Eemil Nestor Setälä

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Eemil Nestor (E.N.) Setälä, född den 27 februari 1864 i Kumo, död den 8 februari 1935 i Helsingfors, finsk filolog, folklivsforskare, politiker, statsråd 1934. Professor i finska språket och litteratur 1893-1929, kansler vid Åbo universitet från 1926, grundare av Suomen tutkimuslaitos och dess förste föreståndare 1930.

Finskan uppnådde kring 1910 en ovedersäglig rang av fullständigt kulturspråk, då bl.a. en stor encyklopedi, Tietosanakirja och många andra stora bokverk, samt översättningar av världslitteraturen publicerades. Samtidigt bevisade finska diktare att finskan kunde kombineras med alla de klassiska europeiska versmåtten och bära ett originellt konstnärligt budskap. Som en följd av läroverkspolitiken under det senare 1800-talet fanns det nu i Finland en bildad klass som obehindrat använde finska för alla ändamål; ännu så sent som vid sekelskiftet hade en bildad diskussion (enligt Setälä) bara i undantagsfall förts på finska.

I sin doktorsavhandling tillämpar han för första gången i finsk forskning den junggrammatiska riktningens metoder. Under 1888-1890 gjorde han studieresor till liverna, vepserna och voterna, och därefter började han sammanställa en jämförande fonetisk historia över de östersjöfinska språken. I Über Quantitätswechsel im Finnisch-Ugrischen (1896) presenterar han en stadieteori. Setälä organiserar undervisningen i finska till en universitetsnivå, och bildar en nya skola kring sig.

E.N. Setälä var starkt påverkad av den danske språkforskaren Vilhelm Thomsen, och gifte sig också 1913 med hans dotter, Kirsti Thomsen.

Tillsammans med Kaarle Krohn redigerar han fr.o.m. 1901 tidskriften Finnisch-ugrische Forschungen. Tillsammans med Heikki Paasonen utredde han på ett avgörande sätt släktskapet mellan finsk-ugriska språk och samojediska språk.

I sin forskning utgav han även folkdiktning såsom Sammon arvoitus (1932).

Under förryskningsperioderna anslöt sig Setälä till de konstitutionella ungfinnarna. Under striden om statsformen 1918 var han monarkist och anslöt sig till det konservativa samlingspartiet. Under ståndsriksdagens tid satt han mellan 1904-1906 i prästerståndet; han var riksdagsledamot fram till 1927. Han tillhörde P.E. Svinhufvuds senat 1917-18 och J.K. Paasikivis senat 1918; 1925 var han utbildningsminister, utrikesminister 1925-26 och Finlands ambassadör i Köpenhamn och Budapest 1927-30.

Tack vare E.N. Setälä har Finlands ortodoxa kyrka sin rättsliga ställning idag.

Den stora allmänheten känner honom som författaren till "Setälän kielioppi" (Setäläs grammatik), en finsk grammatik som utkom 1898 under namnet Suomen kielioppi och som i många decennier utnyttjades som lärobok i finländska skolor. Uttrycket "enligt Setäläs grammatik" innebär fortfarande en försäkran om att en sats är språkligt riktig.

Litteratur

  • Finlands historia, 3 (1996)
Personliga verktyg