Ekologi
Från Rilpedia
Ekologi är vetenskapen om de levande varelsernas relationer till sin omvärld, det vill säga samspelet mellan biotiska (levande) och abiotiska (icke-levande) faktorer.
Ekologi är vetenskapligt studium av:
- De levande organismernas förekomst (mängd, antal)
- Deras geografiska fördelning
- Hur förekomsten och fördelningen påverkas av interaktionen arterna sinsemellan
- Hur förekomsten och fördelningen påverkas av miljöns andra (icke-biologiska) egenskaper hos miljön
Ordet ekologi kommer av tyskans Ökologie, som härleds ur eko-, av grek. oiko- (av oikos "hus", "boning"), och -logia "vetenskap", "lära" (av logos "ord"). Begreppet skapades 1866 av den tyske biologen Ernst Haeckel.
Det är viktigt att hålla isär vetenskapen ekologi och värdeladdade begrepp som 'ekologisk'. Till exempel är effekten av en stor miljökatastrof eller introduktionen av en främmande art i ett system en spännande händelse inom vetenskapen ekologi, medan det knappast anses önskvärt ur ett 'ekologiskt perspektiv'.
Innehåll |
Olika avdelningar inom ekologin
- Etologi, samspelet mellan djur
- Populationsekologi, populationers samspel med varandra och variation.
- Systemekologi, Samspelet mellan organismer och den abiotiska omgivningen.
- Paleoekologi
Ekologins miljöbegrepp
När ekologi definieras som läran om interaktionerna mellan organismer och miljön måste man vara klar över vad ekologin betyder för miljön. Miljö betecknar i ekologins sammanhang en rad skilda faktorer:
- abiotiska miljöfaktorer
- klimat (temperatur, nederbörd etc)
- topografi (höjder över eller under havet etc)
- jordmån
- kemiska faktorer (syrgas- och saltkoncentration, näringsämnen etc)
- mekaniska faktorer (vind, strömmar etc)
- biotiska miljöfaktorer
- interaktion med organismer av samma art
- interaktion med organismer av andra arter
- antropogena (människoskapta) miljöfaktorer
Helheten av en organisms relation eller interaktion med miljön betecknas som organismens nisch.
Begrepp
Biosfär
Ekosystem
Ett ekosystem är ett avgränsat kapitel av naturen som vi människor valt att betrakta som ett system, dvs en helhet. Ett ekosystem kan vara stort eller litet beroende på vilket man väljer att studera. Alla levande varelser och den miljö som finns inom ett visst område bildar tillsammans ett ekologiskt system. Här lever djur och växter tillsammans. De påverkar varandras livsmiljöer och betingelser.
Hela biosfären går att betrakta som ett ekosystem likaväl som en skog eller en liten damm. De gröna växterna har en nyckelroll i ekosystemet. De binder energin från solen genom fotosyntesen. Fotosyntesen omvandlar solenergin (ljusenergi) till kemisk energi (t ex socker) som djur och svampar sedan kan ta del av. Energin kan flöda genom hela den biotiska delen (levande) av ekosystemet. Växterna kan även använda sig av den abiotiska delen (icke levande) av ekosystemet genom att ta upp näringsämnen ur marken. Med hjälp av dessa näringsämnen och den bundna solenergin, ombildad till socker, bygger växterna upp ämnen som protein och fett. Växterna benämns därför; producenter i ekosystemet.
Ekosystem består dels av en levande del (biotiska) dels det icke levande (abiotiska) som finns inom det avgränsade området.Ekosystemets levande delar är uppbyggda i tre nivåer, ett samhälle vari det finns flera populationer av olika sorters växt och djurarter där varje art är en individ som gör så att ekosystemet fungerar. Ekosystemet är bland det mest komplexa som finns, det har inte ändrats på miljoner år, bara omvandlats i och med de miljöförändringar som jorden genomgått.
Havet, skogen och stranden är olika exempel på ekosystem.
Ekologiska interaktioner
Ekologiska interaktioner innebär relationer där individer av samma eller olika art påverkar varandras utveckling.
Exempelvis lever många svampar i symbios med träd. Denna interaktion gynnar båda; svampens mycel hjälper trädet att ta upp mer näring med rötterna, medan svampen får viktiga kolhydrater från trädet.
Se även
Se även ordet "ekologi" på svenskspråkiga Wiktionary.
