse är dominerande.
- Om en betydelse är dominerande: Huvudartikel för denna samt hänvisning längst upp till övriga betydelser.
Det tycker jag borde fungera på svenska Wikipedia också. Den fjättrade ankan 2 november 2003 kl.10.38 (CET)
Jag har lagt in en liten text som experiment på ett antal sidor som det är vanligt att besökare trillar in på, exempelvis Medeltiden. Syftet är att göra tillfälliga besökare lite nyfikna och kanske få någon att redigera som annars inte hade testat. Om det faller väl ut bör vi se lite extra klotter på de berörda sidorna, men jag lovar att ta hand om det personligen. :) // E23 28 oktober 2003 kl.07.59 (CET)
- Bra initiativ, tycker jag. Ser inför mig hur man "springer efter" klottrarna och försöker guida dem rätt. Förmodligen är det som du säger, de flesta "trillar in" på samma eller närliggande sidor.
/ Mats 28 oktober 2003 kl.13.03 (CET)
